Vi bor i världens lyckligaste land

I dag firas den Internationella dagen för lycka. Finland är världens lyckligaste land.

Det är inget sammanträffande att lyckodagen firas samma dag som vårdagjämningen inträffar. Från och med i dag är dagen längre än natten. Hoppet om ljusare tider infrias och svårmodet viker.

Är du lycklig? En skenbart enkel fråga, men ack, så svår att besvara.

Lyckodagen instiftades 2012 av FN efter ett initiativ från kungen av Bhutan, ett av världens minsta och fattigaste länder. Då konstaterade dåvarande FN-ordföranden Ban Ki-Moon att lycka betyder olika saker för olika människor men att" vi kan alla enas om att lycka betyder att utplåna fattigdom, konflikter och andra olyckliga omständigheter som plågar så många människor."

Lycka borde alltså vara ett viktigt mål att sträva efter i samhällsbygget, som hela tiden pågår.

Inför lyckodagen släppte FN sin årliga World Happiness Report. Den visar den glädjande nyheten att lyckligast är vi i Finland, följt av Danmark och Norge. Sverige hittar man först på 9:e plats. Kanske en smula lycka för någon, att klå "drömlandet" i väst...

Bakom Finlands, och de nordiska ländernas, fina placering ligger god hälsa, hög ekonomisk trygghet, låg korruption samt en hög tillit och individuell frihet, sägs det i rapporten.

Det går med andra ord att lyfta upp de stora dragen för nationell framgång, men så mycket om var och ens privata lyckotillstånd säger inte rapporten.

Vi vet ju att den psykiska ohälsan bland befolkningen i Finland ökar. Ensamhet, våld och missbruk bidrar till illamående i alla åldersgrupper. Positivt är ändå att självmorden har minskat med hälften sedan 1990-talet, då kurvorna steg som brantast. (Statistikcentralen 29.12.17)

Googla "lycka" och du får en lång lista på all världens tester som berättar om du är lycklig, och tips på hur man blir lycklig. Kraven som vi ställer på oss själva att visa upp en lycklig fasad har ökat när en stor del av vårt sociala nätverk finns på sociala medier. Vem har inte mött retuscherade bilder och "lyckliga uppdateringar"? Tidigare jämförde vi oss med människor i det verkliga livet, nu matas vi med bilder av det "perfekta livet".

Lyckotänkandet har lett till att många känner press av att visa upp en lycklig fasad, fast lycka som känsla knappast är av en särskilt bestående karaktär. Snarare ögonblick som snabbt rusar förbi, men ger en stunds eufori.

Några enkla recept på hur man blir en lycklig människa finns inte, hur lyckliga vi är avgörs av flera olika faktorer. Var och en av oss kan påverka möjligheterna till lycka, men det är ändå inte endast en fråga för individen.

I allmänhet tänker man att ekonomisk tillväxt är en förutsättning för lycka, så mäts ju ett lands välfärd i bnp. Allt oftare ställs ändå frågan om man i samhället borde lägga mindre fokus på ekonomi och i stället fokusera på att främja människors relationer, psykiska hälsa, arbetsglädje och fritidsvanor.

Den finländska topplaceringen i lyckoundersökningen är givetvis en fin nyhet för oss, men i den färska lycklighetsrapporten ligger fokus egentligen på migranters välbefinnande och lycka.

Världen är global och en stor del av världens befolkning befinner sig i rörelse. Det som de flesta söker är ett lyckligare liv.

Rapporten lyfter fram att invandrarnas generella välbefinnande huvudsakligen baseras på tre saker: lyckonivån i det land de kommer ifrån, lyckonivå i det land de migrerat till och inställningarna som folk har till invandrare där. Åtminstone det sista är något vi själva kan påverka – om vi vill.

Och då passar det bra att lyfta upp att hela den här veckan firas den internationella veckan mot rasism. Klarar vi att unna lycka åt dem som söker den, eller håller vi själviskt fast vid vårt eget goda?

Helén Kurri Nyhetschef och chefredaktör för Östnyland