Uppror mot byggprincip till vidare beredning

GÄRDESGÅRDAR, STOMLÄGENHETER OCH ZONER. I Norra Paipis ska Sibbo kommun utmana den gamla principen för byggrätter.Bild: Kristoffer Åberg

I delgeneralplanen för Norra Paipis ska Sibbo frångå stomlägenhetsprincipen då byggrätterna fastställs. När utkastet till planen behandlades i markanvändningssektionen återsändes ärendet till fortsatt beredning.

Det var sektionsmedlemmen Christel Liljeström (SFP), som också för ordet i fullmäktige, som föreslog att ärendet bör återsändas.

– Jag efterlyste en jämförelse av hur fördelningen av byggrätterna skiljer sig då man tillämpar stomlägenhetsprincipen jämfört med när man tillämpar den nya dimensioneringen baserad på zoner (se faktaruta). Det handlar om en tydlig skillnad och vi bör ha en jämförelse fastighet för fastighet.

Met nya dimensioneringssättet gör det möjligt att utveckla byarna men vi måste se till att markägare behandlas jämlikt.

Liljeström påpekar antalet byggrätter inte påverkas av vilket dimensioneringssätt som används, däremot förändras byggrätternas fördelning på detaljplaneområdet.

– Det nya dimensioneringssättet gör det möjligt att utveckla byarna men vi måste se till att markägare behandlas jämlikt. Det kan inte bli så att markägare går miste om alla byggrätter för att de inte äger någon mark i byarnas centrum.

Här kommer Liljeström in på den andra saken hon hoppas att man ska utreda när det gäller utkastet till delgeneralplan.

– Vilken tyngdpunkt bör de olika faktorerna ha när zonerna definieras? Med faktorer menar jag till exempel närheten till kollektivtrafik eller tillgången till kommunalt vatten och avlopp. Jag vet inte hur myndigheterna kommer att förhålla sig till att vi frångår stomlägenhetsprincipen men det är klart att när vi definierar zonerna så får riktlinjerna inte uppfattas som subjektiva.

FAKTA

Två olika principer

Stomlägenhetsprincipen tar avstamp från år 1959 då bygglagen infördes. Efter det har byggrätten minskat när parceller brutits ur stomlägenheterna. Det har lett till att byggrätten i vissa fall tagit slut på områden som annars skulle vara lämpliga för bebyggelse, till exempel i byar där det finns tillgång till kommunalteknik.

Sibbo vill tillämpa en byggnadsdimensionering baserad på zoner. När zonerna definieras beaktas natur- och kulturvärden samt bland annat närheten till skola, vattenledningar och kollektivtrafik. Mark­ägare ska få byggrätt på ett jämlikt sätt inom respektive zon i planen.

Den nya dimensioneringen ska "provköras" i delgeneralplanen för Norra Paipis och det är oklart hur Närings- trafik och miljöcentralen i slutändan ska förhålla sig till saken.

Delgeneralplanen för Norra Paipis omfattar ungefär 34 kvadratkilometer och på området finns kring 760 fastigheter. Enligt utkastet ska delgeneralplanen möjliggöra cirka 380 nya byggplatser vilket innebär omkring 1 200 nya invånare.

Utkastet till generalplan behandlas på nytt under markanvändningssektionens möte i december. Då kan sektionen fatta beslut om att lägga ut utkastet till påseende.

Liljeström säger att det också verkar finnas en stark politisk vilja att minska på tomtarealen som krävs för att få byggrätt från 5 000 kvadratmeter till 3 000 kvadratmeter när det gäller tomter utanför planeområde.

– Men det finns alltså inget beslut ännu.