Växtvärk i Nickby hjärta

UTVECKLA. Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu påbörjade sin gemensamma vandring i Nickby hjärta vid skolstarten på hösten. Rektorerna Petra Paakkanen och Liisa Juga säger att så vitt de vet är de allra flesta nöjda med arrangemangen men att man alltid kan jobba på att utveckla samarbetet.Bild: Arkiv/Kristoffer Åberg

En pappa som berättar att hans barn inte blir förstått på svenska och en politiker som säger att lokaler som är ämnade för gemensamt bruk "tas över" av endera språkgruppen. Trots att Nickby hjärta överlag fått en bra start finns det ännu detaljer i samarbetet som bör justeras.

Pappan till en av eleverna i Kungsvägens skola som verkar i Nickby hjärta tillsammans med Sipoonjoen koulu oroas över hur jämställdheten språkgrupperna emellan förverkligas. Han vill inte att hans barn ska påverkas av uttalandena så därför tillåter vi honom att vara anonym.

– Min son har berättat att när han och hans kompisar blir tillrättavisade på finska av lärare så uppfattats de som besvärliga och hotas med samtal med rektorn om de insisterar på att få tala svenska. Det här hör ju inte till de stora problemen i världen men det var ju inte så här som projektet Nickby hjärta marknadsfördes: det skulle bli två skolor som fungerar på lika villkor. Jag tycker såtillvida att det är en viktig principsak, för om de svenskspråkiga alltid ger efter så väcks förr eller senare frågan om varför vi över huvud taget behöver skolor på både finska och svenska, för "alla" kan ju ändå finska.

Trångt?

Monika Hämäläinen som representerar Centern i fullmäktige säger att det är ett eldfängt företag att komma med synpunkter när det gäller samarbetet mellan de två skolorna i Nickby hjärta. Hon påminner om att hon inte vill så osämja varken mellan personalen eller mellan eleverna i de två språkgrupperna men att saker kommit till hennes kännedom som måste diskuteras. En fråga gäller lokalerna: i Nickby hjärta verkar Kungsvägens skola och Sipoonjoen koulu och förutom att båda skolorna har egna lokaler använder de också en del rum gemensamt.

– Jag har hört av personalen att endera språkgruppen lagt beslag på en del av de gemensamma lokalerna på grund av utrymmesbrist.

Den här frågan aktualiseras ytterligare i framtiden när kommunen går in för ännu större skolkomplex.

Hämäläinen ser två problem med det här: det första är att Nickby hjärta uppenbarligen kämpar med brist på utrymmen redan knappt fyra månader efter att komplexet öppnades. Det andra handlar om förvaltningen: är det rätt att de två rektorerna sinsemellan bestämmer när och hur lokalerna som är tänkta att vara gemensamma i större utsträckning ska övergå i den ena skolans bruk.

– Det här handlar absolut inte om kritik mot rektorerna Petra Paakkanen och Liisa Juga. Såvitt jag vet har de skött sina uppgifter utmärkt och de har ett gott samarbete. Det jag vill säga är att jag inte tycker det är rätt att rektorerna lämnas ensamma med stora beslut. Den här frågan aktualiseras ytterligare i framtiden när kommunen går in för ännu större skolkomplex, säger Hämäläinen.

Med sina drygt 700 elever är Nickby hjärta redan en stor skola men på måndagen godkände fullmäktige projektplanen för en skola med 1 300 elever i Söderkulla.

– Så jag tycker att det borde finnas någon över om rektorerna i beslutsordningen. Någon som har sista ordet och kan se till helheten när det gäller det skolkomplexet. Det kan inte vara bildningsdirektören, för Kurt Torsell kan inte förväntas hinna överallt. Det kan inte heller vara bildningsutskottet eller sektionerna för de har ingen aktiv roll i det dagliga skolarbetet. Så det borde inrättas en ny tjänst.

Vem borde ta initiativet till det här?

– Nog är det ju bildningsutskottet, kommunstyrelsen och fullmäktige. Vi beslutsfattare bör sätta oss in i den här frågan och sörja för att förvaltningen i skolorna fungerar på bästa sätt. Beslutsfattarna har kanske varit lite slappa på det här området och inte tänkt på vad det innebär när skolorna blir allt större.

Men tonåringar reagerar ibland trotsigt när de blir tillrättavisade och då kan det hända att de säger att de inte förstår ett språk trots att de gör det.

Utveckla samarbetet

Rektorerna Petra Paakkanen och Liisa Juga säger att situationer som den pappan beskriver i början av artikeln inte tidigare kommit till deras kännedom.

– Tvärtom har vi tyckt att systemet med två språk under samma tak fungerat överraskande bra. Men nu ska vi ta itu med saken och informera personalen tydligare om att eleverna har rätt att bli bemötta på sitt modersmål, säger Paakkanen.

– Men tonåringar reagerar ibland trotsigt när de blir tillrättavisade och då kan det hända att de säger att de inte förstår ett språk trots att de gör det. Grundregeln är att alla ska få tala det språk de är mest bekväma med men att de vuxna ska tala med eleverna på elevernas modersmål. Så jag hoppas att både elever och föräldrar kontaktar skolan om de upplever problem med det här, säger Juga.

Hon kan delvis bekräfta Monika Hämäläinens uppfattning om lokalanvändningen, till exempel används vissa utrymmen som undervisningslokal trots att det egentligen är gemensamma rum för bägge skolorna.

– Det beror ändå inte på någon direkt utrymmesbrist, vi har visst tillräckligt med utrymmen. En del av ämneslärarna har inte heller "egna" klassrum men det påverkar ju inte undervisningen ur elevernas synvinkel.

Paakkanen säger att det i praktiken handlar om mediateket som Kungsvägens skola fått börja använda och om ett av mötesrummen som Sipoonjoen koulu använder som undervisningslokal. Hon säger att det för hennes skolas del definitivt beror på utrymmesbrist. I nuläget har man fem smågrupper medan det ursprungligen fanns utrymmen endast för tre.

– Innan vi började använda mediateket och Sipoonjoen koulu mötesutrymmet så diskuterade vi saken med undervisningschef Hannu Ollikainen samt behandlade ärendet i vardera skolornas ledningsgrupper. Att rektorerna ensamma skulle ha beslutat om det, var det alltså inte frågan om.

Sibbos undervisningschef Hannu Ollikainen säger att det är första gången han hör om Monika Hämäläinens förslag om en ny förvaltningsnivå i skolkomplexen över om rektorerna.

– Det handlar om en enskild politikers egna tankar och några sådana planer finns inte i kommunen. Det stämmer så klart att man måste se över ledarstrukturen när skolkomplexen blir större, man kan skapa ledarteam eller utse vice rektorer till exempel. Men att tillsätta en "rektor" för rektorerna är en idé jag inte tidigare hört om.

Artikeln är uppdaterad