Spelet som tar över den fysiska världen

I USA, Australien och på Nya Zeeland har appen Pokémon Go redan gjort succé. Spelet har ännu inte officiellt lanserats i Finland, men de som inte haft tålamod att vänta har redan kunnat ta sig ett smakprov. ÖN fick följa med en Pokémontränare på hans jakt i Borgå.

Den sjätte juli släpptes Pokémon Go bland annat i USA, och under veckan har bland annat fans i Tyskland och Storbritannien fått ta del av spelet. Ännu står det oklart när appen officiellt kommer till Finland. De som är ivriga kan ändå ladda ner spelet på kanske inte helt lagliga vägar. Därför vill Pokémontränaren som ÖN kontaktat inte uppträda med namn. Vi kan kalla honom för Ash, som huvudpersonen i tv-serien.

Vi börjar vårt äventyr vid åstranden i Borgå. För en som inte är insatt känns det som att vi bara skulle gå omkring på promenad, men så är inte fallet. Appen är kopplad till mobilens gps så du kan se var exakt du är på kartan och var det finns olika punkter som är viktiga i spelet.

– Det finns så kallade monument, de kan vara till exempel Runebergs hem eller målade elskåp som är ganska vanliga här i Borgå. Vid dessa punkter kan man hitta Pokémonbollar och andra föremål som är viktiga, förklarar Ash.

Spelets utvecklare Niantic har tidigare lanserat en app som bygger på samma princip som Pokémon Go. I Ingress som spelet heter ska spelaren försöka besöka så många monument som möjligt för att ta över hela städer. Samma monument används också i Pokémon Go. Ett exempel är gamla paviljongen i stadsparken. I spelet finns takstrukturen kvar på bilden, även om konstruktionen revs för flera år sedan.

Längs med vägen dyker det förstås upp olika Pokémon, de syns på kartan i appen som löv som rör på sig. Då man hittar en Pokémon gäller det att fånga den i en Pokémonboll, vilket inte alltid är så lätt. Som vilka djur som helst sitter de inte stilla och väntar på att bli fångade, utan gör en hel del motstånd. Allt detta sker på mobilskärmen.

TRÄFFPUNKT. Ash håller på att fånga en till Seaking i stadsparken, medan en annan Pokémontränare sitter på parkbänken bredvid och troligtvis gör samma sak. Bild: Victoria Riikonen

Förstärkt verklighet

Pokémon Go använder sig av förstärkt verklighet, vilket innebär att informationen i spelets mjukvara blandas med den fysiska omgivningen. Med andra ord kan man inte sitta hemma på soffan och spela utan måste ut och upptäcka saker i den riktiga världen.

Olika funktioner i appen uppmuntrar användarna att röra på sig. I spelet kan man hitta ägg som kan kläckas, men för att de ska göra det måste man gå antingen två, fem eller tio kilometer, beroende på ägget.

– Det är förstås bra att man rör på sig, men på vintern kan det bli lite jobbigt då vi bor i Finland, tycker Ash.

Visst blir det en hel del traskande då man spelar. På några timmar har vi gått kring åtta kilometer utan att det känns någonstans.

– Åtta kilometer är ändå ingenting, i USA är det många som lätt har promenerat 25 kilometer per dag.

Det är förstås bra att man rör på sig, men på vintern kan det bli lite jobbigt då vi bor i Finland.

Socialt spel

I USA har det också dykt upp flera rörande historier då folk har träffat på andra tränare som sedan har blivit kompisar. Ash har själv hittat andra likasinnade på den anonyma appen Jodel. De är mellan sexton och tjugosex år.

Då vi just har fångat en Seaking-Pokémon i närheten av gamla bron, stöter vi på ett par som förvirrat ser än omkring sig, än ner på mobilerna. Vid en närmare titt på deras mobilskärmar kan man skymta att också de är ute på Pokémonjakt.

Även i stadsparken springer vi på några Pokémontränare. De är inte så lätta att få syn på men man kan gissa sig till vem som spelar och vem som annars bara petar på telefonen. Än så länge är spelarna inte så många, men då appen lanseras officiellt kommer det att finnas betydligt fler Pokémontränare i stadsbilden, gissar Ash.

VIRTUELL VERKLIGHET. I appen kan man se var man befinner sig på kartan med hjälp av mobilens gps. Här står Ash på en gata i Gamla stan. Bild: Victoria Riikonen

En främling med mobilen i högsta hugg iakttar oss en stund innan han slår sig ner på en parkbänk bredvid oss.

– Har ni hittat några? frågar han och syftar på Pokémon.

– Ja, är det du som har lagt ut lure modules här?

– Inte nu men tidigare i dag, jag var just med min flickvän i Gamla stan och när vi kom tillbaka fanns de här.

Med andra ord finns det en hel del Pokémontränare i farten i Borgå, och de blir bara fler.

Stora följder

Att gå omkring med mobilens gps och skärmen hela tiden i gång är ganska påfrestande för telefonens batteri. På ett par timmar har Ash batteriprocent gått från åttio procent till sexton. Detta märks i elektronikbutikerna som har ökat sin försäljning av reservkraftkällor med sjuhundra procent.

Att titta på serien hörde nog till lördagsmorgnarna när man var liten.

Spelet har inte bara negativa egenskaper på mobilen. Främst i USA där hajpen är stor har det skett flera olyckor och otrevliga händelser. Bilolyckor, rån och folk som blir skjutna då de har gjort intrång på privat mark. Ash har en amerikansk kompis som kan bekräfta att det har hänt en hel del.

– Jag har inte hört om att någon skulle ha blivit skjuten, men jag vet att många har blivit rånade, säger kompisen.

Det är lätt att locka folk till olika monument om man lägger till så kallade lure modules, fritt översatt till lockbetesmodul, som gör att det finns fler Pokémon där än normalt. Då är det en lätt match för rånarna att ta mobiltelefoner och plånböcker av oförberedda spelare. Fansen har redan skämtsamt börjat kalla sådana rånare för Team Rocket efter skurkarna i originalspelet och serien.

BATTERITJUV. Att spela Pokémon Go är påfrestande för mobilens batteri. Under jakten blir Ash tvungen att ladda telefonen för att kunna fortsätta. Bild: Victoria Riikonen

Nostalgitripp

Passande nog inledde Ash sin semester i måndags och det var också då han fick höra hur man kunde ladda ner appen. Sedan dess har han haft tid att lära sig en hel del om spelet, men han har även en bra grund sedan förr.

– När jag var yngre spelade jag en hel del Pokémonspel på Gameboy. Då visste jag nästan allt, nu har jag glömt en del, säger han.

Då jag frågar vilken Pokémon som är hans favorit skrattar han först men funderar efter en stund.

– Om jag ska vara filosofisk så skulle jag säga Eevee för att den kan bli så många olika Pokémon.

Liksom många andra som är födda på 1990-talet har Pokémon en nostalgisk betydelse för Ash.

– Att titta på serien hörde nog till lördagsmorgnarna när man var liten. Jag minns inte så mycket vad som hände i serien, men det gick ju inte alltid bra för huvudpersonen. Det är bra att man lär sig att man inte alltid kan lyckas i verkliga livet.

Ash upplever Pokémon Go som en nostalgitripp tillbaka till barndom. Hans barnsliga förtjusning över att ha fångat en riktigt bra Pokémon syns på långt håll.

– Jag känner mig nog som om jag skulle vara tolv år igen när jag spelar.