Varför får inte kommunerna producera tjänster?

Bild: Ksf-arkiv/Kristoffer Åberg

Varför kan inte kommunen sköta till exempel hemvården genom ett avtal med landskapet?

Riksdagens social- och hälsovårdsutskott har gett sitt nya betänkande till vård- och landskapsreform. Förslaget innehåller enligt min mening ännu stora brister. Varför får inte en kommun i framtiden producera social- och hälsovårdstjänster? Service kan ges av landskapets affärsverk, av bolag, samfund, föreningar, stiftelser och privata yrkesutövare, men inte av kommunen. Varför kan inte kommunen sköta till exempel hemvården genom ett avtal med landskapet? Jag tror att närservicen fungerar bäst som en kommunal service, såsom vi har det i de övriga nordiska länderna.

Landskapet Nyland är ännu en valkrets enligt förslaget. Detta betyder i praktiken att de flesta ledamöter i landskapsfullmäktige kommer från Helsingfors, Esbo och Vanda. Till exempel östra Nyland kommer att endast få några ledamöter i det nya fullmäktige, som består av 99 ledamöter. Man kan nog tala om ett verkligt demokratiunderskott.

Finansieringssystemet är också enligt min mening problematiskt. Oberoende av kommunens verkliga utgifter för social- och hälsovården minskar varje kommuns skattesats med 12,47 år 2021. Till exempel Borgås skattesats skulle vara 7,28 och Sibbos 6,78 ifall skattesatserna hålls oförändrade 2020. Med denna skattesats ska kommunerna finansiera sina lån som man tagit också för investeringar inom social- och hälsovården. De kommande statsandelarna är delvis beroende av kommunernas utgifter inom social- och hälsovården 2019 och 2020 och fastställs slutligen först 2021.

Med hopp om att ändringar ännu görs i lagstiftningen, om inte av denna riksdag så i alla fall av den nya som väljs i april 2019.

Kaj Lindqvist kommunstyrelsens ordförande (SFP), Sibbo