Stort pussel då ån ska muddras

MYCKET ATT TÄNKA PÅ. Innan muddringen kan starta måste mycket göras. Enni Flykt (t.v.) och Janita Pihlaja-Wickholm granskar de bryggor som ska bort. Bild: Kristoffer Åberg

Förorenad mark på västra åstranden har sanerats och planer finns för ersättande båtplatser. Trafikverket räknar med att farleden från Tolkis till gästbåtshamnen muddras nästa år och förberedelser är nödvändiga. Staden muddrar samtidigt i centrum.

En förorenad plats söder om Wilenius varv har nyligen sanerats. Arbetena inleddes i höstas och blev klara strax efter årsskiftet.

Samhällsplaneraren Enni Flykt säger att saneringen var nödvändig på grund av den kommande muddringen men också för att området ska bli park. Dessutom flyttas ju gästbåtshamnen enligt planerna hit, även om den aktuella detaljplanen ännu inte är klar.

Hon blickar på det sanerade strandområdet väster om ån och skrattar att få stadsbor ens noterat vad som gjorts. Så är den sanerade plätten inte heller speciellt stor.

– Saneringen utfördes på omkring 2 100 kvadratmeter inom det aktuella saneringsobjektet på totalt 4,2 hektar. Dessutom grävde man bort det avfall som fanns i mitten, här handlade det om cirka 1 400 kvadratmeter.

Intressanta fynd

Hon berättar att bland allt bygg- och annat avfall också hittades intressanta fynd från gångna tider.

– Här stod ju Eklöfs fabriker, på saneringsområdet fanns exempelvis en metallverkstad. Det gick spår ned till vattnet. I samband med marksaneringen fick vi syn på riktigt fina metallhjul och andra gamla grejer som vi hoppas att en konstnär i något skede kan använda för ett konstverk. De ligger nu i gott förvar hos staden.

Den smutsiga marken innehöll bland annat bly och antimon samt vissa andra föroreningar. Saneringen har utförts enligt konstens alla regler med tanke på den kommande markanvändningen. Prislappen landade på drygt 156 000 euro.

Enni Flykt har sällskap av hamnföreståndaren Janita Pihlaja-Wickholm som har båtplatsfrågorna på sitt bord. Duon promenerar omkring vid varvet och granskar bryggor och annan strandbyggnation.

– Bryggorna är nog i ganska dåligt skick men vi gör vårt bästa för att de ska hålla några år till, förklarar Pihlaja-Wickholm.

– Hela området förnyas ju då nya gästbåtshamnen byggs så just nu gäller enbart konstgjord andning.

Båtar bort

Om åmuddringen utförs nästa år som planerat, måste båtarna ändå tillfälligt bort eftersom staden och Trafikverket har för avsikt att agera samtidigt. Trafikverket muddrar farleden ända fram till nuvarande passagerarhamnen. På stadens ansvar finns muddrandet i centrum. Enligt dagens tidtabell måste båtarna vid västra åstranden flyttas efter den officiella båtsäsongens slut den 30.9.

– Båtägarna informeras i vinter när vi har mera exakta uppgifter om både jobb och tidtabell.

Hon nämner exempelvis Kräkelsundet, som är en ypperlig ersättande plats för exempelvis segelbåtar.

– Vi funderar också på nya båtplatser i Sakta farten.

Janita Pihlaja-Wickholm förvånar sig över att intresset för djupa båtplatser i Kräkelsundet inte är större än vad det nu visar sig vara.

– Båtägare har alltid undrat varför staden inte har platser närmare havet. Men då jag nyligen skickade ut förfrågningar var det inte väldigt många som ville ha en båtplats vid havet. Ett visst intresse finns nog.

Hon säger att något alldeles tydligt har hänt under den allra senaste tiden – behovet av platser för segelbåtar har minskat, det noterades första gången i fjol.

– Är det kanske så att unga människor inte bryr sig om segling på samma sätt som äldre? Har människor inte råd? Någon orsak måste ju finnas.

Bråttom

Förra veckan blev det klart att Trafikverket håller fast vid tidtabellen för muddringen. Mitt i sommaren får man inte muddra så avsikten är att arbetet startas i augusti 2018.

Enni Flykt förklarar att det är bråttom eftersom vattentillståndet för muddringen snart går ut.

– En möjlighet är att förstås att anhålla om förlängning av lovet, men det kanske inte nu behövs.

Tanken är att förbättra farleden Tolkis-Borgå genom underhållsmuddring för att kunna fastställa det nuvarande farledsdjupet, göra passagerartrafiken säkrare och kryssningstrafiken möjlig.

Muddringsobjekten i Trafikverkets farledsavsnitt ligger i huvudsak vid farledens kanter. Det marklager som ska muddras är i genomsnitt under en halv meter tjockt och volymen för de massor som ska muddras är cirka 9 000 kubikmeter, med en areal på 37 000 kvadratmeter.

De områden som staden ska muddra finns vid åns östra och västra strand, framför den nuvarande båthamnen och den kommande.

Enligt den bottenundersökning som gjorts består bottnen på muddringsområdena av ler- eller siltslam.

709 stockar

I våras lät staden och Trafikverket också FCG Suunnittelu ja Tekniikka undersöka djupet på det vattenområde som ska muddras och man ville dessutom få reda på hur mycket gamla stockar det finns i vattnet.

– Upp till 709 stockar räknades på stadens ansvarsområde, säger Enni Flykt.

Detta måste givetvis beaktas.

– Vi måste avgöra var de kan mellanlagras och om de går att använda eller sälja.

En del av muddermassorna från farleden och hamnen kommer att deponeras på Svartbäckfjärdens deponeringsområde. De förorenade massorna placeras på mottagningsplatser med nödvändiga tillstånd.

Muddermassor från Borgå å som underskrider lägre riktvärden ska användas för att bygga vallbassänger på västra stranden. Både förorenade och icke-förorenade muddermassor mellanlagras i bassänger på strandzonen.

Farleden från Tolkis till centrum av Borgå är 15 kilometer lång och större båtar har länge haft problem på vissa avsnitt. Då det 2014 blev klart att en muddring planeras talade Borgåbladet med bland annat Ted Lönnroos, som basar för rederiet J.L. Runeberg.

Då konstaterade han att han väntat på muddringen i 20 år. Det gjordes en muddring för drygt 20 år sedan, man sög upp lite slam men åtgärden var inte till väldigt stor nytta.

Att muddra är givetvis dyrt men exakt vad Borgåmuddringen kostar är enligt Enni Flykt inte klart.

– Det klarnar efter att anbud kommit in.

Alternativ modell

Miljövårdschef Jukka Palmgren har spekulerat över ett alternativ till muddring, nämligen att göra ån smalare på vissa ställen.

– Det är en aning otacksamt att muddra Borgå å eftersom de naturliga mekanismerna ändå gör sitt, konstaterar han i en artikel i ÖN 2015.

Enligt Palmgren har balansen att göra med erosion eller sedimentation, som är ständiga processer i en å. Ån transporterar ju en stor last som släpps på lämpliga ställen. På breda ställen är strömningen långsammare och det är just här problem med djupet uppstår. På smala ställen skär sig ån djupare, på breda ställen minskar erosionen och sand och lera får sedimenteras på bottnen.

Palmgren tar Sakta farten som exempel på en plats som så att säga muddrar sig själv, han avser det smalaste stället där man pålat.

– Just detta avsnitt är det djupaste.

På kommuntekniken anser man resonemanget vara intressant men modellen för dyr eftersom strandbyggande alltid har en hög prislapp.

FAKTA

Muddringen

Staten muddrar farleden mellan Tolkis och gästbåtshamnen.

Staden ansvarar för muddringen i centrum

Arbetet sker enligt nuvarande tidtabell 2018.

Före det ska en del båtar flyttas.

Båtägarna får information i vinter.