Svagt intresse för trygghet

Största delen av invånarna i hög- och radhus känner väldigt dåligt till husbolagens räddningsplaner, som är obligatoriska. I Östnyland är också intresset för kurser i ämnet svagt. Boendet överlag är i dag problematiskt för många och kan bli ett tema i skolundervisningen.

Bränder, sjukdomsfall, el- och vattenavbrott, problem med sophämtningen med mera - mycket oväntat kan hända i hus där vi bor. Att veta hur man ska reagera är livsviktigt.

Brandinspektör Anders Elander vid Östra Nylands räddningsverk och verkställande direktör Johan Nyholm vid OP-disponentcentralen i Borgå har samarbetat kring räddningsfrågor i många sammanhang under årens lopp. De känner till resultatet av en färsk och ganska oroväckande undersökning som gjorts av Räddningsbranschens Centralorganisation i Finland. 66 procent av invånarna i höghus och 61 procent av dem som bor i radhus uppger att de inte är insatta i räddningsplanen för sitt hus. Ändå måste alla hus med minst tre bostäder ha en dylik plan och lagen förpliktar att informera de boende. Räddningsplaneringen gäller uppskattningsvis 2,5 miljoner finländare.

Johan Nyholm säger att husbolagen nog i allmänhet gör upp planer, men invånarnas vetskap om vad som står i dem är en annan sak.

– Planerna är på husbolagens ansvar, men de plockas oftast fram bara i samband med brandsyner. Det är sällan någon annars frågar efter dem, även om varje invånare har rätt till information.

Erbjuds kurser

Anders Elander säger att kurser i hur den här sortens planer ska göras upp nog erbjuds i hela Östnyland.

– Räddningsverket har i samarbete med räddningsförbunden erbjudit kurser men inte kunnat fylla en enda svenskspråkig sådan på cirka femton år. Intresset för kurserna är också annars rätt lamt. Bjuds det ut fyra, blir kanske en av.

Nyholm tror att ointresset för de svenska kurserna främst beror på att alla planer också måste göras upp på finska, då är det kanske bättre att delta i en finsk kurs. Dessutom är ju de svenskspråkiga i minoritet.

Han tycker ändå att intresset för säkerhetsfrågor överlag kunde vara större.

– Allt som har med invånarnas trygghet bör tas på allvar och finns det intresserade personer i husbolagen är det väldigt bra.

SVÅRT BOENDE. Johan Nyholm (t.v.) och Anders Elander tycker att boendet kunde bli ett skolämne. Bild: Kristoffer Aberg

Tänk efter före

Johan Nyholm och Anders Elander förklarar att det viktigaste är att tänka efter före, för att undvika exempelvis bränder.

– Alla hushåll borde också ha en brandfilt. Man ska inte heller glömma brandvarnarna.

Dessutom bör husbolagen hålla teknik, konstruktioner och hela omgivningen i skick.

Man ska låta bli att parkera fel och täcka räddningsvägarna, se till att exempelvis balkongerna inte är fullproppade med saker och brännbart material. Överfulla bostäder utgör också en risk. Invånare har till och med fått order om att röja upp i sina lägenheter.

Nyholm påpekar att det också är förbjudet att ställa barnvagnar i trapphus, vilket många ändå gör.

Anders Elander nickar.

– Det finns så mycket lättantändligt material i vagnarna, börjar de brinna uppstår giftig rök.

Man får över huvud taget inte förvara saker i trappor och allmänna utrymmen.

Duon framhåller att det absolut viktigaste är att eliminera risker så att hotfulla situationer inte uppkommer.

– Alla behöver inte vara experter på exempelvis släckning, men man bör veta hur man ska anmäla. Sedan låter man yrkeskunniga ta hand om resten.

Ofta är missbrukare i farten. De rör sig med hjälp av egna nycklar.

Nya problem

Under de senaste åren har husbolag i allt högre grad utsatts för exempelvis stölder och vandalism inom bolaget.

– Ofta är missbrukare i farten. De rör sig med hjälp av egna nycklar, säger Johan Nyholm.

Polisen tar givetvis han om alla brott.

Johan Nyholm har noterat att boendet som sådant inte är så självklart för alla.

– Det skulle vara bra om boendet fanns med som ämne i skolorna. Men jag förstår att det handlar om resurser.

Han säger att boendet som helhet inte är en självklarhet. Alla ska vi ju bo på något sätt, men boendet omfattar väldigt mycket, allt från ekonomi, ordningsregler till ekologi och energifrågor. Att ha ordning på allt kan vara besvärligt.

Anders Elander är av samma åsikt.

– I satsningen No Hätä är de flesta högstadieskolor ju med, men mera samarbete skulle säkert behövas.

Exempelvis flyktingar får hjälp och stöd för att lära sig bo i lägenhet, men vi förutsätter att andra klarar av det så där bara.

Fakta

Om det brinner

Agera omedelbart.

Rädda dig själv och dem som är i fara.

Ring 112.

Varna andra.

Släck om det är tryggt att göra det.

Gå ut om det är tryggt. Om inte, stäng dörrar och fönster.

Begränsa branden genom att stänga dörrar.

Vägled brandkåren till platsen.

Om det finns rök i trapphuset, stäng dörren och ring 112.

Boende som tema

Utbildningsdirektör Rikard Lindström i Borgå är helt med på noterna och han ser möjligheter tack vare den nya läroplanen, som också kräver temasatsningar i skolorna.

– Boendet kan mycket väl vara ett tema, tycker han.

Bildningsdirektör Hilding Mattsson reflekterar över saken och säger att samhället ju nog stöder exempelvis en del ungdomar som flyttar hemifrån, det finns stödbostäder av olika slag. Men de flesta förutsätts ju klara sig själva.

– Att ha boende som ett helt ämne i skolan är knappast möjligt eftersom det är hård kamp om timfördelningen, men aspekter kring boende kan nog behandlas i samband med andra ämnen och delvis gör man det i dag. Men skolan kan säkert göra mera.

Han minns då han själv på 1970-talet var på inträdesprov till pedagogiska fakulteten och bland annat ritade en bild på en skorsten och en kråka.

– Exakt varför jag gjorde det minns jag inte men det hade säkert någonting att göra med att man inte ska elda åt kråkorna, skrattar han och tillägger att skolan ju nog tar upp energifrågor, som är en del av boendet.

Information på webben

Tillbaka till räddningsplanerna. Anders Elander påpekar att blanketter för räddningsplaner hittas på www.spek.fi och www.iupela.fi

– De kan användas som modell för husbolagens egna planer. De är lätta att fylla i, man behöver inte offra mycket tid.

På samma sajt hittas också verksamhetsanvisningar vid farosituationer. Dem kan man hänga upp på husväggar så att invånarna ser dem.