Vädret prövar bonden

VÄXTE LÄNGE. Det här höstveteskiftet sådde Beatrice Enroth och Jan Stjernberg den 19–20 september i fjol. Det tog mera än ett år innan skiftet gick att tröska.Bild: Kristoffer Åberg

Den värmebölja som odlarna Beatrice Enroth och Jan Stjernberg hoppades på i början av augusti kom aldrig. I stället fortsatte vädret att sätta käppar i hjulet för jordbrukarna.

Oktober står inför dörren och för dem vars levebröd växer på åkern ser det inte ljust ut.

– Vi är tacksamma för det vi har lyckats bärga i höst. Det är inte sagt att vi får allt bort från åkrarna i år. Därför känns den här veckan som en skänk från ovan, säger Beatrice Enroth.

Veckan inleddes med att Beatrice och Jan fick höstvetet tröskat i måndags.

– Skiftet som vi tröskade sådde vi den 19–20 september 2016 och först ett drygt år senare, den 25 september, tröskade vi det. Höstvetet växte i mera än ett år.

Sol och värme har stor betydelse. Det höstvete som tröskades i måndags hade en fukthalt på 23 procent, medan det som tröskades tidigare hade en fukthalt på 29 procent.

– Men trots den lägre fukthalten det blir det fråga om en lång torkningstid. Det är sent på året, det är kallt och fuktigt, så torken snurrar på hela tiden.

Kvalitetsanalyserna görs senare, men Beatrice har sina aningar om att kvaliteten kan bli en missräkning.

– Vi har hittat groddar i både höstvetet och också i vårvetet.

Ingen rågsådd

När vi träffade Jan och Beatrice i början av augusti var de oroliga för ärterna. Ärtlandet mådde inte bra av den rikliga nederbörden.

– Lyckligtvis fick vi ärterna skördade. Det var i sista minuten, i början av september, just innan det började regna på allvar.

De hoppas att ärterna ska duga till matärter, men besked om det får de senare.

Ärtlandet hade de sått in med kummin. Kummin ger inte skörd första året, men nog de två följande åren. Skörden av årets kummin blev sen, den tröskades i mitten av augusti.

– Så sent har vi aldrig tidigare tröskat kummin.

Ängsvingeln (gräsart) har de bärgat.

– Men vi hade besvär att få den torr. Vi torkar i en torkvagn, det är fråga om en kalluftstork med tilläggsvärme. Den höga luftfuktigheten gjorde att vi blev tvungna att torka i flera veckor innan ängsvingeln var torr.

Ängsvingeln säljs till utsäde och den måste ha en viss grobarhet för att duga som utsäde.

En positiv sak är att rågen gick att tröska under goda förhållanden. Beatrice säger att de är nöjda med rågskörden.

Men så pass sen är skörden i år att det inte fanns tid för att så ny råg. Rågen övervintrar och måste sås i god tid på hösten.

– Nej, det blev ingen råg, det man eventuellt ännu kunde tänka sig att så är höstvete.

Mjukt på åkrarna

Hittills har Beatrice och Jan inte råkat ut för haverier på fälten.

– Men man märker att åkrarna är mjuka och man måste vara försiktig med att inte köra traktorn med släp för långt in i åkern.

I slutet av september är timmarna när det går att tröska betydligt färre än i augusti.

– Det går att börja vid tvåtiden och sju-åttatiden måste man sluta.

Det Beatrice och Jan och andra odlare hoppas på är att det som bärgats ska hålla måttet kvalitetsmässigt och ge lite plåster på såren, det vill säga duga som brödsäd, maltkorn eller grynhavre. Blir det foder av alltsammans blir det stora förluster på gårdarna.

ProAgria räknar med att all skörd inte går att bärga. Värdet på den skörd som väntas bli obärgad uppskattas för tillfället till minst 150-200 miljoner euro.