Vårdreformen får nyländsk särlösning – Östnyland eget landskap

ARBETE. Jukka-Pekka Ujula påpekar att vårdreformen är långt ifrån färdig. Bild: Arkiv / Max Nyberg

Social- och hälsovårdsministeriet vill dela upp Nyland i fem delar: Västra Nyland, Helsingfors, Kervo och Vanda, Mellersta Nyland och Östra Nyland. Lösningen får positiv respons i östra Nyland, även om mycket ännu är oklart.

Social- och hälsovårdsministeriet, HUS och Nylands kommuner är överens. Målen med regeringens social- och hälsovårdsreform uppnås bäst genom att dela upp Nyland i fem mindre delar.

Enligt förslaget ska de fyra landskapen och staden Helsingfors ha eget ansvar över primärvården och specialistvården. Dessutom utgör de basen för hur räddningsväsendet ska indelas. Förslaget används i den fortsatta beredningen av social- och hälsovårdsreformen.

Ett större område skulle innebära en demokratisk utmaning, då den lokala bestämmanderätten minskar

Vårdområdena följer samma principer som de övriga landskapen i Finland. Det betyder att de kommer att ha egna landskapsfullmäktige och -val.

– Efter att ha jämfört flera alternativ har vi kommit fram till att det här är den modell som är bäst både med tanke på grundlagen och det demokratiska perspektivet. Ett större område skulle innebära en demokratisk utmaning, då den lokala bestämmanderätten minskar, sade familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) på ett presstillfälle på torsdagen.

Kan trygga servicen

Jukka-Pekka Ujula, stadsdirektör i Borgå, nämner fort att beskedet inte kommit som en överraskning för honom eftersom han deltagit i processen under hösten. Han tror att det är ett steg framåt, men påpekar att det bara är en liten del av helheten.

– Helheten är egentligen helt öppen, som till exempel finansieringen och andra praktiska arrangemang som personalfrågor.

Han ser det ändå som en positiv lösning som, om den förverkligas, i jämförelse med det tidigare förslaget bättre kan trygga närservicen i östra Nyland och som kan göra Borgå sjukhus roll tryggare. Det förra förslaget byggde på att ha ett stort landskap i Nyland, och kanske ingen eller bara en östnyländsk ledamot.

– I den här modellen kommer också demokratiaspekten fram, att det är motiverande att rösta på kandidater om man upplever att de kan komma in, säger Ujula.

Han nämner också att det är svårt för Borgå stad att ta ställning till reformen i det här skedet.

– Det går inte utan att ha bättre information om till exempel just finansieringen. Det finns fortfarande en hel del arbete innan man kan säga om den här reformen förverkligas. Hittills har allt egentligen handlat om det grundlagsjuridiska. Nu väntar vi på att regeringen fattar principiella beslut.

VÅRD. Ett östnyländskt landskap kan innebära tryggare framtid för Borgå sjukhus och mera att säga till om kring vård på svenska. Bild: Arkiv/Kristoffer Åberg

Lovisaordförande positiv

I Lovisa uppfattar fullmäktigeordförande Otto Andersson (SFP) lösningen som lyckad.

– Jag tycker att det är jättebra att östra Nyland får sitt eget landskap. I den förra lösningen skulle Nyland ha haft 1,7 miljoner invånare. Det är mera än i Estland. Den här modellen ger 100 000 invånare och ett eget landskap.

Det innebär, tror Andersson, mera inflytande på den egna social- och hälsovården – också ur ett språkligt perspektiv, alltså ett större inflytande över hur vården på svenska fungerar i framtiden. Han betonar att särskilt östra Nylands kommuner och städer kan vara nöjda med lösningen.

– Det handlar också om demokratiskt inflytande. Kommunerna i östra Nyland är små, och i en större helhet med Helsingfors hade man lätt blivit försvinnande små, kanske bara en ledamot för hela vår region.

Jag tror inte att det ska vara ett problem att få väljarna att rösta.

Beslutet för sannolikt också med sig val i något skede, och dessutom för viktiga positioner. Andersson pekar på att landskapsfullmäktige kommer att ha hand om ungefär hälften av kommunernas pengar i och med att budgetmedlen flyttas över till landskapen. Han är också nöjd med en modell där väljarna röstar in ledamöter som direkt ansvarar för social- och hälsovården.

– Jag tror inte att det ska vara ett problem att få väljarna att rösta. Det handlar om konkreta saker som kvaliteten på vården vid hälsovårdscentralerna och hur äldreomsorgen fungerar. Det är vardaglig och viktig service som alla behöver nu och då. Men det är också partiernas uppgift att belysa varför det är viktigt att rösta.

Andersson tror inte heller att det ska vara svårt att hitta kandidater.

– Förvisso måste man alltid sätta energi på att rekrytera, men jag tror att man diskuterar så mycket om social- och hälsovård bland kommunalpolitiker att det nog finns intresserade och engagerade personer. Det är trots allt ett blivande organ som är mycket viktigt.