UF-verksamheten i Svenskfinland ligger på is på grund av coronan – tvåspråkiga medlemmar blev räddningen i Kullo

Kullo-Mickelsböle byaförening fyllde hundra år 2019. Precis i tid för att hinna fira jubileet innan coronan tog över, säger ordförande Linda Antell-Behm. Foto: Ari Sundberg/SPT Bild: Ari Sundberg/SPT

Många ungdomsföreningar har haft ett tufft år på grund av coronaepidemin. Dessutom tampades många föreningar redan tidigare med att aktivera folk i verksamheten. Men inget stoppar dem som brinner för sin förening – de är redo att köra i gång så fort läget tillåter.

För ett år sedan hade Vörå ungdomsförening premiär för sin revy "Lull-Lull". Det var också den första och sista föreställningen som framfördes.

Niklas Svartbäck, ordförande för Vörå UF, berättar att man först siktade på att spela revyn på hösten, men det visade sig vara omöjligt på grund av den andra coronavågen.

–  Vi beslöt nu i januari att vi inte spelar den här revyn längre. Efter ett år skulle vi vara tvungna att byta ut en del av innehållet för att det ska vara aktuellt, säger Svartbäck.

Under 2020 gjorde Vörå UF om föreningshusets vindslokal för att ungdomarna ska ha någonstans att samlas, berättar ordförande Niklas Svartbäck. Foto: Jennifer Granqvist/SPT Bild: Jennifer Granqvist/SPT

Svartbäck är själv en inbiten UF-räv som sedan många år deltagit i revyer som Vörå UF producerat. Föreningens revyer är uppskattade årliga inslag och under de senaste fem åren har varje revy haft 10-15 slutsålda föreställningar. Läktaren i föreningshusets sal rymmer cirka 250 personer.

–  Situationen är beklaglig. År 2006 breddade vi fokus från endast det lokala och regionala till att vem som helst ska förstå innehållet. Publikmängden har ökat hela tiden.

Vörå UF hade ändå tur. Eftersom man hann med premiären innan coronaepidemin slog till ordentligt, lyckades man få in tillräckligt med kapital för att täcka alla utgifter för revyn.

–  Det kostar att vara på topp. Vi satsar i snitt 10 000 euro varje år på en revy. Tack vare en fullsatt salong och alla bidrag fick vi det att gå plusminusnoll, säger Svartbäck.

Vörå UF:s revy Lull-Lull hade premiär för ett år sedan. Det var också den första och sista föreställningen som framfördes. Foto: Sara Holtkamp Bild: Sara Holtkamp

Svag ekonomi

Vörå UF är en typisk ungdomsförening vars verksamhet främst kretsar kring det egna föreningshuset. Föreningen är större än många av Svenskfinlands små byaföreningar, och har hittills klarat sig bra ekonomiskt tack vare vad Svartbäck kallar "gamla pengar".

–  Men det är ingen hållbar lösning. Vi har räknat ut att vi klarar oss max två år utan att ordna någon verksamhet, säger han.

Svartbäck säger att coronaepidemin har slagit som hårdast mot de små föreningarna som får verksamheten att gå runt med hjälp av de små inkomster de får genom till exempel basarer och andra evenemang.

Vi har räknat ut att vi klarar oss max två år utan att ordna någon verksamhet.

Tony Karlsson, ordförande för Finlands svenska ungdomsförbund (FSU), bekräftar att alla föreningar runtom i Svenskfinland just nu har det kämpigt på någon nivå.

–  Den traditionella inkomstmodellen för föreningar som har en egen lokal är dels inkomster från den egna verksamheten, dels hyresinkomster för privata fester som bröllop och födelsedagsfester. Allt sådant har i praktiken fallit bort. Däremot finns de löpande kostnaderna för fastigheten kvar, säger Karlsson.

Hittar folk tillbaka?

Karlsson säger ändå att det också finns föreningar som inte har det så dåligt ställt.

–  Många har tagit den här perioden som en möjlighet att fundera på föreningens roll och vad man vill satsa på. Nu är många i startgroparna och bara väntar på att få köra i gång på allvar, säger han.

En annan positiv sak som Karlsson nämner är det stödpaket som Svenska kulturfonden redan i början av epidemin riktade till föreningar med föreningshus. Också Undervisnings- och kulturministeriet lanserade ett stöd för föreningar.

Många har tagit den här perioden som en möjlighet att fundera på föreningens roll och vad man vill satsa på.

–  Men stödpaketen var förstås engångsinsatser, och på många håll är pengarna redan slut.

Karlsson framhåller ändå att det är svårt att driva specifikt ungdomsföreningarnas sak då i stort sett hela samhället lider av ekonomiska problem. Han säger också att det är väldigt lite man kan göra från förbundshåll.

– Vi känner till problemet, vi lobbar och vi diskuterar med beslutsfattare och finansiärer. Men vi sitter inte själva på några pengar. Hur mycket vi än skulle vilja kan vi inte stödja gräsrötterna ekonomiskt, säger Karlsson.

Ett annat problem som kan bli aktuellt när epidemin väl tar slut är om folk hittar tillbaka till föreningsverksamheten, enligt Karlsson.

–  Hur många års paus behövs det för att en årlig tradition ska upphöra? frågar han sig.

Positiv överraskning

Kullo-Mickelsböle byaförening fyllde hundra år 2019. Precis i tid för att hinna fira jubileet innan coronan tog över, säger ordförande Linda Antell-Behm.

Kullo-Mickelsböle byaförening fyllde hundra år 2019. Precis i tid för att hinna fira jubileet innan coronan tog över, säger ordförande Linda Antell-Behm. Foto: Ari Sundberg/SPT Bild: Ari Sundberg/SPT

Antell-Behm var från början inställd på att epidemin skulle innebära en ekonomisk förlust för föreningen. Föreningshuset brukar hyras ut för bröllop under somrarna, och i fjol avbokade de flesta. All annan verksamhet – som påskbasaren och julbasaren – avbokades och ungdomsklubben ligger fortfarande på is.

Men då Antell-Behm fick bokslutet i handen visade det sig att föreningen låg 2 000 euro på plus.

–  Det är hemskt lustigt. Jag tror att det beror på att vi inte ordnade sådanaförlustbringande evenemang som vi brukar, säger hon.

Coronaepidemin har enligt Antell-Behm bidragit till att verksamheten har flyttats till webben eller tagit en ny form. Epidemin har bidragit till mer kreativitet.

–  I december ordnade vi till exempel "Lysande Kullo". Folk i byn fick pynta sitt eget hus eller träd och sen var tanken att man fick gå runt i grannskapet och titta på vad andra hade hittat på.

Byaföreningen sökte dessutom Kulturfondens bidrag, och med de pengarna renoverades köket.

De äldsta delarna av Hembygdsgården i Kullo i Borgå är från 1700-talet. Foto: Ari Sundberg/SPT Bild: Ari Sundberg/SPT

Talko och synlighet

Antell-Behm säger att grundproblemet med föreningsverksamhet är att man inte brukar få med folk på talko. Men enligt henne förändrade epidemin detta.

–  I höstas fick man igen träffas i en lite större grupp och då ordnade vi talko på gården. Plötsligt var vi trettio personer där. Det är rekord.

Antell-Behm är också nöjd med det styrelseunderlag som i dag finns i Kullo. Sju personer är med i styrelsen och cirka tio är aktiva i föreningen. 2018 blev föreningen dessutom tvåspråkig, vilket ledde till att föreningen fick fler medlemmar.

–  Synlighet är jätteviktigt. Då inser folk att föreningen finns och man vill vara med. Man ser nog att det går neråt hela tiden, men det att vi blev tvåspråkiga hjälpte oss.

Antell-Behm hoppas att föreningens ungdomsklubb kan leda till att deltagarna i framtiden kommer ihåg föreningshuset och vill vara en del av verksamheten.

Det att vi blev tvåspråkiga hjälpte oss.

LÄS MERA om Kulloföreningen här

Locka med ungdomen

Svårigheten att locka med nya aktiva i verksamheten är ett fenomen som man känner igen också i Vörå UF. Under 2020 satsade man också stort på att få med fler aktiva ungdomar i föreningen. Man gjorde om föreningshusets vindslokal för att ungdomarna ska ha någonstans att samlas.

Vörå UF:s revyer är uppskattade årliga inslag och under de senaste fem åren har varje revy haft 10-15 slutsålda föreställningar. Läktaren i föreningshusets sal rymmer cirka 250 personer Foto: Jennifer Granqvist/SPT Bild: Jennifer Granqvist/SPT

Enligt Svartbäck försökte man – med varierande resultat – aktivera också ungdomarna att delta i projektet för att de sedan ska ta bättre hand om lokalen.

Både Svartbäck och Antell-Behm är övertygade om att föreningsverksamheten och föreningshusen har en framtid.

–  Jag ser ett behov av verksamhet här i hemknutarna. Bygemenskapen stärks genom föreningsverksamhet, säger Antell-Behm.

–  Målet är att bevara kulturarvet och vara ett aktiviteternas hus. Förhoppningen är att epidemin ska lätta och att vi kan återgå till vår gamla verksamhet och fortsätta renoveringen av vårt stora föreningshus, säger Svartbäck.

Föreningen fick en ny roll

FSU:s ordförande Tony Karlsson är också grundare och ordförande för föreningen Pargas Gaming Community. Föreningen erbjuder en finlandssvensk gemenskap och har redan i många år ordnat till exempel e-sportturneringar online.

Tony Karlsson är ordförande för Finlands svenska ungdomsförbund och ordförande och grundare av Pargas gaming community. Han säger att det är enklast att hitta arrangörer för något väldigt specifikt, tidsbestämt och projektbetonat. Foto: Mikael Piippo/SPT Bild: Mikael Piippo/SPT

Att streama evenemang är inget nytt för föreningen, och det kom att bli en viktig kunskap under coronaåret 2020.

–  Vi blev ganska snabbt uppringda av till exempel Pargas stad som undrade om vi kunde hjälpa till med att producera och streama också annat än e-sport, berättar Karlsson.

Karlsson säger att föreningen gärna hoppade på tåget och blev en slags stödorganisation för streaming. Under året har de hjälpt till med att streama bland annat mindre konserter, föreläsningar och stand-up.

–  Vi har alltså gjort massor av saker som över huvud taget inte har någon koppling till e-sport. Redan tidigt fick vi sätta upp händerna och säga nej till förfrågningar.

Mitt budskap till föreningarna är att sänka tröskeln för att ta en arrangörsroll, säger Tony Karlsson, ordförande för FSU. Foto: Jennifer Granqvist/SPT Bild: Jennifer Granqvist/SPT

Satsa på något specifikt

Pargas Gaming Community har inga egna lokaler och på det sättet inga löpande kostnader. Som e-sportsförening har de inte heller några svårigheter att aktivera människor i verksamheten, enligt Karlsson.

–  Lite svårare är det att hitta folk som vill arrangera verksamhet. Ju mera allmänt syftet är, desto svårare är det att få någon att ställa upp.

Karlsson säger att det kan vara så att de traditionella ungdomsföreningarna tampas med de här frågorna på grund av att de inte har någon klar och tydlig inriktning. Enklast är det enligt Karlsson att hitta arrangörer för något väldigt specifikt, tidsbestämt och projektbetonat.

– Söker man människor för ett styrelseuppdrag blir syftet för abstrakt och det är svårare att hitta någon som faktiskt brinner för uppdraget.

Söker man människor för ett styrelseuppdrag blir syftet för abstrakt.

Karlsson påminner om att det är givande att vara aktiv i en ungdomsförenings styrelse. Han har ändå en förståelse för att konkurrensen om ungdomarnas fritid är hård. För hans egen del har föreningsaktiviteten fungerat som ett slags självförverkligande och det är något som han har prioriterat.

–  Mitt budskap till föreningarna är att sänka tröskeln för att ta en arrangörsroll utan att behöva vara en fullfjädrad styrelsemedlem eller föreningseldsjäl från dag ett. På så sätt hittar man också dem som gärna växer in i en större roll.

Under 2020 gjorde Vörå UF om föreningshusets vindslokal för att ungdomarna ska ha någonstans att samlas, berättar ordförande Niklas Svartbäck. Foto: Jennifer Granqvist/SPT Bild: Jennifer Granqvist/SPT