Svårt bli av med dåligt rykte – men Gammelbacka är på god väg

STOR UPPSLUTNING. Gunn-Britt Grönholm (i ljusröd tröja) har alltid trivts i Gammelbacka omgiven av skog och bebyggelse. Hon och många andra ställde frågor till stadsdirektören. Bild: Johanna Häggblom

– Gammelbacka är ett av Borgås största bostadsområden. Det som görs här har stor betydelse för hela staden, sade stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula då han besökte Gammelbacka på tisdagen. Många hade tagit sig till allaktivitetshuset för att höra Ujula svara på frågor om förortens framtid.

– Trafiken på Tolkisvägen har helt tydligt ökat, jag kom själv den vägen, konstaterade Jukka-Pekka Ujula då han träffade Gammelbackaborna på tisdagen.

Förorten har vuxit, speciellt om man räknar in småhusområdet Alkrog. Ändå vill många veta varför kollektivtrafiken står och stampar och vägarna är i dåligt skick. Längs Slingervägen och Tornstigen är det problem med bilister som kör för fort, och till församlingsgården och daghemmet går inga bussar.

– Vi behöver bättre bussförbindelser, kan du hjälpa oss?

– Vägbelysningen är för svag.

– Det räcker inte med bara ett övergångsställe vid grillen.

1966 fick Alvar Aalto uppdraget att planera nya förorten Gammelbacka för 10 000 invånare. Bostadsområdet skulle tjäna raffinaderiarbetarna i Sköldvik: det låg på hyfsat avstånd till jobbet men samtidigt nära till servicen i centrum av Borgå.

Aaltos Gammelbacka formades av tretton identiska husblock. Ett citadell byggdes upp av fyra långa höghus och tre mindre höghus, placerade nästan som en solfjäder.

Alvar Aalto såg inte möjligheterna för bra arkitektur i snabbyggda elementhus. Hans hus krävde att de skulle byggas på ställe, det vill säga att betongen skulle gjutas på byggplatsen eller möjligen fogas ihop av mindre element.

Men planerna blev för dyra och långsamma.

I slutändan gjordes inte ett enda höghus enligt Aaltos ritningar. Gammelbacka byggdes på samma sätt som alla andra förorter i Finland i slutet på 1970-talet; snabbt, högt och så billigt som möjligt.

Jukka-Pekka Ujula lyssnar och nickar.

– Jag har hört att trafiken är ett problem, och det finns ett tryck på staden att göra något. Men Tolkisvägen har staten hand om och bussturerna kan vi inte heller direkt påverka, säger han och påminner att det alltid krävs en stor mängd användare för att något ska vara lönsamt.

INSPIRATION. Borgås stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula bekantade sig först med Gammelbacka kvarterskök innan han träffade invånarna under ett öppet diskussionsmöte. Bild: Johanna Häggblom

SDP:s Anette Karlsson vill veta hur staden ser på att husen snart börjar vara i dåligt skick.

– Vi har Peipon koulu, allaktivitetshuset och välfärdscentret som alla snart behöver renoveras eller förnyas.

Hon har lobbat för en liknande lösning som i Vårberga där man skapat ett bildningscentrum, och Ujula ställer sig positiv till tanken.

– Jag tror absolut att vi ska titta på Kantelehuset när vi planerar nytt här. I stället för att renovera kan det vara skäl att bygga helt nytt. Det börjar vara dags att utvärdera flera av skolorna.

Jag tror absolut att vi ska titta på Kantelehuset när vi planerar nytt här.

Invånarna vill också veta vad staden tänker göra för Gammelbackas ungdomar och invandare. Här vill Ujula se på Borgå som en helhet.

– Ungdomsarbetet och integrationen av invandrare är viktigt i hela staden.

Det finns också konkreta önskemål. Bättre vägskyltning, flera blomrabatter och en utställning om Gammelbackas rika historia står högt på listan. Och en kvarterspolis.

Ungdomsarbetet och integrationen av invandrare är viktigt i hela staden.

En polis kan Ujula inte lova, men belysning, blommor och parkbänkar kan staden åtgärda.

Ujula påpekar ändå att det inte alltid är ändamålsenligt att kontakta högsta hönset om man vill få något gjort.

– Det finns en massa människor och forum som jobbar för förorten. De ger oftast snabbare och bättre hjälp än jag.

Det finns en massa människor och forum som jobbar för förorten.

Nöjda invånare

Mikko Vartiainen och Pirkko Eerola är ändå glada att stadsdirektören tog sig tid att komma till Gammelbacka.

– Det var rätt mycket allmänt prat, och han lovade väldigt lite konkret, men jag tror att många uppskattade att få lätta på trycket lite. Det finns så mycket missnöje under ytan som behöver komma ut, säger Vartiainen.

INVÅNARE. Mikko Vartiainen och Pirkko Eerola är båda engagerade i Gammelbackas framtid. – Stadsdirektören lovade inget konkret, men det var bra att höra honom berätta om hur arbetet med förortsutveckling går framåt. Bild: Johanna Häggblom

Eerola är bekymrad över förortens framtid när pengarna tar slut. Hittills har arbetet med förortsutveckling till största delen finansieras med arvsmedel.

– Hur tänker staden hjälpa oss med skattemedel? Vi kan inte leva på testamentspengar i all evighet.

Speciellt oroad är hon över ungdomarna som hänger kring köpcentret.

– Hur kan vi på ett positivt sätt förebygga att det inte blir problem?

Hur tänker staden hjälpa oss med skattemedel?

Vad är bäst med Gammelbacka?

– Biblioteket! Men vi saknar bibliotekspersonal som ger personlig service, säger Eerola.

Också Gunn-Britt Grönholm är nöjd med stadsdirektörens besök. Hon har bott i Gammelbacka i 28 år och trivs bra.

– Vi har en fantastisk natur här. Jag promenerar mycket, till Estbacka, till Uddas och till gravgården. Allt finns nära.

Anette Karlsson är glad att stadsdirektören fick invånarna på fötter, trots att man länge ordnat invånarforum och möten gällande förortens utveckling.

Vi har en fantastisk natur här.

– Så fort det är fråga om ett partipolitiskt möte blir många rädda att delta, fast vi diskuterar helt samma saker.

Hon är stolt över stadsdelen med sina många höghus, fladdermöss i skogen och köpcenter med bibliotek och butik.

– Dessutom har vi landets bästa grill och stadens bästa pizzeria. Och den bäst tillgängliga naturstigen i hela Borgå.

70-TALET. Då förorterna började byggas ut skulle det göras så kostnadseffektivt som möjligt och man använde sig av serietillverkning. De höga elementhusen är typiska från den tiden. Under en kort period upplevdes de väldigt moderna med vatten och toaletter inomhus.  Bild: Arkivbild

Svårt med rykten

Gammelbacka hör till de förorter som började byggas ut i takt med att Finland urbaniserades på 60- och 70-talet.

– Det fanns ett stort behov av bostäder. Från mitten av 60-talet till mitten av 70-talet byggdes en halv miljon bostäder, varav en stor del i förorter, berättar den Borgåbördiga forskaren Mats Stjernberg som i sin doktorsavhandling studerat 600 olika förortsområden i hela landet.

Gammelbacka hör till ett av områdena han granskat.

– Nästan alla finländska städer har ett område med sämre rykte, och i Borgå är det Gammelbacka.

BÄTTRE RYKTE. Mats Stjernberg, forskare på Nordregio, har i sin doktorsavhandling tittat på över 600 förorter i Finland. Gammelbacka är en av dem. Förorten har länge haft ett dåligt rykte, som nu börjar bli bättre. Bild: Nordregio

På 70-talet började förorterna förknippas med problem.

– Då förorterna byggdes flyttade dit familjer med barn som tio år senare var tonåringar och saknade aktiviteter. I början byggdes små köpcentrum, men de lokala bankkontoren stängde och blev pubar i stället.

Även Gammelbacka drabbades av förortskritiken, trots att Stjernberg i sin avhandling kan påvisa att många förorter inte hade större problem än andra områden.

– Fram till 1990-talet var arbetslösheten i Gammelbacka på samma nivå som i övriga Borgå, kring 5–6 procent. Det var först efter recessionen på 90-talet som den sköt i höjden till nästan 30 procent.

Fram till 1990-talet var arbetslösheten i Gammelbacka på samma nivå som i övriga Borgå.

Men att bli av med ett dåligt rykte kan ta lång tid.

– Om man frågar folk på gatan vilket område som har mest problem i Borgå skulle säkert 9 av 10 svara Gammelbacka. Men frågar man Gammelbackaborna vad de tycker får man ett helt annat svar, säger Stjernberg.

Hur kan man förbättra Gammelbackas rykte?

– Det behövs mera aktiviteter, speciellt om man vill jobba på att stoppa segregationen redan i unga år. Och investeringar i området.

Enligt Stjernberg är det viktigt att staden visar att de bryr sig om området, vilket stadsdirektörens besök tydligt signalerar.

– Om man tänker på förortsutveckling överlag så är det viktigt att arbetet görs utgående från invånarnas behov. Det behövs aktiva invånare. Samtidigt måste man komma ihåg att många frågor inte kan lösas lokalt. Hög arbetslöshet på ett område är ett strukturellt arbetspolitiskt problem.

Borgå stad har under de senaste åren satsat betydligt på att utveckla förorterna. Arbetet inleddes under den förra strategiperioden åren 2014–2017 i Gammelbacka i samarbete med invånarna och andra intressentgrupper.

Ekonomin, verksamheten och kommunikationen i anslutning till förortsutvecklingen koordineras av en arbetsgrupp för förortsutveckling.

Arbetsgruppen styr områdesarbetsgrupperna för Vårberga och Gammelbacka, vilka genomför förortsutvecklingen i samarbete med invånarna.

Till områdesarbetsgrupperna hör stadens anställda som arbetar i området, representanter för tredje sektorn och invånare.

Under åren 2014 till 2018 har man använt sammanlagt cirka 346 000 euro i arvspengar till förortsutvecklingen, och i slutet av år 2018 hade man 456 000 euro kvar. Med den nuvarande användningen räcker den summan i 5 till 8 år.

Mer läsning