Tidningen liknar ännu sig själv

Innehållet i dagstidningarna har inte förändrats mycket på hundra år. Då liksom nu ville folk läsa om vad som hänt i närmiljön, vad som var på gång och ta del av erbjudanden som ortens företagare hade.

Efter att de första tidningarna började utkomma under första halvan av 1800-talet fanns ett brett utbud av tidningar i Finland. Många av dem utkommer än i dag, äldst bland dem Åbo underrättelser. För hundra år sedan utkom två svenskspråkiga dagstidningar i östra Nyland, Borgå bladet och Östra Nyland.

– Jag har en känsla av att det fanns fler tidningar då än det finns nu, säger historielektor Stefan Hagman vid Borgå gymnasium.

Tidningarnas format har förändrats, liksom layouten och sättet att presentera innehållet för läsarna. Där det för hundra år sedan sällan fanns bilder i tryck är bilderna i dag en stor del av upplägget.

– Innehållet i tidningarna har inte förändrats nämnvärt. Också när Finland blev självständigt innehöll tidningarna lokalskvaller, annonser och händelser i bygden, det är det folk vill läsa, säger Hagman.

Annars påminner inte dagens samhälle och Finland för hundra år sedan mycket om varandra. Där vi i dag är omgivna av information var man under nationens första år hänvisad till publikationer.

Dämpat i medier

Det var 6 december som lantdagen i Finland på förslag av regeringen röstade om och för att Finland ska bli självständigt.

Lördagen den 8 december 1917 fylldes spalterna i Borgåbladet, som då utkom tre gånger i veckan, av nyheten att Finland utropat sig till en självständig stat. Rubriken på nyheten lyder Enda utvägen, och ger en vink om hur oroligt läget var då.

"Självständigheten är nämligen för Finland än så länge enbart tämligen teoretisk, och i själva verket befinner sig landet för närvarande, samtidigt som man upplevt det stolta ögonblicket att oavhängigheten proklameras, i en förtvivlad situation genom livsmedelsnöden och genom det samband, som ännu allt fort upprätthålles med det sönderfallande och av Nemesis med de svåraste olyckor hemsökta Ryssland genom den ryska soldatesken i vårt land och de röda socialdemokraternas landsförrädiska sammangående med ryska ytterlighetssocialister."

Under de närmaste dagarna efter självständighetsförklaringen redogör tidningen för detaljer kring självständigheten, men tyngdpunkten ligger på de synnerligen svåra förhållandena i Finland med en djup splittring mellan folket och stor hungersnöd.

Lika som nu. Folk vill ha samma slags information i tidskrifter och tidningar nu som de ville ha för hundra år sedan, säger Stefan Hagman. Bild: Kristoffer Åberg

– Det kan vara en orsak till att vi firar Finlands självständighetsdag så högtidligt som vi gör, liksom våra krig med alla offer, säger Hagman.

Diskussion kring datum

Den 4 januari 1918 erkände Ryssland Finlands självständighet och samma dag också Frankrike, Sverige och Tyskland. Det kunde man också läsa i Borgåbladet den 5 januari, i en kort text.

– Det har diskuterats vilken dag som borde firas som vår självständighetsdag, 6 december när vi beslöt oss för att bli självständiga, 4 januari då Ryssland erkände oss eller 16 maj då de vita firade segerparad i Helsingfors.

Tidningar för hundra år sedan

Borgåbladet, då Borgå-Bladet, grundades 1860. I början utkom tidningen varje helgfri lördag, för att därefter börja komma ut två gånger i veckan.

Östra Nyland grundades 1881. 1945 slogs Östra Nyland ihop med Kotka Nyheter och var efter det världens östligaste svenskspråkiga dagstidning.

13 januari 2015 slogs tidningen ihop med Borgåbladet och bildade den nya tidningen Östnyland.

På finska fanns tidningen Uusimaa, Loviisan Sanomat och Sipoon Sanomat.

Stefan Hagman berättar att vi i dag värdesätter självständigheten betydligt mera än man gjorde strax efter att landet blev en egen stat, även om det naturligtvis var en stor sak då som gjorde att befolkningen fick hopp om en framtid.

– Intressant är att man var väldigt sparsam med att föra fram självständigheten i tidningar och andra tryckalster. Läget då var osäkert, vilket antagligen var en orsak till att just självständighetsförklaringen inte var så stort uppslagen. Och för den vanliga människan ändrade egentligen ingenting, säger Stefan Hagman.

– Det var inte en så stor grej. När Finland röstade om självständighet, som om vilket lagförslag som helst, föll rösterna 100-88.

Stefan Hagman tar fram en årsbok från Borgå gymnasium, eller Borgå lyceum som skolan hette vid tiden för självständigheten, som dåvarande rektorn Gustav Tegengren skrev.

– Han säger ingenting i årsboken om att Finland under det läsåret blivit självständig. Ingenting. Tegengren berättar om oroligheterna under november och sedan övergick han till inbördeskriget, säger Hagman.

Skatter

Stefan Hagman ansvarar för det anrika biblioteket i gymnasiet, och har hand om skatterna som står i de gamla bokhyllorna.

Det gamla biblioteket i Borgå gymnasium är det äldsta offentliga biblioteket i landet. Biblioteket grundades 1728 och inredningen går tillbaka till nationalskalden Johan Ludvig Runebergs tid. I samlingarna finns omkring 30 000 verk och småtryck varav många dyrgripar. De äldsta tryckta böckerna i biblioteket har tryckts före år 1501.

Runeberg var lektor och senare också rektor för gymnasiet. Han grundade också en egen tidning 1838, Borgå Tidning.

– Han kom 1837 till Borgå. Det tog inte lång tid förrän han hade gett sig in i journalistiken, säger Hagman.

Borgå Tidning utkom två gånger i veckan.

I de patinerade trähyllorna i biblioteket finns gamla årgångar av tidningar, många betydligt äldre än hundra år. Bland de svenska tidningarna som utkom under tidningarnas tidigare historia finns Östra Finlands Lokalblad som utkom i Viborg. I hyllorna finns förutom dagstidningar också tidskrifter från självständighetsåret. Gymnasiet prenumererade på fem stycken, som står inbundna i hyllorna.