Spetsforskning inom cancervård på Blodtjänst

FORSKARTEAM. I docent Johanna Nystedts (t.v.) grupp på enheten för avancerad cellterapi jobbar bland andra laboratoriesköterskan Iris Tallus, utvecklingsexpert Tanja Kaartinen, projektforskare Annu Luostarinen och produktionsexpert Anita Laitinen. Bild: Kristoffer Åberg

Röda Korsets Blodtjänst i Stenhagen i Helsingfors spelar en avgörande roll när det gäller att förse landets sjukhus med blodprodukter. Men under Borgåbördiga Johanna Nystedts ledning bedriver man även avancerad forskning kring cancervård. Inom ett par år kan förhoppningsvis en ny vårdform lanseras i Finland, om än ännu i experimentellt syfte.

Tredje generationens cellterapi. Det kallar docent Johanna Nystedt forskningsområdet inom vilket hon själv och kollegerna på Blodtjänsts enhet för avancerad cellterapi jobbar just nu.

– Vanliga blodtransfusioner brukar kallas för den första generationens cellterapi. Stamcellstransplantationer, som används till exempel för att vårda svårt sjuka leukemipatienter, räknas till den andra generationen. När man utifrån vävnader tagna från patienten själv eller en donator isolerar och odlar stora mängder av önskade celltyper utanför kroppen talar vi om tredje generationens cellterapi. Det kan också innebära att man genmanipulerar de odlade cellerna för att uppnå en önskad verkan, säger Nystedt.

Det handlar om medicinsk forskning på en väldigt komplex nivå och samma regelverk som för läkemedelstillverkning tillämpas på den. Det innebär att framstegen sker långsamt men också att forskarna vågar hoppas på enastående resultat.

TIDIGT BESLUT. Avdelningschefen på Blodtjänsts enhet för avancerad cellterapi Johanna Nystedt (f.Westerlund) vill tacka sina biologilärare i Lyceiparkens skola och i Borgå gymnasium, det vill säga Anita och Volmar Rosengren, för att de väckte hennes intresse för ämnet redan som ung. – Jag har alltid velat jobba nära patienterna, och som biolog är det här ungefär så nära man kan komma. Vi har ett intensivt samarbete med läkarna. Bild: Kristoffer Åberg

– Inom den tredje generationens cellterapi har man redan tagit fram nya vårdformer som verkar fruktansvärt lovande när det gäller att vårda patienter med sjukdomar som hittills ansetts vara obotliga. Det handlar primärt om olika cancerformer men också om olika immunologiska tillstånd, infarkter, Parkinson samt svåra organ- och brännskador.

Motverka komplikationer

Nystedt säger att cellterapiforskningen på Blodtjänst görs i samarbete med flera universitet, sjukhus och även utländska forskarteam. Förutom en mindre intern forskningsbudget söks största delen av finansieringen från organisationer som Finlands akademi och Tekes.

Blodtjänst inledde forskningen kring avancerad cellterapi strax efter millennieskiftet och i början av 2012 kunde man påbörja en experimentell behandlingsform med en helt ny produkt: ur donerad benmärg odlas så kallade mesenkymala stromaceller som ges till en patient som fått komplikationer av en tidigare stamcellstransplantation.

– Läkarna gör sitt bästa för att matcha ihop patient och donator så att vävnaderna ska vara så lika varandra som möjligt. Till exempel ett syskon till patienten kan donera ett hundra procent kompatibelt transplantat men i alla andra fall kan det uppstå komplikationer av olika grad då celler från transplantatet attackerar patientens vävnad. Tanken med de mesenkymala stromacellerna är att de dämpar komplikationerna, förklarar Nystedt.

FRÄMSTA BLODLAGRET. Då någon ger blod i till exempel Rovaniemi transporteras blodet till Blodtjänst i Stenhagen i Helsingfors inom ett dygn. Här processeras blodet och delas upp i tre produkter: röda blodkroppar, plasma och blodplättar. För att sjukhusens behov av blod ska tillgodoses borde finländarna ge drygt 350 liter blod per dag. Bild: Kristoffer Åberg

Man har nu utvärderat resultatet för de trettio första patienterna som fått den här behandlingen.

– En del patienter fick stor hjälp, men andra hade ingen märkbar nytta av behandlingen. Nästa steg blir att försöka utreda vad det här beror på. Under tiden fortsätter vi att leverera mesenkymala stromaceller till sjukhusen enligt läkarnas ordination. Det handlar fortfarande om en experimentell behandling som genomförs med patientens tillstånd.

En annan forskningsinriktning på Blodtjänst är att modifiera stamcellstransplantat så att komplikationer inte uppstår till att börja med.

– Vi kan till en viss grad avlägsna celler som är skadliga för patienten ur ett transplantat. Det betyder att patienten och donatorn inte behöver vara fullt så bra matchade: till exempel blir det möjligt för en förälder att donera stamceller till sitt barn eller tvärtom utan att svåra komplikationer uppstår.

Nya produkter

När det gäller vård av olika former av blodcancer väcker Blodtjänsts forskning kring så kallad CART-cellterapi stora förhoppningar. Projektforskare Annu Luostarinen och utvecklingsexpert Tanja Kaartinen berättar mer om vad det handlar om.

– I laboratoriet genmodifierar man patientens egna försvarsceller, det vill säga vita blodkroppar, så de hittar och förstör cancercellerna. Förutsättningen är att cancercellerna har en karakteristisk cellyta som skiljer sig från andra celler i kroppen. De bästa resultaten har man hittills nått med leukemipatienter, i USA har ett CART-cellterapiläkemedel nyligen fått försäljningstillstånd. Att göra samma sak med fasta cancertumörer har däremot visat sig vara mycket svårare, trots att det forskas mycket i det här, säger Luostarinen.

I Europa pågår redan klinisk forskning på området och Luostarinen och Kaartinen hoppas de första patienterna i Finland ska kunna behandlas med CART-läkemedel år 2020.

Blodgivning: I 70 år har leveransen av blodprodukter till sjukhusen varit Blodtjänsts enskilt viktigaste uppgift. Varje dag behöver patienterna i Finland ungefär 800 blodgivare. Av blodet görs tre produkter: röda blodkroppar, plasma och blodplättar (trombocyter). Blod kan ges på Blodtjänsts byråer i Esbo, Helsingfors, Jyväskylä, Kuopio, Lahtis, Seinäjoki, Tammerfors, Uleåborg och Åbo. Men det ordnas också årligen kring 1 200 blodgivningstillfällen på andra håll i landet. Mer information: blodtjänst.fi och kanjagdonera.fi

Stamcellsregister: I 25 år har Blodtjänst också haft hand om stamcellsregistret i Finland. Stamcellsdonatorer kan mycket konkret rädda livet på en sjuk patient. På adressen kanjagdonera.fi finns ett test som intresserade kan göra. Donatorerna genomgår en preliminär vävnadsundersökning och förbinder sig att vid behov donera stamceller ur sitt blodomlopp eller benmärg.

Nystedt säger att hon känner sig hoppfull när det gäller utvecklingen av ny cancervård. Men det finns också faktorer som gör henne orolig.

– Jag tror inte man kommer att kunna utveckla en enda metod som botar all cancer, snarare handlar det om att man tar fram olika kombinationer av vård som ger bra resultat. Nackdelen med det här är att vårdkostnaderna per patient stiger markant vilket kommer att leda till mycket svåra beslut i samhället. Till exempel det nya CART-läkemedlet i USA kostar över 400 000 dollar per behandling. När det kombineras med all annan nödvändig vård talar vi om kostnader i miljonklassen per patient.

Nystedt säger att kostnaderna antagligen kommer att sjunka när fler företag och aktörer får ut sina egna CART-behandlingar på marknaden. Men hur forskningen i Finland ska hänga med i utvecklingen i framtiden är enligt henne den stora frågan.

– I till exempel England och USA finns det en "karriärbana" för forskare, men i Finland handlar forskarjobbet mer om en kallelse där man går från ett snuttjobb till ett annat och själv ska söka finansiering. Saken blir inte bättre av att man i Finland hela tiden minskar anslagen för forskning. Det finns alltid bakomliggande orsaker till alla sjukdomar och forskarens uppgift är att hitta dem. Men för att det ska lyckas måste man satsa på forskningen också ekonomiskt.

Mer läsning