Vessöborna ska få en säkrare vardag

BEREDSKAP. Patrick Nyholm säger att Wessö FBK är berett att hjälpa hemmaboende äldre. Bild: Tor Wennström

Byarna på Vessö har gått med i ett tvåårigt projekt som administreras av utvecklingsföreningen Silmu. Aktivisterna började med att göra upp en säkerhetsplan.

Silmus projekt Trygga och aktiva byar har som mål att öka invånarnas trygghetskänsla och välbefinnande. Projektet byggs upp som ett samarbete mellan byar, kommuner, myndigheter och organisationer som arbetar med trygghets- och säkerhetsfrågor, till exempel Frivilliga brandkåren (FBK) och Finlands Röda Kors.

– Borgå stad och Silmu kallade oss och några andra byar till en träff i början av året. Vi fick bland annat ta del av den säkerhetsplan som föreningen Fyra byar Noak har gjort upp. Förslaget var att vi skulle använda den som sådan eller ha den som utgångspunkt för vår egen plan, säger Patrick Nyholm, kårchef för Wessö FBK.

Vi har funderat på vägunderhållet, vattenförsörjningen, telefonförbindelserna. För en tid sedan låg Soneras nät nere en förmiddag och det gick inte att ringa 112. Vad gör man då?

En grupp på fyra, två av dem representerar FBK och två Vessölandets ungdomsförening, har satt sig ner och gjort en råversion av en säkerhetsplan för Vessö. Gruppen har skrivit ner sådant som redan finns för att göra Vessöbornas vardag tryggare och sådant som saknas.

– Vi har funderat på vägunderhållet, vattenförsörjningen, telefonförbindelserna. För en tid sedan låg Soneras nät nere en förmiddag och det gick inte att ringa 112. Vad gör man då?

Specifikt

I säkerhetsplanen tar man också upp sådant som är specifikt för Vessö. Till det räknas till exempel hushåll där det finns äldre med trygghetstelefon, gårdar som har djur samt djurräddning.

– Det händer rätt ofta att vilda djur som hjort eller småvilt blir överkörda. Huvudnumret att kontakta är 112, men vi ger också kontaktuppgifterna till jaktlaget, säger Johanna Rosenström, ordförande för ungdomsföreningen.

Hon berättar om andra fall som har gjort folk rådvilla. De har till exempel handlat en fågelunge har fallit ur boet och ligger hjälplös på marken eller en misstanke om att man har fått in en råtta i ventilationskanalen.

Råversionen av säkerhetsplanen har gått ut med nyhetsbrevet Vessöinfo och Vessöborna uppmanas komma med förslag på sådant som de anser bör ingå i planen. Arbetsgruppen har också kontaktat företagarna på Storkroksnäs och Hommanäs och bett dem komma fram med önskemål.

Sandbilar

Farliga vägar är en säkerhetsrisk, så också på Vessö. Patrick Nyholm anser att det har skett en drastisk nedgång i trafiksäkerheten vintertid i och med att Destia har slutat salta Vessövägen efter Kråköavtaget. I allmänhet skär väghållaren ner på saltningen på grundvattenområden.

– Men hela Vessö är inte grundvattenområde. Jag anser att vägen borde saltas framför allt med tanke på den tunga trafiken. Dessutom plogas vägen inte längre med plogbil utan med traktor. Det har skett en tillbakagång i vägunderhållet till det den var på sextio- och sjuttiotalen.

Ett nytt orosmoment är Rudus marktäkt i Sondby. Företaget har fått lov att ta 1,5 miljoner kubikmeter marksubstans. Täktområdet är tjugofyra hektar stort och största delen ligger under grundvattenytan. Uttaget från området under grundvattenytan får vara högst 70 000 kubikmeter årligen.

– Trafiken på Vessövägen kommer att öka med femtio till hundra sandlångtradare per dag när Rudus startar täkten.

Det finns inga gångvägar längs Vessövägen och vägen är redan i dag vältrafikerad. Skolbarnen får skjuts, men de ska ta sig på egen hand från hemmet till busshållplatsen på Vessövägen.

Pilotprojekt

Är en av 54 Leader-grupper i Finland.

Förverkligar program och strategier under EU:s programperiod 2014–2020.

Sysselsätter en verksamhetsledare, kanslichef, projektrådgivare och ett byaombud.

Är tvåspråkig.

Har kontor på Veckjärvivägen 1 i Borgå.

Projektet Trygga och aktiva byar genomförs i nio kommuner: Askola, Borgnäs, Borgå, Lappträsk, Lovisa, Mäntsälä, Mörskom, Pukkila och Sibbo.

Patrick Nyholm hoppas att de frivilligas kunskap om bygden skulle utnyttjas bättre än i dag. Han ser framför sig ett pilotprojekt i form av ett samarbete mellan räddningsverket, FBK och hemvården.

– Vi känner till vilka av de äldre som har en trygghetstelefon och vi vet också att hemvården endast har en patrull på fältet efter kontorstid. Det har hänt att en äldre har blivit liggande på golvet i två timmars tid efter det att trygghetslarmet gått.

Larmet går till räddningsverkets kontrollrum som kan ge det vidare till den lokala frivilliga brandkåren.

– Allt finns under samma knapp. Det är inget problem att få de frivilliga med, men själva systemet är trögt. Den form av samarbete som jag efterlyser finns på andra håll i landet, men inte i södra Finland.

Den som kommer snabbast fram till en äldre i nöd är FBK.

– Vi kan rycka ut och kolla vad som hänt. Om den äldre har fallit, kan vi lyfta upp honom eller henne. Vid behov kallar vi på ambulans.

Han tror också att skulle kännas lättare för de äldre att använda larmet om de visste att den som kommer med hjälpen är en bekant person.

Broschyr

Arbetsgruppen ska ordna ett byamöte där publiken får diskutera säkerhetsplanen och dess innehåll. Mötet hålls troligtvis i maj för att också nå sommargästerna.

När alla har sagt sitt ska säkerhetsplanen utkomma som en broschyr som delas ut till alla hushåll. Tanken är att uppdatera planen med några års mellanrum.

– Vi siktar på att kunna dela ut broschyren i höst. Det ska bli en informativ grej där alla viktiga telefonnummer finns, men också annat som berör Vessö. Ett exempel är servicelinjen. Det är rätt få som vet att den kör till och från Vessö en gång i veckan, säger Johanna Rosenström.

[article–image index=2]

Intresse

Li-Marie Santala är byombud på Silmu. Hon berättar att projektet Trygga och aktiva byar har startat väl.

– Vi är bara i början av projektet, men hittills har redan ett tiotal byar visat intresse för projektet.

Byarnas säkerhet kartläggs till exempel genom enkäter och promenader genom byn. Alla byar ges möjlighet att delta i en utbildning som ger nyttiga vardagsfärdigheter som att öva släckning eller hur man kan förbereda sig för ett elavbrott.

– Byar, bysammanslutningar och människor som är intresserade av vardagstryggheten i sin näromgivning och för sina medmänniskor välkomnas i projektet.