Svårt att tro att det kan bli sant

VILL TRO PÅ DET BÄSTA. Johan Öhberg vill erbjuda sina elever en bra skola.Bild: Kristoffer Åberg

Det har blåst hårt kring den planerade svenska skolan i Tolkis. Efter år av roende och hopande finns nu ett beslut, igen, men i skolorna i Gammelbacka och i Tolkis vågar man inte riktigt ta ut glädjen.

Johan Öhberg är en hårt prövad man som på torsdagen, dagen efter fullmäktigebeslutet om Tolkis skola, inte vet om han kan tillåta sig att känna glädje, eller om han måste förbereda sig inför nästa bakslag. Öhberg är rektor för Gammelbacka skola och blir rektor för nya Tolkis skola och de senaste åren har han planerat skola, i många olika repriser.

– Det är klart att det är en stor lättnad, att vi nu kan komma vidare och att vi kan tro på att det som vi har planerat kan bli av. Vi har ju kommit så långt med arbetet kring den nya verksamhetskulturen.

– Men när jag hörde på de ledamöter som talade mot det här alternativet i fullmäktige på onsdagen så insåg jag att de hade matats med förvrängd information.

– Nu måste vi tänka på elevernas bästa. Vi har massor att göra när det handlar om de värden som inte kan ses med ögat. Eleverna har rätt till ett likvärdigt bemötande, oberoende av språk.

Öhberg har varit i kontakt med sina kolleger både i Gammelbacka och i Tolkis.

– Jag tror att jag vågar tolka deras känslor en dag som denna. Alla är nöjda, men de vågar inte tro, inte fullt ut.

Effektiv skola

Öppna läromiljöer är inte ett självändamål, säger Öhberg som inte riktigt gillar hela begreppet.

– Vi har fått i uppdrag att planera en skola som är möjligast effektiv. Det har vi gjort genom att se till att utrymmena kan användas så mångsidigt som möjligt, och så stor del av dagen som möjligt.

Som exempel kan man ta den del av skolan där man vill placera förskolan, ettorna och tvåorna tillsammans.

– Vi har ett utrymme närmast ytterdörrarna där förskoleeleverna vistas på morgonen, före den egentliga förskolan som börjar klockan nio, vissa kan ju komma redan sjutiden. Det utrymmet används senare på dagen gemensamt av förskolan och skolan till exempel för fri läsning.

– Genom att ta med förskolans behov i personalplaneringen kan vi också spara en personalresurs per år.

– Vi har gjort det möjligt att vid behov slå ihop två klassrum till ett stort.

Tolka rätt

Om man lyssnade till fullmäktigeledamöterna, de 21 som röstade för Välimäkis alternativ, som det fakto var stadsdirektörens förslag, så hörde man ingen som helst förståelse för skolans verksamhetskultur.

– Ändå är det så här vi har planerat sedan oktober 2016, säger Öhberg. Våra planer och riktlinjer har sänts till alla berörda, för vi ville ju förankra vår tanke om verksamhetskulturen också hos dem som gör besluten.

För att försäkra sig om att alla nu har samma åsikt om hur nybygget och renoveringen av den gamla delen ska gå till har Öhberg på torsdagen skickat ut en förfrågan till stadsdirektören, bildningsdirektören och lokalitetsdirektören.

– Jag hoppas vi kan sätta oss ner och gå igenom hur vi ska tolka det beslut som fullmäktige har tagit. Jag efterlyser en lista på tolkningen av beslutet, vad som ska göras och vad som inte ska göras.

– Så att vi inte igen står inför en situation där vi får höra att så här stod det inte i beslutet.

Inga planer

Om man vill granska det förslag som 21 fullmäktigeledamöter ansåg vara det bästa kan man till exempel titta närmare på tidtabellerna.

Enligt stadsdirektörens och lokalitetsdirektörens förslag skulle de svenska eleverna i Gammelbacka och Tolkis kunna flytta in den finska skolan till årsskiftet 2019, men bara 120 av dem. I dag går det runt hundra elever i Gammelbacka och runt 80 i Tolkis.

Enligt dagens tidtabell kommer de finska eleverna att flytta ut först i november i år. Det skulle alltså finnas en dryg månad tid för de reparationer som litet från en höft har uppskattats kosta några hundratusentals euro.

Några planer över hur de här reparationerna kunde utföras finns inte, lika litet som planer på den tilläggsbyggnad som enligt stadsdirektörens och lokalitetsdirektörens uppskattning skulle kosta 3,4 miljoner euro. En tillbyggnad som skulle bli hundra kvadratmeter mindre än den tillbyggnad som nu börjar byggas i juni.

Entreprenör för byggprojektet Tolkis nya skola kommer att utses av stadsstyrelsen på måndag och efter det räknar man med att byggandet kan köra i gång efter två veckor.

Kostnadsberäkningar

Under processens gång har man bollat med siffror och kostnader. Bland annat för att bevisa att Tolkis skola blir den dyraste i Borgå någonsin, uträknat per elev.

Då har man gång på gång utgått från att det bara är Tolkis skolas elever som använder tillbyggnadsdelen, trots att där finns många gemensamma utrymmen, för både den svenska och den finska skolan.

Förskoleeleverna har inte heller räknats med, trots att de behöver betydligt mer utrymme än en vanlig skolelev, bland annat för att de vistas i skolan under en dryg arbetsdag, från tidiga morgonen tills föräldrarna avhämtar dem på eftermiddagen.

– Och förskoleeleverna använder också gymnastiksal och matsal, säger Öhberg.

Om man delar kostnaderna för Tolkkisten koulu, 9,6 miljoner, och Tolkis skola, 5,9 miljoner, sammanlagt 15,5 miljoner med antalet elever, både skolbarn och förskolebarn, 450, blir kostnaden drygt 34 000 euro per elev och det är ingen rekordsumma med Borgåmått.

Firar under bar himmel

Gammelbacka skola lever just nu i fyra olika lokaler, eller fem om man räknar med att gymnastiken sker i Hamarin koulus gymnastiksal.

– Vi har ingen egen festsal så därför hoppas vi på fint väder på lördag, säger Johan Öhberg. I fjol firade vi också vårfest under öppen himmel.

– I år ska vi hissa flaggan i topp och se till att den hålls där. I fjol brast staget, flaggan föll men vi lyckades rädda den innan den nådde marken. Ett minne för livet, och kanske en liten förvarning om vad som väntade oss under året som följde.