Usel svenskspråkig service på rättshjälpsbyrån

Borgå kunde ha en överenskommelse med en svensktalande privat jurist som på byrån kunde ta hand om svensktalande personers ärenden i Borgå.

Då jag häromdagen ville kontakta Östra Nylands rättshjälpsbyrå i Borgå sökte jag efter telefonnumret. Jag ringde dit, en finsktalande person svarade och frågade med vilken ort jag ville få kontakt. Det visade sig att samtalet var i Vanda.

Då önskade jag framföra mitt ärende på svenska i Borgå, det finns ju en rättshjälpsbyrå i staden. Svaret jag fick, på finska, var att om jag vill ha svenskspråkig juridisk hjälp och vara säker på korrekt uppgjorda papper bör jag söka mig till Helsingfors. Eftersom jag hade svårt att tro att vårt tvåspråkiga Borgå inte hade en enda jurist på rättshjälpsbyrån som behärskar svenska frågade jag på nytt om det faktiskt är så. Hen lovade lämna telefonbud till en jurist – på byrån i Borgå? – så jag själv kan försäkra mig om möjligheten att bli betjänad på svenska.

Juristen ringde samma dag, klarade av att tala svenska, det var positivt. Men svaret var att vill man ha svensk betjäning, både muntlig och uppgjorda papper, bör man kontakta byrån i antingen Helsingfors eller Esbo.

Hur är detta möjligt? Borgå kunde ha en överenskommelse med en svensktalande privat jurist som på byrån kunde ta hand om svensktalande personers ärenden i Borgå. Är detta för svårt att ordna?

Jag är själv helt tvåspråkig, jag kör bil, jag känner Helsingfors bra, delvis också Esbo. Jag har inga svårigheter med språket eller att ta mig till andra orter. Jag är öppen för alla olika språk, en stor del av min familj är finskspråkig. Trots det, skulle jag också önska juridiska papper på mitt modersmål, svenska.

Det ovannämnda ärendet gällde en svenskspråkig person, med svagare finska, samtalet måste ske på kundens modersmål.

Efter denna upplevelse undrar jag hur äldre pensionärer, vilka kanske har svårt att röra sig, obekanta med Helsingfors och Esbo, skall sköta liknande ärenden. Det blir för dessa Borgåbor extra utgifter med buss och taxi – kanske stödperson – eller att anlita en privat jurist.

Detta känns ganska diskriminerande, bara för att man är född till en svenskspråkig familj! Tack i alla fall för i övrigt vänligt bemötande, både till personen i Vanda och juristen i Borgå.

Det är systemet i vårt tvåspråkiga land som bär skulden.

Inge-May Bäckström pensionär, Borgå