Ta till vara de ungas kraft och energi

Kommunalvalet snart är inget ödesval men ändå ett rätt så speciellt val. Den här gången går vi till valurnorna i april i stället för i oktober. Men en större sak än tidpunkten är att kandidaterna inte riktigt vet hur deras arbete som kommunalpolitiker, om de blir invalda i fullmäktige, kommer att se ut och förändras under fullmäktigeperioden.

En av de största och mest genomgripande reformerna i Finland, landskapsreformen, genomförs under nästa fullmäktigeperiod. Reformen innebär att hälften av kommunens nuvarande uppgifter och en lika stor del av den kommunala budgeten överförs till landskapet.

Landskapsreformen ses som en orsak till det klena intresset att kandidera. Den är en byråkratisk och tungrodd reform, samtidigt som många upplever att det inte blir så mycket kvar för kommunerna att besluta om. Ett av de vanligaste argumenten för att ställa upp i politiken brukar vara att man vill vara med och påverka den kommunala budgeten.

När nomineringen av kandidater till valet avslutas om en månad kan det mycket väl vara att partierna har kortare listor än vid tidigare val.

Regeringens politik avspeglar sig säkert i kommunalvalet men det är de lokala frågorna som avgör valet.

I Borgå har massivt engagemang uppbådats för Citymarketplanerna på Västra åstranden och för bildningsnätet. Namn samlas in och skuggutredningar har gjorts.

Intresset för att arbeta som förtroendevald verkar överlag vara lägre än tidigare år, medan engagemanget på gräsrotsnivå för olika lokala frågor är intensivt. Ofta fungerar gräsrotsaktivismen som en språngbräda in i politiken.

Inför varje val talas det om "demokratins kris". För få unga kvinnor ställer upp, däremot är föreningsaktiva, egenföretagare och pensionärer, ofta män, väl representerade. De är personer som har tid att jobba politiskt och ses ofta på viktiga poster efter valet. Erfarenhet är en bra egenskap i politiken men ungdomligt nytänkande behövs också.

Unga är fiffiga, kunniga och ambitiösa, även om man ibland kan få en motsatt bild i medier.

Trots det är de unga kandidaterna i minoritet i kommunalvalet. Nästan 19 procent av alla röstberättigade är i åldern 18-29 år, av dem som kandiderar hör bara 10 procent till den åldersgruppen och bland de invalda är andelen bara knappt 6 procent. Det här visar siffror som Kommunförbundet presenterar.

Det är en förlust för samhället om partierna inte lyckas ta tillvara potentialen som finns i ungdomarna. Hur ser framtiden ut om de som ska leva den inte är med och bygger den?

Den nya kommunallagen träder i kraft i juni och då blir det obligatoriskt för alla kommuner att inrätta ett ungdomsfullmäktige som representerar kommunens 13-18-åringar. Borgå, Sibbo och Lovisa är kommuner som redan har lång erfarenhet av att engagera de unga i frågor som berör deras vardag. Men det räcker inte att enbart lyssna på de unga, ord måste kunna leda till handling. I bästa fall är ungdomsfullmäktige en bra skola som förbereder för engagemang och aktivitet i fortsättningen.

Inför varje val finns det nya möjligheter att engagera ungdomar, kvinnor och utrikesfödda kommuninvånare och på så sätt sprida på makten.

En mångfald bland kandidaterna behövs för att locka väljarna till valurnorna. I förra kommunalvalet nådde valdeltagandet upp till 58 procent, ett resultat som beskrevs som "snudd på skandallöst dåligt".

Helén Kurri Nyhetschef och chefredaktör för Östnyland