Upp till hundra kan avskedas i Lovisa – dålig ekonomi innebär sparkrav och nedbantat servicenät

SPARAR. Lovisa stad inleder samarbetsförhandlingar som ska minska på servicenätet. Upp till 100 personer kan tvingas gå. Bild: Arkiv / Kristoffer Åberg

I och med några dåliga år är osthyveln inte längre tillräcklig i Lovisa. Nu siktar man på omfattande besparingar som drabbar personalen och servicenätet.

Efter ett antal år med diskussioner om huruvida Lovisa stad borde ta till samarbetsförhandlingar är det nu dags. På måndagen slog stadsstyrelsen fast staden genomför ett program för att balansera ekonomin.

Det betyder samarbetsförhandlingar som omfattar hela personalen och som ska spara 3 miljoner euro per år. Det innebär ett nedskuret servicenät.

I bakgrunden finns de kraftiga underskotten 2018 och 2019 som ätit upp det ackumulerade överskottet på omkring 17 miljoner euro.

Påverkar allt

Sparplanen innebär att upp till 75 årsverken, eller högst 100 personer, kan komma att drabbas. Utöver personalen riktar man in sig på servicestrukturen och köpta tjänster.

Stadsdirektör Jan D. Oker-Blom konstaterar att sparkraven är så omfattande att det inte går att ta till enbart mjuka metoder, som pensioneringar.

– Det kommer att svida, att låta påskina annat vore oärligt. Det kommer att synas i servicenätet med minskad service och färre serviceinrättningar, säger Oker-Blom.

Han beskriver samarbetsförhandlingarna som resultatet av en lång process där den kommunala ekonomin blivit allt mera pressad. Nu är man vid en punkt där man inte har råd att upprätthålla det som finns. Det är, tillägger han, inte unikt för Lovisa. Den primära orsaken är också densamma på de flesta orter.

– Ett ord säger vad det handlar om: demografi. Utöver det finns ett flertal andra orsaker till att vi är där vi är.

Preciseras i förhandlingarna

Var man sparar och vilken service som kommer att lida är ännu oklart. Meningen är att precisera åtgärderna i samband med samarbetsförhandlingarna som pågår i sex veckor. Då klarnar också hur många som kommer att sägas upp.

Därför är det också osäkert vad som händer med det som de flesta Lovisabor sannolikt frågar sig: Är centraliseringar och fokus på Lovisa centrum att vänta?

– Vi försöker göra det här på ett sätt som så lite som möjligt påverkar servicenätet och antalet punkter, och därmed livskraften på olika håll. Men det kommer att synas, säger Oker-Blom.

Meningen är också att i så stor omfattning som möjligt ta till andra åtgärder och mjuka metoder, som pensioneringar, för att minska på personalstyrkan.

– Dilemmat är att andra kostnader är små i jämförelse med personalkostnaderna. Köpta tjänster är en annan stor kostnad, men majoriteten där är lagstadgade tjänster.

Som jämförelse nämner Oker-Blom att personalkostnaderna uppgår till 50 miljoner euro och köpta tjänster till drygt 40 miljoner.

– Av 40 miljonerna är drygt 20 miljoner till lagstadgad vård, alltså HUS.

Ny ekonomisk situation

Stadsstyrelsens ordförande Mia Heijnsbroek-Wirén (SFP) uppger att samarbetsförhandlingarna behandlades som ett extra ärende på måndagens styrelsemöte – vilket också innebär att det inte förekom på några listor. Det förklaras med informationsgången

– Vi måste kunna informera personalen i första hand. De fick meddelande om saken på stadens intranät i morse.

På frågan vad som blivit annorlunda och samarbetsförhandlingar nu är nödvändiga – när man tidigare uppgett att mjuka åtgärder räcker – svarar Heijnsbroek-Wirén att inget egentligen ändrat.

– Men tidigare var den ekonomiska situationen inte sådan att behövt göra ändringar i personalstyrkan. Med ett överskott på 17 miljoner har läget inte varit detsamma.

Heijnsbroek-Wirén uppger att de olika centralerna ska komma med sparförslag, och att det blir aktuellt med uppsägningar om man inte hittar fungerande lösningar.

– Vi vill så klart se på andra möjligheter först, innan vi tar till uppsägningar.

Sammanslagningen spökar

Oker-Blom pekar också på att staden efter sammanslagningen inte lyckats ta till de åtgärder som man ursprungligen tänkte, alltså nedskärningar efter en karenstid. Han nämner ändå att fusioner inte automatiskt leder till synergier.

– Problemet är att Lovisa är vidsträckt med ett omfattande servicenät som kräver en stor personalstyrka. Att ha bara en stadsdirektör i stället för fyra sparar bara marginella summor. Man borde ha sett över servicenätet, men gjorde inte det i den omfattning som hade varit nödvändigt.

En faktor är att "Nya Lovisa" inte rotat sig som sin egen identitet – inte för att det är oväntat.

– Samma ser man också utomlands med motsvarande fusioner. Det krävs minst en generation, eller ett kvarts sekel, för att identiteten ska uppstå.

På frågan huruvida sparprogrammet leder till centraliseringar svarar Mia Heijnsbroek-Wirén att man måste kunna se helheter.

– Det har förekommit mycket obefogad kritik, vi har investerat i en del av byarna. Men vi borde bli bättre på att vara jämlika, nu har vissa områden gynnats ganska mycket. Jag hoppas att vi kan börja se på Lovisa som en kommun och sluta diskutera så mycket på by-nivå.

Samarbetsförhandlingarna inleds den 19 maj, ska slutföras före juli.

Orsaken är kraftiga underskott 2018 och 2019. Man hänvisar till ekonomi och produktion.

Målet är ett "balanseringsprogram som gäller hela staden" och som inverkar på servicestrukturer, köpta tjänster och personalutgifter.

Målet är att årligen spara 3 miljoner euro. Besparingar söks med ändringar i servicenätverket. En betydande del är personalkostnader, även om andra alternativ ses över först.

Avsikten är att inleda minskningsåtgärderna 2020.

Mer läsning