Tekniken pajade – Isabella fick inte skriva modersmålsprovet i studentexamen

STUDENT. Isabella Halmevaara tog studentexamen trots att av tekniska orsaker inte kunde skriva det andra delprovet i modersmålet. Bild: Isabella Halmevaaras hemalbum

Det som inte fick hända hände. När Isabella Halmevaara skulle skiva andra delen i modersmålsprovet i studentexamen fungerade inte tekniken och hon kunde aldrig skriva provet. Hon blev student trots allt, men upplevelsen var inte rolig.

När abiturienterna vid Sibbo gymnasium i våras skulle skriva andra delen i modersmålsprovet, som är obligatoriskt i studentexamen, fungerade inte tekniken. Den andra delen av modersmålsprovet är provet i skrivkompetens.

– Tekniken fungerade först inte för någon, men sedan fick lärarna det att fungera för alla andra men inte för mig. Vi provade allt, att byta dator och namn, men ingenting hjälpte, vi fick inte tekniken att fungera för mig på något sätt, säger Isabella Halmevaara.

Isabella Halmevaara hade redan tidigare, tillsammans med sina studiekamrater, skrivit den första delen i modersmålsprovet, den som handlar om läskompetens. Men abiturienterna ska skriva båda delproven för att få en godkänd examen.

Lärarna föreslog att jag skulle få skriva det med papper och penna, men det fick jag inte heller göra enligt studentexamensnämnden.

Efter otaliga försök konstaterade man att det inte går, och Isabella gick hem utan att ha skrivit provet.

– Lärarna föreslog att jag skulle få skriva det med papper och penna, men det fick jag inte heller göra enligt studentexamensnämnden, säger Halmevaara.

Blev student i alla fall

När Isabella Halmevaara gick hem från gymnasiet den dagen var hon ganska tagen.

– Först förstod jag ingenting av vad som hände, men på eftermiddagen ringde de från studentexamensnämnden och bad om ursäkt för det som hänt. Då visste jag inte om jag skulle kunna bli student eller inte, säger hon.

Det löste sig, studentexamensnämnden fattade beslutet att dubblera Isabellas poäng från det första delprovet och godkänna henne.

– Det blev ett C, cum laude approbatur, och jag är helt nöjd med ett C i modersmål. Fast jag vet ju inte vad det hade blivit om jag fått skriva det andra provet, säger hon.

Om de inte hade godkänt mig hade vi nog överklagat till alla ställen man kan.

– Om de inte hade godkänt mig hade vi nog överklagat till alla ställen man kan, det var ju inte mitt fel att jag inte kunde skriva provet.

Nu hör dramatiken kring studentskrivningarna till det förflutna, och Isabella Halmevaara tänker inte göra om provet. Om en månad åker hon till Australien för att under ett år jobba som au pair. Vad hon ska studera efter det har hon inte bestämt ännu. Kanske det klarnar under året på andra sidan jordklotet.

Ingen offentlighet

Linus Dolk som är rektor för Sibbo gymnasium konstaterar att skolans personal gjorde allt som stod i deras makt för att lösa problemen.

– Vi bytte dator åt Isabella fem gånger, vi bytte plats och datamus och personnummer med back up från studentexamensnämnen per telefon, men ingenting lyckades.

Linus Dolk är glad över att det slutade bra och att Isabella Halmevaara fick sin examen. Han ifrågasätter ändå bristen på öppenhet om problemet från studentexamensnämndens sida.

Det mest konstiga är att man inte öppet berättat om att det var problem som ledde till att en examinand inte kunde skriva ett prov.

– Det mest konstiga är att man inte öppet berättat om att det var problem som ledde till att en examinand inte kunde skriva ett prov. Saken finns nämnd i ett blogginlägg på studentexamensnämndens webbsida, men undangömt långt ner i texten och man ska leta efter det för att hitta det, säger Dolk.

Blogginlägget är skrivet 30 april av Matti Lattu som utvecklat det digitala systemet och rubriken är Det digitala studentexamensprovet är nu sant. Inlägget är skrivet med anledning av att det nu var första gången som alla prov i studentexamen skrev digitalt, och är en genomgång av de tekniska mindre problem som fanns. I inlägget nämns också det första, och hittills enda, misslyckandet. Det är Isabella Halmevaaras delprov i modersmålet.

I inlägget konstaterar Lattu att det kändes förfärligt att konstatera att man inte hittar felet, även om han väntat sig att den dagen kommer då en examinand inte kan skriva ett prov. Halmevaaras tangentbord frös fastän både dator och kringutrustning byttes ut. Ett virtuellt tangentbord som av någon orsak aktiverades verkar vara orsaken till problemet.

– Hur programmet aktiverades utan att examinanden ens använde det förblev ett mysterium. Hade examinanden kanske ett individuellt sätt att använda musen och tangentbordet som samtidigt kunde ha aktiverat det virtuella tangentbordet med ödesdigra konsekvenser? Om detta kommer vi aldrig att få säkerhet, står det i blogginlägget.

HJÄLPTE. Lärarna i Sibbo gymnasium gjorde vad de kunde för att lösa problemet, men det gick inte. Bild: Kristoffer Åberg

Ingen reservplan

Linus Dolk tycker att det absolut borde finnas en reservplan att ta till om tekniken kraschar.

– Jag föreslog flera gånger att Isabella skulle få skriva provet på papper, men det blev nej varje gång- Jag förstår inte varför, säger han.

Däremot ger han ett stort plus till studentexamensnämndens dataexperter som efter det misslyckade provtillfället tillbringade flera dagar i skolan för att försöka räkna ut hur det virtuella tangentbordet aktiverats.

– Också när Isabella Halmevaara skrev följande prov var de på plats, säger han.

– Det var något problem med Isabellas skrivningar i varje prov, hon fick byta dator varje gång.

Linus Dolk skulle gärna få en förklaring till hur det är möjligt att det går så här. Det här var första gången en examinand inte kunde skriva ett prov.

– Nu har det hänt en gång, men det är en gång för mycket för den eleven, säger han.

I övrigt tycker Dolk att det digitala systemet för studentskrivningarna fungerar bra.

– och Isabella tog det jättebra efteråt, konstaterar han.