Vappu Rossis värld tecknas i perfekta streck

Borgås första triennal med teckning som tema tjuvstartar med en utställning av Vappu Rossi på Grand.

Sommaren 2016 stod Vappu Rossi i tre dagar vid Mannerheimgatans bro i centrala Borgå och ritade noggrant ett enormt kaninskelett. Teckningen var meningen att bestå, men så blev inte fallet: någon okänd vän av ordning målade över Rossis konstverk, som för evigt försvann under ett lager monokrom färg.

Ett år senare är dock konstnären tillbaka för att göra ett nytt försök med att inkorporera konst i Borgås gatubild, denna gång genom att dekorera taxibyggnaden vid busstationen. Citykaninen kommer inte att återuppstå, men på andra sidan gatan, inne på Grand, kan den skarpsynte hitta ett litet kaninskelett, ett eko från i fjol, som en del av Rossis soloutställning All required.

All reguired sparkar i gång Borgås konsttriennal, som har temat "Drawing is a common thing" (att rita är en gemensam sak) och som fokuserar på teckning i olika inkarnationer. Vappu Rossi representerar huvudsakligen teckning i dess mest vardagliga och klassiska form: penna på papper, men med i utställning har också diverse andra tekniker smugit med, som litografi och animation.

ANLETE. Tröstlösa ansikten, tecknade med tunna, trevande streck lägger en dyster känsla över Vappu Rossis utställning All reguired. Bild: Kristoffer Åberg

Relevans

Konstnären själv refererar till utställningen som ett miniatyrretrospektiv och förklarar: "när jag ställer ut för första gången i en ny stad brukar jag visa även av äldre verk som har bibehållit sin relevans genom åren – sådana verk som jag själv tycker om".

Speciellt stolt är Rossi över en serie bilder i blandteknik utförda på transparent plexiglas och som är monterade på så kallade light boxes, upplysta bildskåp. På Grand visar hon fyra av dessa, varav de äldsta från år 2005.

– De här brukar jag så gott som alltid visa på nya ställen, säger hon. Speciellt verket Lohtu, tröst, som jag upplever väger upp mina tyngre verk redan genom sitt namn.

Namnet tröst kommer väl till pass i kontexten, eftersom det onekligen ligger en kuslig och ofta lite sorglig stämning över en stor del av Rossis verk. I flera kan ett slags rossling från dödsriket höras: det är tröstlösa ansikten tecknade på enorma papper med tunna och trevande streck. Spädbarn i fosterställning, utförda i mörka toner. Elegant utförda nerver, eller kanske ådror, eller kanske rötter som skapar suggestiva figurer.

STÄMNING. En del av Vappu Rossis teckningar formas som elegant utförda nerver, eller kanske som ådror, eller kanske som rötter som skapar suggestiva figurer. Bild: Kristoffer Åberg

Motiven kommer från Rossis fantasi.

– Antingen har jag en klar bild i huvudet av vad jag vill rita eller så är jag ute efter att fånga en känsla, en atmosfär.

Referensramar

Fantasin får hjälp på traven av de mångsidiga referenser som Rossi använder sig av. Bland dessa kan en medeltida träskulptur från nationalmuseet i Helsingfors och en ofullbordad staty av Michelangelo nämnas.

Taxistationen kommer inte att prydas av de mänskliga figurer som Rossi helst arbetar med, utan av flora och fauna. Temat är utrotningshotade växter i Borgås omnejd och lokala djur, och motiven målas med vit färg direkt på byggnadens svarta ytterväggar.

Antingen har jag en klar bild i huvudet av vad jag vill rita eller så är jag ute efter att fånga en känsla, en atmosfär.

Kaninen är som sagt inte med, men som en liten referens till Finlands hundraårsjubileum målar Rossi bland annat nationalfågeln sångsvan, även den med skelett.

Vappu Rossi medger att hon har en tendens att göra "angstiga" verk, men själva skeletten är inte nödvändigtvis dystra i sig själva. Snarare är de naturens faktum, och Rossi har närmat sig dem på ett mycket vetenskapligt sätt. I naturhistoriska centralmuseets arkiv har hon undersökt djurskelett för att förstå hur en svans fungerar, eller för att räkna hur många ben en kanin har i sin kropp.

Ritar rätt

– Jag vill helt enkelt inte att någon ska kunna upptäcka anatomiska misstag i mina bilder, förklarar Rossi.

FAKTA

Vappu Rossi

Född i Joensuu år 1976, bosatt i Helsingfors med familj.

Bildkonstnär, känd för sina monokroma teckningar med människomotiv.

Utbildad vid Konstindustriella högskolan och Bildkonstakademin i Helsingfors.

Ställt ut internationellt, bland annat i Frankrike, Australien, Kina och Italien.

Aktuell med soloutställningen All required på Grand som är en del av Borgå konsttriennal.

Samma gäller de växter hon målar: de är samtliga avritade från gamla pressade exemplar ur botaniska arkiv. Rätt ska vara rätt.

Denna perfektionism återkommer i precis rätt mängd i Rossis konstnärskap. Hon lär sig förstå sina motiv och deras uppbyggnad, vare sig det gäller växter, djur eller en gammal trästaty, men låter sig inte dikteras av materialet, utan leker med det och låter en egen tvådimensionell värld växa fram. Ritar, trycker grafik, målar. Bygger upp stämningar. Skapar konst, helt enkelt.

Vappu Rossi: All required. Kulturhuset Grand, till den 28.8.