Svensk duo gav Höstvisan ett extra skimmer

SAMSPELTA. Ingmarie Romell och Ann-Cathrine Persson sjunger och trakterar många instrument, en duo som man gärna lyssnar länge på. Bild: Helén Kurri

Missade du årets Höstvisan på Pellinge? Boka in nästa års visfest, för konserten bjuder garanterat på feel good för hela slanten. Så också i år.

Årets Höstvisa fyllde Solhälla två gånger i lördags. Det trista regnet och annalkande hösten glömdes raskt bort när den glada duon Daniel Andersson och Alexander Beijar inledde visfesten med Simon and Garfunkels Cecilia. Killarna har båda flyttat västerut, Daniel för att studera i Stockholm och Alexander till militärtjänsten i Dragsvik. Framträdandet på Höstvisan var en kär återkomst såväl för gossarna som för publiken, och duon ska ha beröm för modet att ta sig an den svenska jazzlegenden Monica Zetterlunds låt Att angöra en brygga, en sång som är svår att sjunga, och de klarade sig väldigt bra.

GLAD DUO. Daniel Andersson och Alexander Beijar tog sig modigt an Monica Zetterlunds Att angöra en brygga. Bild: Helén Kurri

Stella Jonassons sång Sorgepsalm, framförd i ackompanjemang av pianisten Janne Mansikka, är en hyllning till Helena Palmén, som gick bort tidigare i år. Stella var helt klart berörd av att sjunga sin egen dikt till en kär vän, och även publiken, många vänner till Palmén, delade känslan av sorg och förlust. Stella Jonasson gör och sjunger gärna sånger med havs- och skärgårdstema, Pörtöflicka som hon är. Balladen "Sälatossor", om Isak Lilleberg, är en fin berättelse om bakgrunden till minnesmärket på Korsudden på Pörtö.

JUBEL. Ann-Maj Malmströms rockiga överraskningsframträdande orsakade jubel hos publiken. Bild: Helén Kurri

Helena Palmén var ju en av medlemmarna i legendariska Argbiggorna, och en annan argbigga fanns på plats under Höstvisans första konsert i lördags. Ann-Maj Malmström, som fyller 80 år, lockades upp på scenen av Stella, och tillsammans rockade de loss i en av Argbiggornas låtar. Ann-Maj Malmström försökte visserligen protestera lite, "jag har kommit hit för att lyssna", men visade att tagen sitter i och hon vet minsann hur man tar en publik, som jublade i glädje över överraskningsnumret.

VISSÅNGARE PÅ GÅNG. Emmi Ekholms vackra röst och hennes egna låtar kommer vi säkert att få höra mer av i framtiden. Bild: Helén Kurri

Som sig brukar deltog några gästande vissångare från Sverige. Anders Stävarby var en angenäm bekantskap, en klassisk vissångare och mycket skicklig gitarrist som går i bland andra Cornelis Wreswijks och Fred Åkerströms fotspår. I lördags framförde han också några egna visor och tolkade även en dikt av Gustaf Fröding.

Emmi Ekholm från Lovisa hör till det yngre och nyare gardet vissångare, och det är positivt att det finns unga som gärna slår sig på vissånger. Emmi skriver sina egna låtar och ackompanjerade sig själv, Ville Malms hade fått förhinder. Sången som Emmi tillägnade sin pappa, den viktigaste personen i hennes liv, lämnade knappast någon oberörd. Pappa satt själv i publiken.

Jonas Lemberg hör till de visartister som även tidigare har framträtt på Höstvisan. Han är en säker och rutinerad trubadur, och som låter lika bra när han tolkar andras låtar som sina egna, på lördagen hette den egna visan "Junidag".

SÄKER OCH RUTINERAD. Jonas Lemberg är alltid lika fin att lyssna på. Bild: Helén Kurri

Det bästa hade arrangörerna sparat till sist. Otroligt samspelta Ingmarie Romell och Ann-Catrine Persson från Sverige bjöd på en konsert i konserten, så helgjuten och varierande var deras del av Höstvisan. Det började med två instrumentala stycken, bland annat en slängpolska från 1700-talet där riksspelman Ingmarie Romells skicklighet på nyckelharpa kom fram. Sedan bjöds det på vemod, humor och fräckisar, och avslutades med filmmusik, mäktiga Gabriellas sång, där Ann-Catrine Perssons fantastiska röst gav publiken gåshud av njutning.

Boka in nästa års Höstvisan, man bjuds på en upplevelse som bär länge.

Mer läsning