Sten Frondén stämplar ut för sista gången

Sten Frondén går i pensionBild: Peik Henrichson

Redan som kommundirektör i Liljendal var Sten Frondén känd för att mitt i en budgetdiskussion i realtid göra datormodeller av olika scenarier. Karriären inom Lovisa stad inledde han som tjugoåring år 1975. På tisdagen hade utvecklingsdirektören sin sista arbetsdag.

Sten Frondén medger att han alltid gillat att pröva på ny teknik, som olika kalkylprogram som han började använda redan i mitten av 1980-talet. Kanske är det inte en slump att även hans cv kan hittas i Excelformat.

– Att ha sin cv i Excel är kanske lite speciellt, men i övrigt gillar jag tanken att alla alternativ genast kan gestaltas och prövas genom att ändra en enda siffra, och sedan anpassar sig allt annat i tabellen genast. Men jag erkänner att jag ibland varit lite väl förtjust i olika kalkyleringsprogram, säger Frondén.

Slumpen styrde yrkesvalet

När Frondén i maj 1975 blev hemförlovad från Dragsvik hade han knappast en aning om att han snart skulle börja jobba för Lovisa stad. Visserligen hade han tidigare haft en kortare anställning på brandverket, men någon längre arbetskarriär inom staden hade han inte reflekterat över.

– När jag sedan besökte socialkontoret vid torget på Brandensteinsgatan för att lyfta min hemförlovningspeng blev jag ombedd att sätta mig ner i väntrummet. Där fick jag sitta en såpass lång stund att jag började undra om något var på tok.

– Efter ett tag kom Mary Sirén (senare Slätis) fram till mig med ansökningsblanketten för hemförlovningspengen. Men till min förvåning frågade hon mig samtidigt om jag inte kunde börja jobba för dem. Och följande måndag var jag anställd som t.f. socialkontrollör på Lovisa stad.

Eftersom Frondén bara var tjugo år gammal föll det sig naturligt att han koncentrerade sig på ungdomsfrågor.

– Jag tyckte ju på den tiden att de övriga "tanterna" på socialbyrån var väldigt gamla eftersom de redan närmade sig trettio år, skrattar Frondén.

I den Excelbaserade cv:n kan man dessutom se att den unga Frondén jobbade exakt tre år, tre månader och nitton dagar på socialkontoret för att sedan studera intensivt tre år på Social- och kommunalhögskolan. Under studieåren sommarjobbade han på både byggnadskontoret och drätselkontoret, och fick dessutom hoppa in som torgövervakare efter att den egentliga torgövervakaren dog.

– En lustig detalj är att torgövervakningen efter den nyaste organisationsreformen igen hade landat på mitt bord ifall jag inte nu gick i pension.

Sitt längsta värv inom kommunförvaltningen gjorde Frondén ändå som kommundirektör i Liljendal, från mars 1990 fram till fusionen i januari 2010.

– Att jag efter fusionen blev grundtrygghetsdirektör i Lovisa var kanske också något av en slump eftersom det efter kommunfusionen redan fanns tillräckligt med budgetkunniga "räknenissar", och Ralf (Sjödahl) blev ju ekonomidirektör.

Olikartade udda jobb

Sten Frondéns karriär inom kommunförvaltningen inrymmer också flera udda jobb, i synnerhet under de tidiga åren.

– Att också nån gång ha jobbat exempelvis som larmcentralens jour ger ju ett extra perspektiv. Men att peka ut ett jobb som det mest intressanta kan jag inte göra. Jag har alltid gillat att ta emot nya uppgifter, och just i den stunden är alltid den nya uppgiften den mest intressanta.

– Fördelen med att ha sysslat med så olika uppgifter är kanske att man får en överblick, och förhoppningsvis därför har något att ge också när man uppnår hög ålder.

Konsultuppdragen som Frondén också haft för Yritystaito Oy är kanske en bekräftelse på att en bred erfarenhet i vissa fall faktiskt kan vara viktigare än en specialisering på ett snävt område. Åren 2005-2006 utredde Frondén hur de österbottniska kommunerna kunde intensifiera sitt samarbete.

Han har sett hur alla kommuner med åren har utvecklat sina egna traditioner inom beslutsfattande, och att alla sedan ska komma överens om helt nya arbetssätt vid en kommunfusion. Det är inte alltid är så lätt.

– Kommunfusionen i Lovisa lyckades ändå väldigt bra jämfört med motsvarande processer på andra håll i Finland.

Fördelar med små kommuner

Fördelarna med en större kommun blir uppenbara när man försöker få storföretag att etablera sig på orten.

– I Lovisa har vi de senaste åren lärt oss mycket om hur kommuner och företag kan framskrida med hjälp av finansieringstjänster som exempelvis Finnvera erbjuder.

– I de små kommunerna är beslutsfattandet däremot ofta mer kreativt med olika typer av ad hoc-lösningar, medan de juridiska formaliteterna på gott och ont förstås blir viktigare ju större kommunen är. Antalet besvär är å andra sidan ofta betydligt lägre i små kommuner med mer informellt beslutsfattande.

– I lilla Liljendal förekom besvär ungefär lika sällan som olympiska spel. Att besvärsvägen försöka ändra något i efterhand blir ofta tidskrävande och dyrt för alla parter.

En av höjdpunkterna under tiden i Liljendal var när Suomen Kuvalehti utifrån en jämförelse mellan cirka femtio kommuner kunde slå fast att Liljendal var Finlands lyckligaste kommun.

Per-Håkan Slotte (dåvarande stadsdirektör i Borgå) sade en gång att han är avundssjuk på mig som leder en så liten kommun att direktören i praktiken kan leda hela kommunen, vilket han därmed underförstått menade var omöjligt i en stor kommun som Borgå.