Staten lämnar lotsstationen på Pellinge för gott

En unik helhet på Storpellinges sydspets är till salu. Lotsstationen, som sedan mitten av sextiotalet använts som en plats för möten och rekreation, ska nu övergå i privat ägo.

Det finns flera Pellingebor som har minnesbilder av den tid när stationen var bemannad. Men det finns bara en nu levande person som har haft stationen som sin arbetsplats. Han är i dag 81 år gammal och heter Per Erik Weckman.

– Jag är barnfödd i Bastuhamn, nära lotsstationen. Våren 1962 blev jag kontaktad om att det fanns en ledig plats som kutterförare och om jag var intresserad. Jag tackade ja och stannade där till december 1965. Då lades verksamheten ner och lotsarna och jag flyttades till Emsalö lotsstation.

Han har också en annan koppling till stationen.

– Den byggdes 1937 av stock och min far var med och timrade den.

På sextiotalet fanns det sju lotsar på stationen och en lotskutterförare. Per Erik Weckman arbetade tre dagar åt gången och hade sedan tre dagar ledigt.

– Bastuhamn låg så pass nära att jag bodde hemma. På den tiden fanns det ingen bilväg till stationen utan jag tog mig dit längs en stig i skogen.

Farofyllt

Under somrarna valde fartygen i allmänhet den yttre farleden bland annat för att inte bli tvungna att anlita lots. Men på vintern var det skärgårdsvägen som gällde.

– Trafiken var mycket livlig, speciellt under nätterna. Fartyg som hade lossats i Helsingfors körde på natten för att vara framme på morgonen i Kotka för att ta ny last och samtidigt kom fartyg från Kotka på väg till Helsingfors. Båtarna skiftade lots i Pellinge. Som mest kunde vi ha 15 båtar som väntade i ost och 15 i väst.

Sådana nätter hade lotsarna i Pellinge inte en chans att hinna med alla uppdrag och det hände sig att man blev tvungen att kalla in lotsar från Orrengrund och Helsingfors.

De här mörka vinternätterna var det Per Erik Weckmans uppgift att se till att lotsen tryggt kom ut till fartyget som väntade i farleden.

– Stationens kutter var en järnbåt men det gick inte alltid att komma fram till båtens sida med den utan vi måste använda roddbåt den sista biten. Vi gick på var sin sida om roddbåten och hoppade på isbitarna. När vi närmade oss kastades en tross ner från båten för att ge oss något att hålla i. Lotsen tog sig upp för lejdaren och jag begav tillbaka till land. Arbetet var farligt på den tiden. Men vi klarade oss utan olyckor och hamnade aldrig i vattnet.

Under vår och sommar, när trafiken inte var lika livlig, hörde det till personalens uppgifter att lägga ut remmare mellan Pörtö och Kabböle. Remmarna var av trä på den tiden och måste förnyas årligen.

Flytt

I och med att raffinaderiverksamheten tog fart i Sköldvik, blev behovet av lotsar större på Emsalö och Pellinge lades ner 1965. Sjöfartsstyrelsen sålde inte stationen utan personalen fick hyra den för rekreation. Den användes också för representation.

– Söderskärslotsarna hade några år tidigare flyttats till Tolkis, men också den stationen lades ner och personalen flyttades till Emsalö.

Någon på Emsalö kom på ett fiffigare sätt att få lotsen ut till båten än att använda roddbåt den sista sträckan. Uppfinnaren byggde en ungefär tio meter lång kälke, typ "stolpakälke". Den knuffade Per Erik Weckman ut över isbitarna. Kälken fungerade som en spång som lotsen kunde gå på och nå båten.

Per Erik Weckman arbetade 29 år som lotskutterförare och gick i pension 1994.

– Jag trivdes med mitt jobb, annars skulle jag inte ha stannat så länge. Det hände ibland att sommargäster på Emsalö någon vacker sommardag bad om en båttur till Kalbådagrund. "Ni har ett härligt jobb" kunde de säga. "Jo, men kom i vinter, i december eller januari, och prova på hur det känns att åka ut i snöstorm, inte ha någon sikt alls, det blåser 20 meter i sekunden och vågorna slår över båten", brukade jag svara.

Till salu

Pellinge lotsstation ägs i dag av statsbolaget Meritaito Oy.

– Bolaget har gått med förlust de senaste åren och därför har vi beslutat minska på våra fasta kostnader genom att sälja fastigheter som vi med tanke på vår tjänsteproduktion behöver minst. Det är orsaken till att Pellinge lotsstation på försäljningslistan, säger Timo Luukkonen, direktör för affärsverksamheten på Meritaito.

Under Sjöfartsverkets (grundades 1998) och Meritaitos tid har stationen använts för möten och som inkvartering för arbetsgrupper som jobbar ute på havet.

– Användningen har varit sporadisk.

Han tror inte att stationen är skyddad.

– Men om man till exempel vill måla stationen i en annan färg är det bäst att rådfråga byggnadsinspektionen i Borgå, men det torde vara möjligt. Å andra sidan tycker jag att den färg den nu har är precis den rätta.

Raritet

Meritaito har gett försäljningsuppdraget till Kiinteistömaailma Asuntoporvoo Oy i Borgå.

– Det är en ära för mig att få ta hand om försäljningen av den här unika helheten, säger Magnus Smeds, förmedlare och delägare.

Vi kliver in en lotsstation som invändigt ser helt ny ut trots att det har gått drygt 25 år sedan renoveringen.

– Förstås ser man på materialen att renoveringen gjordes 1991, men slitaget har varit mycket lite och underhållet har varit gott. Allt här fungerar och allt är i gott skick.

Bastun, dusch, omklädningsrum och toaletter ligger på första våningen. En våning upp är sängarna färdigt bäddade.

– Här finns tre kajutor, det vill säga sovrum med våningssängar och soffa och ett vanligt sovrum.

På tredje våningen finns ett välutrustat modernt kök och en mötessal.

Pärla

– Och här är pärlan, säger Magnus Smeds efter det att vi försiktigt lirkat oss upp för den mycket smala spiraltrappan till fjärde våningen.

Väl upp möts vi av en utsikt som sträcker sig långt ut över Finska viken.

– Estland nästa.

Oberoende av vilket väderstreck vi vänder blicken mot möts vi av blått hav. Det är lätt att hålla med Magnus Smeds om att en tjusigare utsiktsplats får man leta efter.

Till sist tar vi stigen ner till stranden.

– Bryggan är bastant och djupet är tillräckligt för att segelbåtar ska kunna lägga till här.

Det finns en altan på stranden, men inga andra hus. Men det finns ett färdigt bygglov för en servicebyggnad med bastu. Alla ledningar är dragna, bara byggnaden saknas.

Utgångspriset på hela härligheten är 680 000 euro. Men eftersom det högsta anbudet avgör, kan försäljningspriset bli betydligt högre.

Lotsstationen kom till försäljning för några veckor sedan. Magnus Smeds säger att han har blivit kontaktad så gott som dagligen.

– Spekulanterna har främst varit människor från huvudstadsregionen, men det finns också ett visst lokalt intresse.

FAKTA

Meritaito Oy

Ägs till 100 procent av finska staten.

Har sina rötter i landets lots- och fyrväsende som grundades för flera hundra år sedan.

Grundades 2010 när Sjöfartsverkets produktionsverksamhet och rederiaffärsverkets farledsverksamhet bolagiserades.

Upprätthåller och utvecklar vattenleder. Producerar tjänster för farledsskötsel, sjömätning, oljebekämpning och farledsplanering.

Har 220 anställda.

Omsatte 28 miljoner euro 2016.