Svenskspråkigas hälsa är bättre – familjens inverkan stor oberoende av modersmål

Familjen och sociala relationer visar sig ha en central betydelse för hälsan. Bild: Nina Ahtola/KSF Media-Arkiv

Svenskspråkiga har bättre hälsa än finskspråkiga, är mer sällan sjukskrivna och har högre välbefinnande. Familjerelationernas inverkan är ändå större än vad forskare tidigare trott, och det oberoende av språk.

Vi mår bra av att omge oss av nära och kära, och goda relationer har en god effekt på din hälsa. Den kunskapen är antagligen bekant för de flesta. Vad många däremot inte vet är på vilka alla tänkbara plan goda sociala relationer kan gynna hälsan.

I det fyraåriga mångvetenskapliga projektet "Marginaliserade eller privilegierade? Språkgruppsskillnader i hälsa och ohälsa i Finland" har forskare studerat hälsoskillnader i landet. Skillnaderna har studerats både mellan och inom språkgrupperna finska och svenska.

Efter fyra år kan projektets ledare Jan Saarela, professor i demografi med statistik, konstatera att hälsoresultaten följer tidigare forskningar.

– Svenskspråkiga i Finland har bättre hälsa, högre välbefinnande och befinner sig i en gynnsammare social position. Men det är ändå inte så svartvitt.

Det nya som projektet lyfter fram är familjebandens starka betydelse för hälsan. Det finns märkbara hälsoskillnader både mellan och inom språkgrupperna, och i det stora hela förklaras skillnaderna med sociala relationers betydelse.

Positionen i syskonskaran påverkar

Forskarna har studerat familjerelaterade faktorer på fyra plan: personens födelseordning i syskonskaran, eventuell förlust av en närstående, hur hälsan korrelerar inom parförhållanden och hur en tvåspråkig språkbakgrund påverkar hälsan.

Om en förälder dör stiger dödsrisken för barnet mer bland svenskspråkiga än bland finskspråkiga. Det råder starkare samhörighet i svenskspråkiga familjer, säger Jan Saarela, professor i demografi med statistik. Bild: Catariina Salo/SPT

Dödligheten är överlag högre bland finskspråkiga, men även bland svenskspråkiga finns flera faktorer som kan öka risken för en tidig död.

– Exempelvis om en förälder dör, så stiger dödsrisken för barnet mer bland svenskspråkiga än bland finskspråkiga. Det råder starkare samhörighet i svenskspråkiga familjer, säger Saarela.

Ens position i syskonskaran påverkar också dödsrisken, oberoende om man föds in i en finsk- eller svenskspråkig familj. Ju senare född i syskonskaran man är, desto högre är ens dödsrisk. Speciellt stiger risken för självmord ju senare född i syskonskaran man är.

– Vi fann ändå att detta mönster är långt ifrån lika entydigt bland svenskspråkiga som bland finskspråkiga. Vi kan inte bevisa, men vi tror att det beror på att det sociala samspelet fungerar annorlunda och främjar hälsan i svenskspråkiga familjer, säger Saarela.

Svenskspråkiga sjukskriver sig mer sällan

Ytterligare en punkt där svenskspråkigas hälsa märkbart skiljer sig från finskspråkigas är beträffande sjukdagpenning och sjukpension. Inom projektet jämfördes språkgrupperna vad gäller erhållande av sjukdagpenning.

– Dylika jämförelser av språkgrupperna har tidigare inte gjorts. Vi har funnit att svenskspråkiga har avsevärt lägre risk än finskspråkiga att sjukskriva sig, och att de har större benägenhet att återvända till arbete efter sjukskrivning, säger Saarela.

Språkgruppsskillnaden i benägenhet att sjukskriva sig är cirka 30 procent bland män och 15 procent bland kvinnor.

– Ifall man analyserar personer med familj är skillnaden försumbar, vilket igen visar på familjens och sociala relationers centrala betydelse för hälsa och för hälsoskillnader mellan språkgrupperna.

Om svenskspråkiga generellt har bättre hälsa än finskspråkiga, hur ser det då ut för tvåspråkiga?

– Tvåspråkiga är ett område för framtida forskning, men de analyser vi hittills gjort tyder på att tvåspråkiga ligger mellan de enspråkigt finska och de enspråkigt svenska.

Mer läsning