Vivica Bandler var lyckligast i Lovisa

Lovisa var Vivica Bandlers somriga barndomsstad. I år skulle den finländska teaterdrottningen ha fyllt hundra och nu uppmärksammas hon med utställningen Viva Vivica! på Almska gården.

– Vivica hade starka kopplingar till Lovisa, säger Vivica Bandlers nära vän och teaterkollega, konstnären Ralf Forsström, som känt henne sedan början av 1960-talet.

Bandlers morföräldrar, Lindbergs, firade somrarna i det Strengellska huset vid Kortgränd 3 och Vivica tillbringade många barndomssomrar i hjärtat av gamla stan i Lovisa. Den lyckligaste tiden i hennes liv, som hon senare har beskrivit Lovisasomrarna för Ralf Forsström.

De två förenades inte bara av ett brinnande intresse för teaterkonsten utan också av en gemensam kärlek till Lovisa. Till exempel i samband med ett samprojekt i New York hann Bandler och Forsström prata Lovisa under täta taxiresor mellan Downtown och Uptown.

– Vi hade båda barndomsminnen från Lovisa och gemensamma minnen från 1950-talet. Jag minns hur vi hoppade på cyklarna vid torget i Lovisa och cyklade ner till casinot. På den tiden vara det fortfarande kullerstenar på alla gator och helvete så det gjorde ont i skräpporna, skrockar Ralf Forsström.

Livlig sommarstad

Lovisas storhetstid som badort och somrig tummelplats för överklassen höll på att klinga av, men i femtiotalets Lovisa var såväl badhotellet och casinot fortfarande i drift och det ordnades regattor på Lovisaviken. Vivica BandlerS sommarstad sprudlade av liv och rörelse.

Det kommer bara en Vivica på hundra år.

En viktig del av hennes barndoms Lovisa var också Göran Schildt, son till författaren Runar Schildt som hyrde in sig hos Vivicas morföräldrar. Göran Schildt var gudbarn till von Frenckells, och kom att bli som en bror för Vivica Bandler, speciellt sedan författarfadern tog sitt liv 1925.

– Vivica hade ett mycket komplicerat förhållande till pappan och lär ha önskat att Runar Schildt hade varit hennes far i stället, säger Nina Björkman-Nystén från Stödföreningen för Lovisa konstcentrum som varit en viktig kugge i fråga om att nysta i Vivica Bandlers Lovisahistoria.

FAKTA

Vivica Bandler

Vivica von Frenckell född 5.2.1917, död 30.7. 2004 i Helsingfors.

Föräldrarna var finansmannen och politikern Erik von Frenckell, och teaterhistorikern Ester-Margaret f. Lindberg.

Gifte sig 1943 med österrikaren Knut Bandler, de skildes tjugo år senare.

Finländsk teaterregissör, teaterledare och teaterförnyare som hämtade avantgardismen till de finska scenerna.

Var verksam i fyrtio års tid på teatrar i Helsingfors, Stockholm och Oslo.

Arbetade som lotta i kriget, utbildade sig till agronom och levde som herrgårdsfröken på Saaris gård i Tammela.

Tilldelades professorstitel 1966.

Släktens sommarviste på Kalvholmen i Pernåviken hade också stor betydelse för Vivica Bandler.

– Huset var väldigt viktigt för Vivica. Det var egentligen det enda som hon hade gemensamt med sin pappa, säger Björkman-Nystén.

Från 1950-talet och framåt vistades Vivica Bandler flitigt på ön och många prominenta personer från den nationella och internationella kulturarenan gästade sommaroasen. När hon år 2000 avyttrade allt sin egendom och var det viktigt för henne att Kalvholmen såldes till en släkting, och stannade inom familjen.

Stark kulturpersonlighet

Ralf Forsström lärde känna Vivica Bandler år 1963 då hon anställde honom som scenograf på Lilla Teatern i Helsingfors. Senare arbetade de också tillsammans på Stockholms stadsteater och totalt blev det cirka fyrtio år av professionellt samarbete i teaterns tecken.

TEATERKARRIÄR. – Det kommer bara en Vivica på hundra år, säger mångårige vännen och teaterkollegan Ralf Forsström om Vivica Bandler som uppmärksammas med utställningen Viva Vivica! på Almska gården i Lovisa. Bild: Kristoffer Åberg

– Vivica var en mycket speciell dam. Vi har haft många starka kvinnor inom det finländska kulturlivet och hon var definitivt en av dem, säger Ralf Forsström.

Framför allt vill han lyfta fram teatermänniskan Vivica Bandler, kosmopoliten som hyllade det okonventionella. Som regissör var hon "kanske inte ett så stort namn", säger Forsström, men däremot hade hon täta kontakter med den europeiska scenen och kom att bli en föregångare på många sätt. Född von Frenckell hade hon finanserna som krävdes och möjlighet att få utresetillstånd, vilket ledde henne till den internationella kulturarenan Paris.

– Vivica var överklasskvinna. Mamman var docent i teaterhistoria och pappan skicklig affärsman. Hon själv var både och. Dessutom var hon utbildad agronom och gröna värden var viktiga för henne.

Teaterimportör

Forsström berättar om hur Vivica etablerade sig i Paris och den vägen kom att bli bekant med femtiotalets avantgardister såsom Jean Genet och Eugène Ionesco. Genets Jungfruleken sattes upp på Svenska Teatern 1948, bara ett år efter premiären i Paris.

– Svenskis spelade tékomedier och engelskt skit och hon kom fram med riktiga, internationellt framgångsrika dramatiker.

– Vivica hade en liten telefonbok där hon bläddrade fram numret till sina Parisbekanta. Hon ringde upp och frågade vilka de största succéerna var på scenerna i den franska huvudstaden och såg till att få pjäserna till Finland.

Finland och jag är lika gamla men Finland blev självständigt lite tidigare.

Under Vivica Bandlers fasta hand utvecklades Lilla Teatern på 1950-talet – som hon köpte 1955 – till den bästa avantgardteatern i hela Norden. Efter att hon flyttade över till Stockholms stadsteater fortsatte framgångarna och publiken strömmade till. Här introducerade hon också den finlandssvenska och finska litteraturen via uppsättningar som Aleksis Kivis Sju bröder och Runar Schildts Galgmannen. Ett snilledrag med tanke på att 200 000 finländare emigrerat till Sverige och saknade en teater.

FAKTA

Föregångare

100

under sin karriär hann Vivica Bandler, denna den finska teaterns vidsynta förnyare, med mer än hundra regiarbeten varav många var uruppföranden i världen.

I Stockholm gav hon också fria händer åt finländska scenografer som Kalle Holmberg och dramaturger som Kaisa Korhonen och Raija-Sinikka Rantala. Och Ralf Forsström förstås.

– Vivica gjorde en svindlande teaterkarriär som spände över fyrtio år, säger han.

Näsa för begåvning

Han själv hörde till kategorin unga, begåvade teatermänniskor – "hon hade näsa för begåvning" – som Vivica Bandler plockade upp och fostrade till skickliga scenarbetare. Forsström minns hur han som 27-åring släpptes in i den "inre kretsen" och fick vara med på fester, bland annat i sällskap med Birgitta Ulfsson, Tove Jansson och Tuulikki Pietilä.

– Tootikki lärde mig dansa tango som hororna i Paris, berättar Ralf Forsström.

– Det var ett oerhört hemlighetsfull gäng, "Lottakåren" som jag kallade dem. De var roliga, begåvade, konstnärliga människor som också bands samman av att de tillhörde en sexuell minoritet. Homosexualitet var förbjudet i lag på den tiden.

KÄR PLATS. Vivica Bandler tillbringade sina barndomssomrar i Lovisa och beskriver tiden i Lovisa som den lyckligaste i hennes liv. Även Kalvholmen i Pernåviken en viktig plats för henne. Bild: Kristoffer Åberg

Det var Vivica Bandler som "upptäckte" Tove Jansson i den bemärkelsen att hon insåg att Muminböckerna kan bli bra dramatik. Mumintrollet och kometen och Troll i kulisserna gjorde succé i hela Skandinavien och bortom. "Vi finnar kommer hit till Sverige och tar skitjobben. Vi är städare och teaterchefer" lyder ett av många fyndiga Vivica Bandler-citat som finns med på utställningen Viva Vivica!.

Länge i Lovisa

Utställningen sammanställdes ursprungligen 2012 av Ralf Forsström och Katarina Lindholm, och gjordes i samarbete med Teatermuseet i Helsingfors. Den belyser Vivica Bandlers livsverk och formas av vepor med historiska och unika fotografier med bildtexter, samt av Vivicas aforistiska tankar om både livet och teatern. Utställningen har även visats på Stockholms stadsteater, men över sommaren är det Almska gården och Lovisa som gäller.

– Utställningen gör en avstickare till Tammerfors men kommer tillbaka till Almska gården till mögelhusdagarna – ja, så kallar jag det där historiska hus-evenemanget i Lovisa. Det är bra att expon är här då, säger Ralf Forsström.

Viva Vivica! på Almska gården 19.5–29.7 samt 15.8–30.9.2017.