Vårberga skola kan inte kopieras rakt av för Tolkis

I VÄNTAN PÅ NY SKOLA. Det blev plötsligt bråttom att planera Vårberga skola, konstaterar rektor Niklas Läckström.Bild: Evy Nickström

En skola för båda språken ska byggas i Tolkis och tanken är att ta modell från den skola som byggs i Vårberga. Men så enkelt går det inte, säger Vårbergas rektor Niklas Läckström.

Vårberga skola har omkring trettio års erfarenhet av att jobba i en miljö där finskan och svenskan samsas om vissa utrymmen. Lärarkåren har rutiner som gör att vardagen fungerar.

– Men det tar tid att få en sådan kultur och det är just tid de saknar i skolorna i Tolkis, konstaterar Niklas Läckström i Vårberga.

Han och hans finskspråkiga kollega har på nära håll följt med omgångarna kring Tolkis skolbygge eftersom de tillsammans med svenska Tolkisskolans rektor bildat ett team för att ta fram en modern inlärningsmiljö.

– Vi planerade med tanke på att Tolkis svenska skola skulle byggas först. Så kom beskedet att man ändrar planerna i Tolkis och att Vårberga byggs först, och då fick vi i Vårberga bråttom. Vi blev tagna på säng.

Språket måste fredas

Att man nu har tankar på att kopiera Vårberga i Tolkis gör honom fundersam.

– Förutom att lärarkåren måste lära sig att jobba på ett nytt sätt så måste man också tänka på att språkförhållandet i Tolkis inte är de samma som i Vårberga. Här är de svenskspråkiga eleverna omkring 30 procent, i Tolkis är det ungefär 50-50 fördelning mellan språkgrupperna.

I Vårberga har man lätt kunnat "freda" ett visst område av skolbyggnaden för den svenska verksamheten, men Tolkisskolan måste göra om planen så att de två språken klart avskiljs på något sätt, säger Läckström.

– Språkmiljöerna måste vara avskilda på ett naturligt sätt. Annars går det lätt så att alla talar finska. Det går lättare att göra för en klar minoritet som här i Vårberga.

Uppmuntra aktivitet

Rektorerna vill ha en modern inlärningsmiljö där barnen kan röra på sig, där de kan känna sig trygga och där man är så långt borta som möjligt från den gamla skolan med klassrum i långa korridorer.

De små eleverna i förskolan och på årskurs 1-2 ska jobba tryggt för sig själva, nära varandra för att möjliggöra ett samarbete. Niklas Läckström vill ta modell av den finska förskolan där man jobbar mycket med en så kallad friluftspedagogik och så lite som möjligt sitter i en skolbänk i ett klassrum.

Arkitekterna har fått i uppdrag att hitta lösningar som möjliggör att eleverna får röra på sig och vara aktiva, de ska kunna klättra och hoppa och varför inte åka rutschbana, men lösningarna ska även möjliggöra att den som behöver ro får det.

Nya pedagogiska krav

Omkring två tredjedelar av utrymmen är klassrum, resten är öppna, flexibla utrymmen där upp till 50 elever kan befinna sig. De jobbar i grupper, men det kräver ett helt annat grepp att undervisa i en sådan miljö.

– Tänk dig att du är på en badstrand med 10-12 barn. Plötsligt simmar några medan resten har försvunnit i skogen intill. Så känner sig en lärare som inte har fått färdigheter att jobba i ett öppet utrymme. De blir stressade och utbrända. Man måste fundera på hurdan pedagogik som ska användas.

Läckström anser att de lärare som ska jobba i den nya Tolkisskolan borde få bekanta sig med hur kollegor arbetar i sådana miljöer som nu planeras.

– De borde få åka ut och se sig omkring, och de borde hinna hitta en gemensam linje för hur de två språkgrupperna ska jobba ihop.

I Vårberga har elever och lärare redan kunnat påverka val av inredning och färger för de enskilda klassrummen.

– Vi väljer möbler som ska göra lektionerna mer aktiva, eleverna ska inte sitta stilla i 45 minuter utan de ska kunna stå eller sitta på spiral- eller sadelstolar med bord där höjden kan justeras.

Lärarmöten viktiga

I den nya Vårbergaskolan är gymnastiksal, textil- och slöjdsalar samt musikutrymmen gemensamma.

Men tiden i baracker har gett insikten att man också vill ha gemensamma lärarutrymmen för de svenska och finska lärarna.

– Det är bra att träffas under dagen och att utbyta tankar, ha ett vettigt samarbete. Revirtänkandet försvinner och finns det problem så fixar vi det.

Språkvalet är enkelt: alla talar sitt modersmål.

Ny forskning till hjälp

De tre rektorerna har koncentrerat sig på olika saker och det innebär att man sökt lösningar för akustik och ytmaterial, belysning och forskningsresultat kopplade till nya inlärningsmiljöer.

– En forskning visar att läshastigheten ökar med 35 procent, misstagen minskar med 45 procent och hyperaktiviteten sjunker med 76 procent om man väljer bort ljusrören och ersätter dem med ledljus som simulerar dagsljus.

Vårberga skola ska enligt planerna få ledljusen och de ska få mjuka heltäckningsmattor som dämpar ljudnivåer och förbättrar akustiken.

– Vi är tre enade rektorer som kör vårt gemensamma race och det kanske har sin betydelse. Ensamma hade vi troligen inte ens kommit halvvägs, säger Läckström.

I april ska kostnaderna finnas uträknade och då avgörs om Vårberga skola även ska inrymma en stor gymnastiksal, en ungdomslokal och ett bibliotek. Hur det går med rektorernas alla tankegångar återstår att se.

– Det är frustrerande. Vi jobbar och gör allt för att få en skola som fyller kraven på en smart inlärningsmiljö, men det är andra som bestämmer – utan att rådfråga oss. Besluten kopplas loss från vår process och vi vet inte på vilka grunder de fattas.