Testosteronstinn debutroman träffar mitt i prick

Tolkisgrabbar med ståfräs finns det gott om i Mikael Crawfords En liten bok om nästan ingenting. Debutromanen är ändå mycket mer än så; det handlar om identitet, om smygande vansinne och om det som i åttiotalets skola kallades för ADB.

För det flesta är Mikael Crawford mera bekant som journalist, tevekorrespondent och sedan flera år tillbaka, chef för lokalradion i Borgå. Med romandebuten En liten bok om nästan ingenting erövrar han en ny genre och resultatet är roande, kvickt men kanske framför allt överraskande: det här är en roman där man som läsare inte har en susning om vart storyn kommer att föra en.

Den ena delen av romanen handlar om en uppväxt på en liten industriort i östra Nyland, närmare bestämt Tolkis där författaren själv vuxit upp. Den andra delen är situerad till en holme i yttre skärgården, och bortsett från en passus på sexarbetarnas huvudgata i Bangkok växlar berättelsen mellan Polaroid-gulnade skrönor och dagens onlinesamhälle där allting man behöver finns några klick bort.

Startpunkten för romanen ligger i sjuttiotalets cellulosaluktande, arbetarklasstämplade Tolkis där the going is tough – "ju längre man kom från staden desto vildare blev det". Det går vilt till i rinken, vid dansbanan, det sneglas på den hormonpumpade ryssen i tyngdlyftningssalen – för det fanns inga gym på den tiden – det knullas i buskagen mellan arbetarhusen och slåss gör man om fredagarna i baren, då fabriksarbetarna haft avlöningsdag.

Hårdkokt pärla

Crawfords prosa går i hårdkokt stil. Vi talar rappa meningar och exakta formuleringar: En liten bok om nästan ingenting är helt enkelt snyggt berättad från början till slut. Författaren tacklar det mesta, till och med alkoholism, självmord och tidelag, med en tragikomisk ordknapphet. De bästa, eller borde man säga grymmaste, bitarna av byskvallret serveras i form av små berättelser skrivna i kursiv – ett smart grepp för att hålla läsaren på kartan.

Svarthumorn frodas och sticker upp sitt huvud titt som tätt – minst lika ofta som bokens hormonstinna Tolkistonåringar får stånd. Och det vill säga ofta. "Där gick vi sedan omkring som vandrande erektioner; nittio procent kuk och tio procent obestämbar massa." Inte för att kåtheten på något sätt skulle vara begränsad till bokens pubertala proletärglin, nehej, i Mikael Crawfords roman får spriten också den mest stereotypa finlandssvenska seglareliten att hemfalla åt sina begär.

Huvudpersonens datorskicklighet är en central drivkraft – en språngbräda för romanens skeenden – och det gäller såväl de tidiga datorernas blinkande limegröna bokstäver som dagens dygnet-runt-surfande i en viral värld där identitet är någonting försumbart och Darknet en tummelplats för obskyr verksamhet.

Storyn kulminerar på en holme i det yttre havsbandet där den världsfrånvända, maskulina antihjälten med minutiös noggrannhet bygger upp en falsk identitet. I den här lilla, stilistiskt vassa och skruvade boken kommer dårskapen smygande, gånga tiders oförrätter lurar i vassruggarna och döden, den kliver i land som på postorder.

FAKTA

En liten bok om nästan ingenting.

Författare: Mikael Crawford.

Roman utgiven på Vilda Förlag 2017, 127 sidor.