Strålande bokslut, men mörka molnen ligger kvar vid himlaranden

Borgå kan redovisa för ett bättre bokslut än någonsin 2020, tack vare statens coronastödpengar. Bild: Kristoffer Åberg

Borgås resultat för 2020 ger ett rejält överskott, som väntat. Statens coronastöd har favoriserat Borgå, som fortfarande trots allt lider av samma strukturella problem som tidigare. Därför är mycket sämre tider att vänta, uppger stadsdirektören och finansdirektören.

Borgås resultat för 2020 blev 27 miljoner euro och också koncernresultatet stärktes.

Samfundsskatteintäkterna, resultatet av vårens program för en hållbar ekonomi och coronastatsstöden bildar tillsammans en treenighet som lyfter bokslutet för 2020 till tidigare oanade höjder.

Staten bidrog med totalt 24 miljoner euro i specialstöd på grund av coronakrisen. Samtidigt stod det stilla på investeringssidan och det ledde till att Borgås lånestock minskade med 16,4 miljoner euro, till 156 miljoner euro, vilket betyder drygt 3 000 euro lån per invånare.

När man jämför landets största städer, Borgå på plats nummer 21 i storlek, kan man konstatera att Helsingfors har klarat 2020 bäst, med Esbo och Borgå på delad andra plats.

Överraskande väl har staden kunnat uppfylla de mål som ställdes inför 2020, trots att vi inte alls var förberedda för coronatiden.

– När vi granskar stadens strategimätare kan vi se att en del av resultaten ligger på grönt, det vill säga ger ett gott resultat, säger finansdirektör Henrik Rainio. Överraskande väl har staden kunnat uppfylla de mål som ställdes inför 2020, trots att vi inte alls var förberedda för coronatiden.

– Också inom stadskoncernen ser det bra ut. Hos A-bostäder märks krisen inte alls, Borgå energi gick på plus på grund av försäljningen av Lovisaanläggningen, Careeria slutar tack vare statens stöd på ett plus, medan Event Factorys och Kokonhallens verksamhet naturligtvis drabbades direkt av nedstängningen av samhället och båda går på minus. Som helhet blir det ändå ett plus.

Markanskaffning och spårväg

Sysselsättningsläget blev stadigt sämre i Borgå under hela slutet av 2020, men det syns ännu inte i stadens skatteintäkter.

Kommunalskatten gav 204 miljoner euro, vilket är 5,5 procent mer än året innan. Samfundsskatten, efter statens coronajusteringar, gav Borgå 38 miljoner euro, det är över 17 procent mer än 2019.

– Utan statens tillfälliga förhöjning skulle stadens samfundsskatteintäkter ha minskat med ungefär 12 procent, uppskattar Henrik Rainio.

Överskottet ska, om beslutsfattarna ger grönt ljus, placeras bland annat i markanskaffningsfonden och i spårutvecklingsfonden, som grundades för att täcka kostnaderna för planeringen av en spårförbindelse till Borgå.

Osäker framtid

– Framtiden är mycket osäker, säger stadsdirektör Jukka-Pekka Ujula. Lägesbilden är mycket oklar och de strukturella problemen kvarstår.

Det innebär bland annat att stadens skuldbörda kommer att växa igen, med början i år, när de planerade investeringarna kommer i gång.

Stadens ekonomi måste hållas på en sund nivå och servicebehovet måste dimensioneras så att stadens ekonomi hålls i balans också under kommande år.

Ramarna för budgeten för 2022 kommer att godkännas av dagens beslutsfattare, medan det sedan blir de nyinvalda kommunpolitikerna som får axla slutförandet av budgetarbetet. Den framskjutna kommunalvalstidtabellen innebär att de nyvalda först i augusti kan börja förhandla om en ny stadsstyrelse som mycket snabbt borde vara redo att ge sig i kast med budgeten.

– Stadens ekonomi måste hållas på en sund nivå och servicebehovet måste dimensioneras så att stadens ekonomi hålls i balans också under kommande år, säger Jukka-Pekka Ujula. Statens coronastöd är av engångsnatur, och faller antagligen helt bort senast år 2022.