Vågad satsning gav lyckat resultat

Då Mia Nyman för nio år sedan öppnade en klädbutik på Vessö undrade säkert en del hur ett dylikt koncept kan lyckas. I dag är verksamheten etablerad. Nyman hör till den växande skara fördomsfria landsbygdsföretagare som håller den östnyländska glesbygden levande.

Mias Fashion & Fit ligger vid Londbölevägen 12 kilometer från Borgå centrum. Färden dit går snabbt med bil från Borgå centrum. Solen skiner från en klarblå himmel och väl framme möts vi av ett dukat bord i den vackra trädgården.

Det är precis så rofyllt som man kan föreställa sig. Fotografen pekar på åkrarna som breder ut sig på andra sidan vägen och säger att de liknar vågor på ett hav. En beskrivande kommentar.

– Jag får nog ofta höra hur avstressande det är att komma hit, nickar Mia Nyman och tillägger att också män brukar tycka om att besöka platsen speciellt sommartid även om det finns enbart damkläder i affären.

Den som inte shoppar kan nämligen slå sig ned i trädgården med en kopp kaffe och bara njuta av stillheten.

Studerande byggde

Att butiken överlag finns har mycket att göra med en av Mias fyra söner.

– Innan butiken byggdes sålde jag danska klädesplagg på främst hempartyn. Lagret bara växte och vårt vardagsrum fylldes. Ideligen ringde någon och undrade om det är möjligt att komma och prova kläder och jag sade givetvis ja. Då min nästyngsta pojke kom hem från skolan fanns det ofta en halvnaken kund därhemma.

Sonen lärde nog sig slinka förbi helt oförmärkt men tyckte att vardagsrummet kanske inte var bästa platsen för den här sortens aktiviteter.

När han sedan började studera vid Östra Nylands yrkesinstitut Inveons bygglinje kom mamma på en idé.

– Jag tog kontakt med skolan för att fråga om den var intresserad av ett butiksprojekt.

Svaret var ja. Läraren gjorde ritningar enligt Mia Nymans anvisningar och några av bygglinjens elever fick i uppdrag att bygga butikshuset i tre moduler. För nio år sedan i augusti öppnades dörrarna och för ett par år sedan glasades terrassen eftersom affären behövde mera rum.

– Nu saluför vi cirka tio olika varumärken från främst Danmark, Italien, Frankrike och Tyskland, också lite från Sverige. Här finns bara sådant som inte finns i regionens andra butiker, förklarar Mia som också tagit in en del inredningsprylar.

Nya varor kommer regelbundet så utbudet känns alltid fräscht.

Ingen nätbutik

Mias Fashion & Fit har ingen nätbutik, men gör nog reklam via Facebook och egna webbsidor.

– Beställs något via dem skickar jag nog per postförskott.

Affären är öppen onsdagar (klockan 15-19) och lördagar (10-15) året om, men öppnas också andra tider enligt begäran.

– Det är bara att kontakta mig och så kommer vi överens. Jag bor ju alldeles intill butiken så arbetsvägen är minsann inte lång. Sommartid finns det också en ringklocka vid butiksdörren och då någon ringer springer jag snabbt för att öppna.

De så kallade damkvällarna, som ordnas enligt överenskommelse, har också blivit populära.

– Här få man prova kläder i lugn och ro och dricka exempelvis lite bubblande.

Mia Nyman är tacksam för den trogna kundkretsen och gläder sig också över alla nya kunder som hittar till Vessö. Hon trivs utmärkt med sitt affärskoncept som attraherar både ungdomar och äldre.

– Många har försökt locka mig till Gamla stan men dit vill jag inte. Här på landet klarar jag mig själv och har en frihet som jag inte skulle ha i centrum.

Nytt slags mod

Antti Vaittinen är utvecklingschef vid det östnyländska utvecklingsbolaget Posintra och gläder sig över att företagsamheten också på landsbygden blivit allt mångsidigare.

– Tron på framtiden har ökat. Östnyland har kanske varit lite långsam i den här utvecklingen men nu är vi på god väg.

Han säger att bland annat allt fler lantbrukare sysslar med också annan verksamhet vid sidan om.

– Många av dem som brukar jorden eller jobbar med skogsbruk är högt utbildade och vill satsa på sina färdigheter. Intresse finns också på en del håll för till och med stora investeringar.

Vaittinen påpekar också att många människor i dag måste fundera på sina sysselsättningsmöjligheter. Arbetslivet har förändrats.

– Tröskeln till företagsamhet är inte heller längre lika hög som förr.

Den som har en bra affärsidé kan lyckas fint även på landsbygden. Antti Vaittinen framhåller ändå att verksamheten måste passa in i den omgivning man befinner sig i.

Exempelvis i Lappträsk, 95 kilometer från Helsingfors, 65 kilometer från Kotka och 130 kilometer från Villmanstrand, finns ett serviceföretag för Harley-Davidson motorcyklar.

– Hit kör motorcyklister från stora delar av södra Finland. Avstånd är inget hinder.

Turismen är också något att räkna med både nu och i framtiden.

Stöd finns att få

De företagare som verkar på landet har möjlighet till stöd. Finland får stöd ur Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (även kallad EJFLU och EU:s landsbygdsfond) för att utveckla sina landsbygdsområden. Varje EU-land utarbetar ett eller flera program för landsbygdsutveckling som motsvarar landets behov. Ramarna för hur medlen ska användas bestäms av EU, men programmen görs så att de ska tjäna landets egna behov.

Antti Vaittinen hoppas att folk känner till stödmöjligheterna vid det här laget.

– Vi har nog försökt informera.

Det är Närings-, trafik- och miljöcentralerna och Leader-grupperna som håller i stödtrådarna och det lönar sig att höra sig för om man planerar bli landsbygdsföretagare eller redan är det. Stöden ger möjligheter för många slags företag att utveckla sin verksamhet.

Ur företagsstödens synvinkel räknas det med att 95 procent av Finlands areal består av landsbygd. Omkring 30 procent av de finländska företagen finns på det här området.

Gina Forsström, som är verksamhetsledare för utvecklingsföreningen Silmu, en av de 54 Leader-grupperna i landet, uppger att den årliga stödsumma man nu har att dela ut i Östnyland är cirka 400 000 euro.

– I början av utvecklingsperioden var den något större.

Alla pengar används och många blir tyvärr utan.

Byråkratiskt

Stöden söks ofta av riktigt små företag och en del summor går till allmännyttiga projekt. Sökprocessen upplevs ibland så lite svår och byråkratisk.

– Vi hjälper nog så gott vi kan.

Då den lokala stödkassan tömts hänvisar Silmu till NTM-centralen, som oftast ändå dirigerar sina stöd till lite större projekt.

– Men nog är det ju så, att har man en bra idé så är stödmöjligheterna goda, påpekar Forsström.

Hon skulle gärna se att den östnyländska landsbygden skulle locka fler innovativa, nya branscher.

– Mera samarbete mellan företagare skulle också sitta bra. Det ger verksamheterna större muskler.