Unik räddningsaktion för Lovisaflickorna

HEMMA I LOVISA. De äldre systrarna har nu bott cirka två år i Lovisa. Bild: Teemu Silván

I drygt två år har flickorna i den irakiska familjen hunnit rota sig i Lovisa. Nu hotas familjen att utvisas från Finland, samtidigt som enormt många Lovisabor har engagerat sig i en räddningsaktion. Misstron mot migrationsverket Migri är stor.

Inom bara ett dygn anslöt sig över 2500 personer till den lokala Facebookgruppen Loviisan tyttöjen palautukselle seis! som startades under veckoslutet. Många befarar att familjen utsätts för brutala övergrepp i hemlandet Irak bland annat som en följd av att familjefadern, som är ambulanschaufför, tidigare vägrat smuggla vapen i sin ambulans.

Den irakiska familjen består av föräldrarna, som av säkerhetsskäl inte vill bli intervjuade, och de sju döttrarna, varav de tre yngsta är födda i Finland.

Migris fel, inte polisens

Timo Raivio hör till de mest aktiva stödpersonerna i Lovisa. Han har låtit flyktingar bo i en av sina lägenheter, och har hjälpt flera familjer när det gäller både praktiska frågor och myndighetsärenden.

När föräldrarna i familjen på fredagen kallades till polisen i Kotka, var Timo Raivio med som stödperson. Polisen informerade då om migrationsverkets beslut att inte bevilja familjen asyl, trots att familjen berättat om flera omständigheter som uppfyller kriterierna för politisk förföljelse. Fadern har exempelvis berättat om hur han blivit utsatt för mordförsök på vägen hem från jobbet i Irak, hur faderns brors hem har attackerats, och den äldsta dottern har berättat om hur hon har utsatts för kidnappningsförsök.

– Jag hörde polisen läsa upp migrationsverket beslut, och det mesta i beslutet baserade sig på felaktigheter, säger Raivio. Men jag skyller inte på polisen utan på Migris beslut som strider mot lagen.

I Utlänningslagens paragraf 87 finns detaljerade uppgifter om på vilka grunder en utlänning kan beviljas asyl i Finland, till exempel är en att en asylsökande "känner välgrundad fruktan för förföljelse" på grund av sitt ursprung, religion eller tillhörighet till en viss samhällsgrupp, eller på grund av sin politiska uppfattning.

I många fall är det omöjligt både för tjänstemännen på Migri och för de asylsökande själva att framföra obestridliga bevis för eller emot asyl, för mycket handlar om tolkning.

Usla asylprocedurer

I fallet med familjen finns ändå mycket att invända även mot själva proceduren och beslutsgången.

– Det finns huvudsakligen tre punkter i själva proceduren som har fallerat, det vill säga intervjutekniken, tolkningen och rättshjälpen, säger Timo Raivio. De som gör asylintervjuer har inte fått en relevant utbildning för jobbet, tolkarna kan vara bra men är lika ofta usla, och de juridiska byråerna som ska hjälpa asylsökande nöjer sig ofta att göra bara det minimum som krävs för att de ska kunna fakturera.

– För att kunna ställa relevanta frågor borde de som intervjuar ha en utbildning om det som intervjuerna handlar om, säger Raivio vidare. Som det nu är saknar intervjuarna ofta både polisutbildning, och psykologisk och kulturell kompetens, och följer därför bara ett intervjuprotokoll. Det leder till att den relevanta informationen kanske helt utelämnas från de officiella handlingarna. Senare är det i praktiken omöjligt att korrigera de uppgifterna.

Migri misstror dotterns berättelse

I det tolv sidor långa asylbeslutet står till exempel mycket om kidnappningsförsöket mot den äldsta dottern, men i korthet blir Migris bedömning ändå att berättelsen inte är tillräckligt trovärdig. När det gäller kidnappningsförsöket anser Migri dessutom att familjen inte berättade om händelsen när den ursprungliga intervjun gjordes, medan fadern säger att det är ett tolkningsfel.

– Frågan om kidnappningsförsöket mot den äldsta dottern kom tydligt fram genast i början, men Migri har valt att utelämna det från sina handlingar, säger Timo Raivio.

Raivio har senare skickat en videofilm till Migri där den äldsta dottern berättar om händelsen.

Vidare skriver Migri i sitt beslut rätt så mycket om säkerhetsläget i Irak, och gör bedömningen att "det allmänna säkerhetsläget förblivit stabilt" i Irak. Timo Raivio anser att det är missvisande att tala om det allmänna säkerhetsläget i stället för att bedöma säkerheten i ett socialt sammanhang.

– Säkerheten varierar ju enormt beroende på det konkreta sociala sammanhanget, till exempel för en shiitisk ambulanschaufför som inför sina trosbröder vägrar smuggla vapen i sin bil.

Värsta upplevelsen i livet

När föräldrarna på fredagen besökte polisstationen i Kotka för att få det negativa asylbeskedet, stannade barnen hemma i Lovisa tillsammans med stödpersonen Desirée "Dessa" Kantola, som i ett och ett halvt år hjälpt barnen med bland annat läxläsning. Kantola själv har en bakgrund som lågstadielärare i Pyttis. Hon var på plats när föräldrarna kom hem från polisstationen, och berättade för barnen om det negativa beslutet.

– Att vara på plats när barnen fick beskedet är säkert den värsta jag upplevt i mitt liv, säger Desirée Kantola. Och då har jag ändå tidigare fått genomleva ganska mycket tragiska saker.

Alla Lovisabor som känner barnen i familjen verkar vara överens om att kidnappningsförsöket har lämnat djupa spår i den äldsta dottern. Hon känner sig osäker och vill inte röra sig ensam ute.

– I början var hon så rädd att hon till och med hade svårt att föra ut soporna, säger Desirée Kantola. Men jag har försökt förklara att sådana obehagliga saker inte sker i Finland.

Familjen sökte första gången asyl i Finland i november 2015, och en andra gång i oktober 2017.

Adressen som många skrivit under finns här.

Här kan du läsa mer om kritik mot Migris asylbeslut.