Tarmo bevisade: det går visst att klara sig med inhemska spelare

UNG TALANG. Oscar Storgård var bara 16 år gammal då han axlade rollen som första point guard i Tarmos divisionslag. Bild: Tommi Willberg

Chefstränare Esa Mäki-Tulokas och hans unga adepter får ett mycket väl godkänt betyg för säsongen 2017-18.– Jag hoppas att vi kunde vara en vägvisare att det visst går att spela utan fullt med amerikanska förstärkningar, säger Mäki-Tulokas.

Det var säkert många ögonbryn som höjdes då Tarmos spelartrupp publicerades i höst. Inga amerikaner eller européer, endast unga inhemska spelare varav den största delen inte ens fyllt tjugo år. I förhandsspekulationerna var Tarmo en stark kandidat att ta steget ner till division 1 B.

Slutresultatet blev ändå något helt annat.

Tarmos ynglingar lämnade JKS, FoKoPo och ONMKY bakom sig och avslutade säsongen som nia.

– En fin prestation. Jag är framför allt stolt över sättet vi nådde det här resultatet. Vi säkrade inte kontraktet på andras bekostnad utan vi förtjänade serieplatsen själv genom att bland annat vinna JKS två gånger och genom att slå FoKoPo med två jänkare i sin trupp, säger Tarmos chefstränare Esa Mäki-Tulokas.

– Ingen kan säga att vi fick serieplatsen som "gåva".

Då Mäki-Tulokas räknar upp säsongens positiva och negativa grejer tar det flera minuter att gå igenom de positiva sidorna. Ett andetag räcker för att rabbla upp det som varit negativt.

– En stor grej är helt klart spelarutvecklingen. På hösten hade man inte trott att till exempelvis 16-åriga Oscar Storgård spelar hela säsongen som point guard i startfemman. Det här laget är fullt av fina historier: på sommaren kom Leandre Uyulu blygt och frågade om han får träna med oss och se bara hur han spelat i år. Juho Gummerus utvecklades fint längs med säsongen. Han var bra i den första matchen men hade sedan lite svårt och man funderade om det alls blir till något. Sedan kom vi på hur han kunde spela och han var jättebra i slutet av säsongen.

"Ett stort plus i protokollet"

Den stigande trenden mot slutet av säsongen ger en god smak i munnen. Under hösten fastnade Tarmo i en svacka och förlorade nio raka matcher. Runt årsskiftet tog man sedan tre segrar i följd.

– Killarna har visat vad de går för. Så ska det vara. Vi har gått enormt mycket framåt, säger Mäki-Tulokas.

– Vi var nära att vinna många tuffa matcher. Den här säsongen har varit ett stort plus i protokollet.

Kanske något förvånande uteblev kritikstormen efter att Tarmo valde att inte använda sig av utländska förstärkningar. Feedbacken har tvärtom varit mycket bra, berättar Mäki-Tulokas.

– Vi fick bra feedback under säsongen. Till exempel (före detta landslagsspelaren och Basketligatränaren) Jyri Lehtonen skrev på Facebook att på basen av de många matcher han sett i år så är Tarmo och Pyrintös andralag de lag som utvecklas mest, myser Mäki-Tulokas.

– Ärligt sagt har jag inte hört egentligen någon kritik. 95 procent av all feedback har varit positiv i stil av "fint att ni gör på det här sättet". Det syns på läktaren att vi lyckats.

En match gjorde fick ändå fart på de mest lättirriterade fansen och nättrollen. Då Ura krossade Tarmo med hela 149–61.

– Det enda negativa var storförlusten mot Ura i S:t Karins. Då tjatades det på sociala medier att vi är i fel serie. Jag brydde mig inte om det ett dugg. Inte ett dugg. Vi kunde ha försökt förlora med mindre siffror men jag lät sådana killar spela som annars inte spelar så mycket och de spelminuterna hjälpte i slutet av säsongen. Jag ångrar mig inte en sekund att jag gjorde det.

Fortsätter på blåvit linje

Nu är säsongen slut och det är dags att blicka framåt mot sommaren. Den lyckades säsongen ledde till att Mäki-Tulokas och klubbledningen håller fast vid sin ideologi.

– I praktiken har vi fattat beslutet att fortsätta med samma koncept. Det kommer knappast vara ett problem att rekrytera inhemska spelare. Ungefär hälften av spelarna fortsätter nästa säsong men det blir också lite ombyte i truppen, säger Mäki-Tulokas.

Chefstränaren är ingen stor vän av systemet där klubbar halar in en handfull amerikanska förstärkningar på unga spelares bekostnad. I Basketligan är det en vanlig syn att tre-fyra amerikaner finns i startfemman och bytesbänken fylls med unga inhemska spelare som får nöja sig med någon minut här och där.

– Jag gillar inte alls trenden i ligan. Jag hoppas att vi kunde vara en vägvisare att det visst går att spela utan fullt med amerikanska förstärkningar, slår Mäki-Tulokas fast.

Mer läsning