Uppgiftsförfrågan ledde till konstig tvist om hallstrukturer

Offentlighetsprincipen testas i ett ovanligt fall i Valkom hamn – där ett företag anklagas för att fiska affärshemligheter. Själva hävdar de att de vill förhindra olyckor. Oavsett pekar härvan på säkerhetsbrister i hallbyggen, också i Borgå.

När Suomen Viljava lät bygga en ny hall i hamnen i Valkom 2017 föll valet på företaget Konepaja Survonen – ett företag som hittat en teknisk innovation för att få en större golvyta än normalt. Valet ledde till en lite underlig process som startades av byggföretagets konkurrent Janus Oy och som nu ligger hos förvaltningsdomstolen.

Företaget är ute efter byggnadstekniska detaljer som staden klassar som företagshemligheter.

Ärendet var åter uppe i byggnads- och miljönämnden den 1 februari.

Samma produkter

Janus Oy säljer ungefär likadana hallar som den i Valkom – metallskelett med plastskivor som väggar och tak – och har verkat i branschen i över 40 år. De erbjöd, enligt uppgifter från Konepaja Survonen, sina produkter när Suomen Viljava letade efter byggföretag. Inom Janus blev man nyfiken på konkurrenten Konepaja Survonens hall och bad om bland annat hållbarhetsberäkningar och ritningar från Lovisa stad – dokument som enligt ledande byggnadsinspektör ändå flaggats som företagshemligheter och som därför är sekretessbelagda.

Enligt beredningstexten hävdade Janus att de samarbetade med Säkerhets- och kemikalieverket Tukes och att de därför bör få dokumenten. Ledande byggnadsinspektör Miia Hento skriver i beredningen att ett samtal till Tukes ändå visade att verket inte samarbetar med företaget.

Byggnads- och miljönämnden beslöt i den ursprungliga behandlingen att inte ge ut dokumenten, varefter Janus Oy vände sig till förvaltningsdomstolen för att häva beslutet. Nu var ärendet åter uppe i nämnden, den här gången för att ge ett utlåtande till domstolen.

Hento säger att man tolkat saken som att Janus Oy varit ute efter information som de kunde ha nytta av.

– Man tjänar ju på det om man får information om en hall som någon planerat på annat sätt än man själv gjort. Det handlar om innovationer.

Huruvida det är fråga om något försök att stävja konkurrens är oklart. Hento vill inte heller säga huruvida man kunde hävda att handlar om en klumpig form av industrispionage.

– Jag vet inte om man kan säga så, även om man kanske kan tänka så.

Har rykte

På Konepaja Survonen säger vd Janne Survonen att Janus Oy bad om uppgifter om deras hallstruktur redan i ett tidigt skede.

– De blev uppenbarligen sura över att de inte fick jobbet, så de försökte få uppgifter redan innan hallen var färdig. De kontaktade också kunden för att få informationen, säger Survonen.

Han säger också att de aldrig stött på motsvarande försök, men att flera andra företag råkat ut för Janus Oy. Företaget är enligt Survonen ökänt i branschen för att syssla med den här sortens aktivitet.

– Det är bara att ringa vem som helst inom branschen.

Ett samtal till ett företag som Survonen tipsar om, och som sysslar med ungefär samma verksamhet i Tammerfors, bekräftar saken.

– Jo, vi har råkat ut för samma sak. Janus Oy försökte få våra detaljerade ritningar, alltså företagshemligheter. Det verkar vara deras taktik, säger företagets försäljningschef.

Företaget i fråga tipsar i sin tur om ytterligare ett företag som råkat ut för samma sak.

Pasi Lähdetie, vd på Suomen Viljava, är försiktig med vad han säger. Han konstaterar ändå att Suomen Viljava relativt regelbundet låter bygga allt från hallar till produktionsanläggningar, och att de aldrig stött på ett likadant fall.

– Nu är det upp till domstolen att avgöra om dokumenten är offentliga, säger Lähdetie.

Gäller olycksrisken

På Janus Oy är man inledningsvis ovilliga att kommentera påståendena, och hotar med juridiska påföljder om artikeln publiceras. Till sist ställer en av företagets högre uppsatta personer upp under löfte om anonymitet. Han tillbakavisar alla påståenden och anklagelser i artikeln och säger att man med förfrågan är ute efter att förhindra olyckor.

– Det stämmer att vi har gjort samma förfrågningar på andra orter. Det har nämligen hänt sig att takplasten lossnat från likadana hallar. Bitarna kan väga flera ton, och det kan leda till dödsfall. Hela branschen tar skada när sådant händer. Det saknas kunskap bland byggnadsinspektörerna.

Som bevis skickar företaget bilder från en olycka i Salo 2015. Taket ska ha lossnat i en höststorm, och i ett brev till Suomen Viljava konstaterar Janus Oy att hallprojektet i hamnen är mera komplicerat än hallen på bilden – där man bland annat hävdar att vindförhållandena är ännu mera krävande i Valkom.

Aki Salonen, företagets jurist, får också i uppgift att kontakta Östnyland med anledning av artikeln. Han skriver att ett problem i branschen är att den kommunala byggnadsövervakningen inte till fullo sköter om övervakningen som de förutsätts göra. Han hävdar också att kommuner beviljat bygglov för motsvarande hallar på andra orter, trots att hallarna inte uppfyller kraven.

– Ett flertal hallstrukturer har på grund av vind- eller snöbelastning kollapsat och orsakat till och med dödsfall, skriver Salonen.

Han konstaterar vidare att Tukes tagit tag i saken under de senaste åren, och att de konstaterat att det finns ett flertal hallar med strukturer som innebär en risk – och att Tukes kontaktat ett flertal kommuner med budskapet att det finns risker. De vidarebefordrar också ett mejl som skickats i det syftet.

Salonen poängterar att Janus Oy försöker säkerställa att hallar av den här typen uppfyller de tekniska kraven. Han konstaterar vidare att dokumenten man är ute efter inte är hemligstämplade, något som bolagets representant också säger till Östnyland.

– Vi har vunnit motsvarande fall i rätten. Det är offentliga uppgifter, säger Janus Oys representant.

Han säger också att de aldrig hävdat att de samarbetar med Tukes.

– Vi har sagt att vi skickar uppgifterna vidare till Tukes. De är den övervakande myndigheten.

Bekant på Tukes

På Tukes säger gruppchef Kurt Kokko att han känner igen Janus Oy, inte minst eftersom företaget har gjort anmärkningar på och förfrågningar kring andra företag. Kokko säger också att han skulle vara lika försiktigt som i Lovisa stad med att ge ut informationen.

– Det ger nog en smak av att fiska hemligheter för att få användbar information. Vi har som regel att ge bara summeringar av hållbarhetsberäkningar, säger Kokko.

Angående hallarnas säkerhet är de ändå ute efter samma sak, där Kokko säger att man för tillfället försöker samla ihop alla tillverkare i Finland och att man ska skicka en utredningsbegäran till var och en, bland annat kring certifieringar av byggena.

– Vi försöker reda ut läget. Vid behov kallar vi samman till ett möte för att ta tag i problematiken.

Kokko håller med om att hållbarhetsberäkningarna har en del problem, också på byggnadsinspektionen där kompetensen inte alltid är tillräcklig åtminstone på små orter.

– Vår rekommendation är att man alltid tar in en tredje part för att göra beräkningarna. Om de avviker från de egna så ska varningsklockorna ringa.

I praktiken handlar det om livsfarliga saker, där bland annat en 10-årig flicka dog i en hallolycka i Laukas 2013. Det blev aktuellt också i Borgå efter att man tvingade stänga ishallen för renoveringar i slutet av 2016.

Kokko vet ändå inte hur illa läget är, även om man pekade ut 400 hallar i mitten av 2017. Hur vanligt det är med felaktiga hållbarhetsberäkningar är oklart.

– Vi försöker nu reda ut hur omfattande fenomen det är, och sedan korrigera situationen.