Vildsvinen lever glada dagar

FÅ SKJUTNA. Enligt Bror Tallberg har endast några vildsvin skjutits på viltvårdsföreningens område under sommaren. På grund av att vildsvinen blivit vanligare i regionen har till exempel vildsvinsfarmen i Kerko lagt ner verksamheten. Bild: Mostphotos

Så länge det är grönt och varmt i naturen har vildsvinen gott om mat och håller sig helst utom synhåll för människan. Men kyla i kombination med en allt större vildsvinspopulation gör att de söker sig närmare bebyggelsen.

Vildsvinen är kända för att äta det mesta men när det gäller potatis verkar de vara finsmakare. Bror Tallberg på viltvårdsföreningen i Borgå kan nämligen berätta att efter att nypotatissäsongen avslutades har odlingarna fått vara i fred.

– Vildsvinen är tydligen så kinkiga att inte duger med vanlig potatis. Ute i naturen finns det en massa gräs och rötter som de gillar bättre och av dem kan de äta fram till att tjälen går i jorden.

Helsingin Sanomat rapporterade på torsdagen om en invånare i Gamlas i Helsingfors som sett ett vildsvin böka utanför sitt radhus. Tallberg säger att sådana "cityvildsvin" är ovanliga i Finland, helst håller sig vildsvinen utanför samhällena.

Rena stövlar

– Men till exempel i Tyskland och Baltikum är situationen en annan. Där är vildsvinspopulationerna mycket större och djuren tvingas ta sig till nya områden för att hitta mat. Om de hittar en bra soptunna så tömmer de den nog, säger Tallberg

Särskilt i Baltikum har den afrikanska svinpesten gått hårt fram och har förutom vildsvinen även drabbat svingårdarna.

Kännetecken: Galten väger 50–200 kilo, suggan 35–150 kilo. Vildsvinet har kraftig kroppsbyggnad med mörkgrå till brunsvart borst. Relativt små fötter och stort huvud. Båda könen har uppåtböjda betar, hos galten växer de livet igenom. Vildsvinskultingen har längsgående ränder.

Förekomst: Arten trivdes ursprungligen i löv- och blandskogarna i området från västra Europa till Sydostasien, men anpassar sig bra till nya förhållanden. Invandringen till Finland var stor via sydostgränsen särskilt under 1970-talet. I dag uppskattar man att populationen i landet omfattar 1 000 – 1 300 djur.

Förökning: Brunst i början av vintern. Suggan är dräktig i 4 månader och föder oftast 6 – 10 kultingar.

Föda: Till skillnad från andra klövdjur är vildsvinet allätare. Mest äter vildsvinet ändå växter och kan orsaka skador på potatis- och rotsaksodlingar. Men vildsvin äter också insekter, maskar, små däggdjur och as.

Jakt: Från och med den 1 mars i år blev det tillåtet att jaga vildsvin året om. Suggor som rör sig med en avkomma som är under ett år gammal är däremot alltid fredad. Jakten på vildsvin har ökat och nuförtiden fäller man flera hundra djur per år.

Källa: Finlands viltcentral, Wikipedia.

– Om man får svinpest till sin farm så måste man tyvärr avliva alla grisar. I Baltikum har man ökat vildsvinsjakten för att minska spridningsrisken.

Ännu har man inte haft några fall av afrikansk svinpest i Finland och Tallberg hoppas det ska förbli så.

– Invandringen av vildsvin till Finland är liten så jag skulle säga att jägarna utgör den största risken. Om man åker till exempel till Baltikum för att jaga måste man rengöra utrustningen noga. Svinpesten kan spridas till exempel via smutsiga stövlar.

Nästan som blixten

Ännu är vildsvinspopulationen inte särskilt stor i Finland men med tanke på att en vildsvinssugga i medeltal föder 6 – 10 kultingar per kull kan vildsvinen snabbt bli fler. Dessutom gynnar milda vintrar vildsvinen.

Tallberg säger att vildsvinsjakt är något som både jägarna och hundarna fått öva sig på.

– Vildsvinet är ju ett ganska nytt djur i vår natur. Till de vanliga jakthundarna i Finland hör gråhund och stövare och de lämpar sig dåligt för vildsvinsjakt. I Sverige har man en mycket större vildsvinspopulation och där jagas de med plott och wachtelhund som har ett hårdare temperament. Det är inte lätt vare sig för jägare eller hundar att jaga vildsvin för de är mycket snabbare än de ser ut. Blixten är lite kvickare men vildsvinet blir god tvåa på korta sträckor.

Människor som rör sig i naturen behöver ändå inte vara rädda för vildsvinen.

– Friska individer håller sig undan människan. Men om ett vildsvin är skadskjutet eller skadas i en trafikolycka kan det bli mycket farligt, med sina betar kan de göra en människa verkligt illa. Så om man råkar krocka med ett vildsvin ska man inte närma sig djuret för att se hur det mår. Man ska ringa 112 som sedan kopplar in polisen som har kontakter till de lokala viltvårdsföreningarna.