Testa vad du kan om Afrikas stjärna! Läs också intervjun som Bbl gjorde med spelskaparen Kari Mannerla i Sibbo

Kari Mannerla var bara 18 år då han 1951 skapade ett av de populäraste spelen genom tiderna – Afrikas stjärna. I år firar spelet sjuttio med en jubileumsupplaga. Bild: Kristoffer Åberg

Kari Mannerla var bara 18 år då han 1951 skapade ett av de populäraste spelen genom tiderna – Afrikas stjärna. – Det finns fler spel i skrivbordslådan som jag kanske kunde blåsa liv i, sade Mannerla som njöt av stillsamt pensionärsliv i Spjutsund när Borgåbladets utsände Petra Lind träffade honom år 2005.

Här kan du läsa hela intervjun:

Rånad och strandsatt på Madagaskar. Tursam tack vare ett hästskofynd i Tunis. Stormrik efter att ha funnit skimrande topaser i Tanger och världens största diamant – Afrikas stjärna – i Kapstaden. Spännande händelser, men sådana som vi säkert alla har upplevt som yngre då vi ivrigt lutat oss över spelplanen, som föreställer den afrikanska kontinenten.

Den vid det här laget ikoniska spelplanen har en gammal engelskspråkig karta som förlaga. Kari Mannerla valde ut platser till Afrikas stjärna utifrån hur spännande de lät. Bild: Kristoffer Åberg

Där har vi suttit vid bordet och med spänning hållit koll på hur den röda, gröna eller svarta spelfiguren klarat av strapatserna i Afrika. Med fingrarna korsade på ena handen och sedelbunten med leksakspengar i ett krampaktigt grepp i den andra har vi letat efter Afrikas stjärna, om och om igen,

Vi är inte de enda. Afrikas stjärna kan spelas på sexton olika språk och sedan brädspelet lanserades år 1951 har över 3,5 miljoner spel sålts världen över.

Succéspel

Fortfarande fastnar nya generationer för spelet med en touch av exotik. Till exempel i fjol (läs 2004 red.anm.) såldes mer än 30 000 spel enbart i Finland. Det är mycket med tanke på att spelet sett likadant ut i över femtio år.

– Jag hade en föraning om att Afrikas stjärna skulle göra succé redan då jag planerade spelet. Men att det skulle sälja i miljoner kunde jag ändå inte föreställa mig, säger spelet skapare Kari Mannerla, bosatt i Spjutsund.

Tack vare att Mannerla var förutseende och förhandlade till sig rättigheterna till alla eventuella följande upplagor av Afrikas stjärna, så har spelet bibehållit sin charm ända till dags dato. Han har fortsättningsvis sista ordet när det gäller Afrikas stjärna.

– Jag gjorde väldigt många spel då jag fortfarande var i tonåren. Räknar man efter så skapade jag sexton spel, det sjuttonde, och det enda som lever fortfarande i dag, är Afrikas stjärna.

Spelskapare i unga år

Mannerla själv konstaterar att hans produktiva tid inföll då han var mellan tio och tjugo år gammal. Då var han företagsam på många olika plan: han hade en egen affär för postförsäljning, han gjorde leksaker, han konstruerade tidsfördriv – pyssel, knep och knåp – till olika tidningar.

Jag hade en föraning om att Afrikas stjärna skulle göra succé redan då jag planerade spelet.

– Ibland undrar jag riktigt hur jag hann med så mycket. Någon gång har jag sagt att jag på den tiden levde i något slags konstant skaparyra, säger han.

Kari Mannerla fick idén till Afrika stjärna då han var 18 år gammal och berättar att hans intresse för Afrika föddes som en följd av flera olika faktorer. Han gillade Tarzan, djungelns konung, han hade läst doktor Livingstones dagböcker och fastnade dessutom för filmer som utspelar sig i Afrika, framför allt Casablanca med tuffe Humphrey Bogart.

Afrika bjöd på spänning

– Afrikas stjärna plockar jag fram då barnbarnen är på besök och kräver det, sade spelets skapare Kari Mannerla när Borgåbladet träffade honom på sommarvistet i Spjutsund 2005. Bild: Ksf-arkiv/Petra Lind

– Afrika representerade en fascinerande och nästan okänd värld, fylld av hemligheter. Någonstans ifrån hade jag fått tag på en gammal, skrynklig karta på engelska, som föreställde Afrika, och därifrån valde jag ut platser för spelet på basis av hur spännande de lät, säger han.

På spelplanen ritade han in stigar och flygplatser enligt eget huvud, han hade nämligen aldrig besökt kontinenten då han hittade på spelet och konstruerade spelplanen.

Senare har det klasiska brädspelet fått sällskap av kortspel, pussel och så sent som i julas av ett memoryspel. I några års tid såldes det också Afrikas stjärna-skraplotter och dessutom finns det en finländsk bank, som erbjuder sina kunder betalkort med spelplanen i Afrikas stjärna som motiv. En nyhet för i år är att Afrikas stjärna i litet reseformat förnyas och får spelknappar med magnet i stället för de vanliga pjäserna.

Sedermera har Afrika blivit bekant också personligen för Kari Mannerla, bland annat har han besökt Agadir, Kairo, Kap Verde-öarna samt varit på safari i Kenya, men säger att Afrika varit något av en besvikelse.

– Safarin var jättefin men de flesta platserna utöver de var ganska turistförstörda. Världen har förändrats mycket, och det är inte så lätt att hitta exotiska, oförstörda platser längre, säger han.

Afrika representerade en fascinerande och nästan okänd värld, fylld av hemligheter.

Seglade på Afrikas stjärna

I många år var han en hängiven seglare och kommer gärna ihåg stunder till havs med segelbåten s/y Afrikan tähti som han köpte då Afrikas stjärna sålt en miljon. Mannerla minns hur båtfolket beundrade båten och speciellt namnet väckte nyfikenhet. Väldigt förvånande blev de sedan då de fick veta varför båten heter som hon gör.

– Det är min lycka att jag, trots att Afrikas stjärna blivit en sådan dundersuccé, fått vara ganska anonym. Trots att mitt namn finns på spelaskens lock så är det väldigt få som kopplar det till mig, säger han.

För Kari Mannerla representerade Afrika en fascinerande och nästan okänd värld, fylld av hemligheter. När spelet kom till år 1951 hade han aldrig varit i Afrika. Bild: Kristoffer Åberg

Han minns en incident då hans fem döttrar fortfarande var små och skröt ute på gården om att "vår pappa har gjort Afrikas stjärna". Följande dag kom döttrarna inrusande med gråten i halsen och sa att "grannbarnen sa att du inte kan ha gjort spelet för deras föräldrar har spelat det när de var små".

– Det har spelats ganska lite hemma hos oss men nu finns det två barnbarn på fyra och sex år som kräver att få spela Afrikas stjärna med morfar.

Trivs med livet i Spjutsund

I dag lever Kari Mannerla en stillsam pensionärstillvaro på sommarvistet i Spjutsund och trivs med eremitlivet: ibland kan det gå veckor utan att han ser en enda utomstående människa.

Afrikas stjärna fick sällskap av en den sydamerikanska versionen Inkan aarre år 2005. Då letar man efter en inkasatt i Sydamerika. Bild: Petra Lind

– Jag tröttnade på jobbet och tyckte jag hade gjort ditt då jag var 55 år gammal. Problemet var bara att vad jag skulle göra sedan. Det löste jag genom att flytta till landet, här finns det alltid något att syssla med, säger han.

Vid det här laget har Mannerla trivts i Spjutsund i trettiofem år och känner omgivningen utan och innan. Vintertid var han tidigare en passionerad skidåkare och åkte upp ett eget, 50 kilometer långt nätverk av skidspår som han höll upp ända tills sista snön smälte bort.

Numera har han stuvat undan skidorna och under vintermånaderna gör han som flyttfåglarna och flyger till varmare breddgrader.

– Vintern brukar jag och min fru till största delen tillbringa utomlands, på Kanarieöarna, det vill säga geografiskt sett i Afrika.

Artikeln publiceras ursprungligen i Borgåbladets sommarbilaga PS Sommar som utkom den 7 juni 2005.