Stationsområdet kan få hotell och höghus

EN BIT HISTORIA. Här lämnades bagaget, visar Saara och Stefan Henkola och griper tag i den gamla lucka som finns kvar som prydnad i en bostad. Bild: Kristoffer Åberg

De nya bostäderna i gamla järnvägsstationen är inflyttningsklara i slutet av sommaren. Renoveringen av lokstallet mitt emot är i full gång och nu finns också preliminära skisser för hur hela området kunde bebyggas. Men innan den stora förvandlingen kan ske behövs en plan.

Saara och Stefan Henkola tar med ÖN-teamet på en rundvandring i gamla stationshuset väster om ån känns det som att bestiga jungfrulig mark. Så många har sedan 2015, då Henkolas och Roni Collin köpte huset, kört förbi och undrat hur den anrika byggnaden ska se ut i framtiden.

En smygtitt på de tio lägenheter, som är inflyttningsklara i augusti, ger klara besked. Även om de är utrustade och byggda enligt modern standard, finns historien kvar i väggar, tak och atmosfär.

Stationskarlen, Trafikchefen, Biljettkontoret, Väntsalen, Bagagerummet och alla andra bostäder som döpts enligt användningen av stationshusets ursprungliga rum, har kvar något av det gamla och unika.

Exteriören blir grön

Snart är det exteriörens tur. Efter förhandlingar med Museiverket har de nya ägarna fått klartecken, huset ska ha samma gröna nyans på väggarna som det hade då det byggdes 1895.

– Vi är väldigt glada över färgvalet, de nuvarande gulbruna väggarna ser ju lite sjabbiga ut och att måla om i samma färgskala ger inte byggnaden ett lyft, säger Stefan Henkola och tillägger att den gröna färgen hittats under alla andra färglager.

För familjerna Henkola och Collin har stationshusprojektet varit både viktigt och roligt.

– Planeringen fick ta sin tid, vi ville utreda precis allt väldigt noga innan vi satte i gång med själva saneringen, säger paret Henkola som med facit på hand kan konstatera att konceptet varit lyckat.

Även om det alltid är krävande att sanera ett gammalt hus har processen löpt relativt smidigt.

– Byggnaden är i bättre skick än vad vi trodde, även om vi tvingats byta ut vissa delar.

Saara Henkola, som lagt ned hela sin själ i projektet, är speciellt glad över att inga fuktskador eller mögel påträffats. För henne har saneringen motsvarat något av utbildning i bygg- och saneringsbranschen. Hon har satt sig in i alla olika skeden med pietet och lärt sig oerhört mycket.

– Vi har sparat allt det som Museiverket krävt, bytt ut ruttna delar och i övrigt sanerat enligt konstens regler. Alla golv har öppnats, den gamla betongplattan har tagits bort, dräneringen förnyats och så vidare.

Småningom ska bostäderna marknadsföras. De minsta är på cirka 40 kvadratmeter, de största på omkring 100. Då har rummen uppe på vinden räknats med, även om kvadraterna inte är officiella på grund av att fönstren är små.

I slutet av sommaren ska allting vara klart, förutom gårdsområdet, som förses med bland annat en vedeldad bastu och ett stort vedskjul. I alla bostäder finns nämligen plåtugnar och tanken är att få ned värmekostnaderna genom att använda dem.

Huvudentreprenören Jani Paju säger att stationshuset är ett väldigt fint och intressant projekt.

– Visst har det sina sidor att sanera ett gammalt hus där allting är lite snett, men vi har gjort det med stor respekt för det gamla.

Det konkreta saneringsjobbet inleddes i slutet av juni 2017 och nu är man på målrakan.

– Inget fel på farten alltså.

Höghus och hotell

Också stationshusets granne, Harri Kokkomäki, studerar interiören med intresse. Han har ett eget byggprojekt på andra sidan vägen och stora planer för det 1,2 hektars markområde som han köpte för cirka tolv år sedan.

Saneringen av det gamla vattentornet i lokstallet från 1800-talet pågår. I den här byggnaden är det meningen att ett bryggeri och ett destilleri ska inrymmas. Den kommande aktören bara väntar på att allting ska bli klart. Det mindre lokstallet förvandlas i något skede till krog om allting går som planerat.

Till konceptet hör också fyra nya trevåningshus i rödtegel.

– Byggnadsrådet Heikki Aronpää har gjort preliminära skisser, förklarar Kokkomäki och berättar att både hotell och specialbutiker ingår i planerna.

– Jag hoppas också kunna bygga en allmän bastu och ett kafé i det gamla trähus vid ån som staden äger och tekniska högskolan i Tammerfors använt sig av. Jag är villig att sanera huset och har skickat en förfrågan till staden. Svaret har tyvärr åtminstone hittills uteblivit.

Problemet är att hela området ännu saknar stadsplan. Stadsplaneringschef Eero Löytönen förklarar att det handlar om en större helhet, att enbart fokusera på det markområde Harri Kokkomäki äger går inte.

– Vi jobbar nog med planen och det viktiga är att avgöra hur skyddsvärdena kan garanteras. Men också exempelvis den gamla soptippen Mätäjärvis framtid inverkar. Främst är det fråga om hur nära soptippen man kan bygga. Soptippen ska saneras, men exakt hur är tillsvidare oklart.

Om Mätäjärvi begränsar byggandet i trakten överlag kan man enligt Löytönen inte tänka sig höghus på endast stationsområdet.

– Även trafikfrågorna måste lösas, här finns ganska många lösa faktorer och det är svårt att veta hur planen i slutändan ser ut.

Harri Kokkomäki hoppas på en plan i någorlunda rask takt och litar på att den kommer.

– Jag ska inom kort också träffa stadsutvecklingsnämndens medlemmar och presentera min vision.

Låter bra

Då han visar vägen upp till stora lokstallets vattentorn med fantastisk utsikt och berättar om sina idéer för området är det lätt att fascineras av planerna.

– Bygger man nytt på rätt sätt kan det bli hur fint som helst trots att platsen är historisk, påpekar Saara Henkola.

Kokkomäki framhåller att stationsområdet har alla chanser att utvecklas till något speciellt för både ortsbor och turister.

Stationshuset har byggts om till bostäder.

De är inflyttningsklara i slutet av sommaren.

Lokstallen mitt emot saneras och får ny användning.

Önskemål finns också om exempelvis höghus på lokstallstomten.

Om sådana blir möjliga att bygga är tillsvidare oklart.

Stadsplan utarbetas för närvarande.

Mer läsning