Stavas kyrkans framtid kris?

Bild:

Kyrkan är en trög koloss, som ser ut att också i fortsättningen domineras av konservativa krafter. Vägen går ändå obönhörligt framåt, om än långsamt.

3,8 miljoner finländare och 6 000 fastigheter. Det är finska kyrkan i dag. När man inom kyrkan gick till val i tisdags berör det alltså väldigt många människor.

Men som många kyrkliga val har också det här gått ganska obemärkt förbi, trots att den evangelisk lutherska kyrkan nu får nya beslutsfattare i kyrkomötet och stiftsfullmäktigen.

Kyrkomötet kan beskrivas som den finska kyrkans riksdag. Kyrkomötet är kyrkans högsta beslutande organ som beslutar om viktiga riktlinjer för kyrkans lära och arbete. Mötet består av 64 lekmän och 32 präster, och det är präster och förtroendevalda i församlingarna som väljer vilka som deltar i kyrkomötet.

Kanske du slutar att läsa här för att du tänker att kyrkliga frågor varken intresserar eller berör dig. Men om jag säger att frågan om kyrklig vigsel för homosexuella är en stor fråga som det nyvalda kyrkomötet kommer att ta ställning till under sin fyraåriga mandatperiod, så kanske du förstår vilken betydelse det har vilka beslutsfattare som nu har valts in i kyrkomötet.

Närmare 800 personer kandiderade i valet till kyrkomötet och stiftsfullmäktigen. I medierna har det varit sparsamt med reklam, debattartiklar och insändare vad de olika kandidaterna vill jobba för. Det beror förstås på att de röstberättigade i valet till kyrkomötet och stiftsfullmäktige är kyrkans förtroendevalda och präster. Andra plattformar än dagstidningarna har varit kanaler för den kyrkliga valkampanjen.

När lagen ändrades för tre år sedan och det blev möjligt för samkönade par i Finland att ingå äktenskap var det en milstolpe. Men till skillnad från våra nordiska grannländer kan paren trots det inte gifta sig i kyrkan.

Hoppet stod att kyrkomötet för två år sedan skulle godkänna vigsel av samkönade par, men så blev det inte. Det är med andra ord ganska avgörande vilken inställning de nya beslutsfattarna i kyrkomötet har till frågan.

Frågan om vigselrätten är en av flera stora frågor som kyrkomötet har på sitt bord de närmaste åren. Kyrkan förenar inte människorna i deras vardag som den någon gång kanske har gjort. Kyrkan går mot en kris – medlemsantalet minskar, budskapet uppfattas som otydligt och betalningsviljan minskar. Samtidigt bär kyrkan ett tungt ekonomiskt ansvar för en bred verksamhet och för kulturhistoriskt viktiga minnesmärken som gamla kyrkor och kyrkogårdar.

Men det är vigselrätten som har diskuterats i åratal och som också har bidragit till en polarisering inom kyrkan.

Forskaren Veli-Matti Salminen på Kyrkans forskningscentral bedömer att ungefär två fjärdedelar av kyrkomötets nya ombud betonar förnyelse. Han säger att kyrkomötets förmåga att fatta beslut beror på hurdan dialog som förs och om det finns en beredskap att göra kompromisser i svåra frågor.

Men med tanke på att ett beslut om vigselrätt förutsätter ett godkännande av minst tre fjärdedelar av kyrkomötets ombud ser det inte ljust ut att det heller under den här fyraårsperioden blir möjligt med kyrklig vigsel för homosexuella.

De senaste åren har många valt att lämna kyrkan av frustration och i protest mot den konservativa linjen som ännu råder. Kyrkan är en trög koloss, som ser ut att också i fortsättningen domineras av konservativa krafter. Vägen går ändå obönhörligt framåt, om än långsamt, och den stärks av vissheten att det kommer nya generationer beslutsfattare.

Helén Kurri Nyhetschef och chefredaktör för Östnyland

Mer läsning