Sympatiska smådjur blir bekanta i tonsäker encyklopedi

YVIG KURRE. Varje djur i småkrypens lyriska encyklopedi kommer med en egen vers, en cool illustrerad look och en gitarrkomposition. Här är den japanska ekorren (sciurus lis) med vackert färgad päls; sapporovit och körsbärsröd. Bild: Erika Kallasmaa

"Vi är små men underbara, skördens svarta änglaskara" rimmar skalbaggarna i Laura Ruohonens sympatiska bok Zoologipoesi som nu också kommit på svenska i översättning av Annika Sandelin. Charmigare småkrypspoeter än så här får man allt leta efter.

Smådjur, fiskar och kryp – alla mindre än en katt – de har fått plats i Laura Ruohonens rimmande krypfackbok. I Zoologipoesi – Smådjur i toner har de fantasieggande och samtidigt didaktiska verserna fått sällskap av Erika Kallasmaas färgglada, käcka och grafiskt tilltalande illustrationer.

Upptakten till encyklopedin i versform, där världens härliga smådjur och kryp får en röst, hittas ursprungligen i musiken. Gitarristen Petri Kumela, för östnylänningarna bekant som konstnärlig ledare för festivalen Sibbo toner, kom för över tio år sedan på idén att be sina kompositörsvänner världen över att komponera korta musikstycken om små djur.

Kräftan fick sin gitarrlåt, liksom sandkryparen, tångsnällan, samurajkrabban, bönsyrsan, ekorrapan, fingerdjuret och många fler därtill. Ruohonen och Kallasmaa kopplades in och började spela på smådjurens poetiska strängar.

Latinsk skönhet

Text: Laura Ruohonen, svensk översättning Annika Sandelin.

Illustrationer: Erika Kallasmaa.

Musik: Petri Kumela.

64 sidor.

Utgiven på svenska på Förlaget M, utkommer på finska på Otava.

Småttingarna presenteras, som sig bör i en encyklopedi, även med sina latinska namn. Vackra namn som kungsfågelns regulus regulus, korsspindelns araneus diadematus eller humlans kort och koncisa bombus. "Vi är fler än ni på vår planet! Vi gör vad vi vill, så ni bara vet." inleder skalbaggarna (coleoptera) sitt uppslag och fortsätter: "Täck grönsakslandet, med fibernät? Till ingen nytta stackars potät! Vi kommer, vi ropar "Festa och ät!".

FYLLKAJSMÅS. Småkrypspoeterna i Laura Ruohonens Zoologipoesi ackompanjeras av Petri Kumela på gitarr – också den filosoferande existentialisten skatan som bland annat skaldar "Livet är en roskkiosk!". Bild: Erika Kallasmaa

Samtidigt för de pansarklädda krypen fram den andra sidan av myntet. De är inget rövarpack utan fixar skadedjur "och sätter sprätt på vår natur" i Annika Sandelins träffsäkra och rytmiska översättningar. I uppslagsverksanda bjuds läsaren också på en minidos skalbaggsfakta – inte att undra på att uppslaget intas av en fartfylld svärm skalbaggar, trots allt är varannan av världens insekter en skalbagge.

Den zoologiskpoetiska encyklopedin omfattar sammanlagt mer än trettio små djur och det är lätt att hitta många favoriter via de humoristiska och ibland drastiskt dramatiska dikterna. Ett säkert sätt att fånga unga läsare är förstås att lyfta fram djurens mest udda egenskaper, och det kan sägas direkt att det finns gott om smått otroliga märkligheter i djurvärlden.

Barnkammarhits

Bild:

Säkra barnkammarhits är kräftan som kissar från nacken, skogssorken som har ultraviolett kiss, råttan som måste äta minst hälften av sitt eget bajs för att växa, trögkryparen som kan vakna från de döda och bönsyrsan som slukat flera fästmän. Lämpligt läckeräckligt, javisst, men det ska tilläggas att Zoologipoesi oftare kommer med oerhört vackra verser.

Lite sorgligt blir det också ibland. Axolotlen (ambystoma mexicanum) har nästa helt försvunnit ur naturen och lever i akvarier. "Min hemsjö ser jag aldrig mer, och aldrig heller dig jag ser" diktar ynglet som varken blir vuxet i fångenskap eller utvecklas till det stiliga salamanderdjur som det kunde ha blivit fritt i naturen.

Oftare tippar det ändå över mot humor, som i versen om den heavyhajpande skatan (pica pica) som skaldar om livet som en roskkiosk och som älskar spugelkorv och spyttpomfritt.

Det finns gott om smått otroliga märkligheter i djurvärlden.

Loppor till gitarrkomp

Mangusten (herpestidae) passar bra att avrunda med – som en uppmuntran inför kommande tider med mindre restriktioner för vem man får och kan umgås med.

"Samla släkten! Vakna upp!

Tid för lopp-plockning i grupp!

Pladder, sladder,

amning, kamning,

pälsavdamning.

Dags för dagens släktomfamning!

Stoja, skoja, prata goja."

Med boken om Zoologipoesi följer instruktioner om hur man ska finna den tillhörande applikationen. Via den kan man ladda ner gitarrmusiken, till exempel på sin mobil, och läsa och lyssna samtidigt. Längst bak i boken hittar man en presentation av smådjuren med tillhörande kompositörer från fem kontinenter.

Samla släkten! Vakna upp! Tid för lopp-plockning i grupp!

Mer läsning