Specialkunnande är på kort i kommunerna

Bild: Kristoffer Åberg

Vad kan en kommun ta sig till när viktiga lediga tjänster inte får en enda behörig sökande? När det inte ens hjälper att höja lönen och när rekryteringsbolag försöker med utpressning.

Kommunen är en arbetsgivare som inte betalar så hög lön, men som kommunanställd kan man känna sig relativt trygg i sitt anställningsförhållande. Det är den traditionella bilden.

I dagens värld är inget längre som man en gång trodde. Kommunerna kämpar med rekryteringsproblem, med dålig ekonomi och med stora horder av anställda som samtidigt närmar sig pensionsåldern.

I Lovisa är ekonomin knackig samtidigt som det är svårt att hitta socialarbetare och läkare.

Grundtrygghetsdirektör Carita Schröder har inte fått en enda behörig socialarbetare till tre lediga tjänster. Staden har i dag totalt åtta och en halv tjänster för socialarbetare, men tre tjänster är obesatta och har nu anslagits lediga på nytt.

Finns det någon plan B som en kommun kan ta till när läget är så här illa?

– Vi har redan tidigare höjt lönerna och det gav ingen effekt, säger Carita Schröder.

– Sedan har ett rekryteringsbolag hört av sig. Bolaget erbjuder sig att skaffa fram de socialarbetare vi behöver men dealen är den att vi betalar socialarbetarna vanlig lön, och därutöver lika mycket extra till rekryteringsbolaget. Det har vi inte råd med.

Vi har redan tidigare höjt lönerna och det gav ingen effekt.

Gott rykte

Lovisa har däremot inte några problem med att hitta tillräckligt många socialhandledare och en del av socialarbetarnas uppgifter kan ges över till socialhandledarna.

– Men de kan inte göra de lagstadgade besluten och det är där vi hänger efter just nu, säger Carita Schröder.

Läkartjänsterna har också varit svåra att fylla, men just nu är läget litet bättre.

– Vi har kunnat sluta avtal med tillräckligt många hyresläkare, säger Schröder. Tjänsten som ledande läkare är ännu obesatt, men ansökningstiden går ut först den 18 februari. Vi behöver bara en bra sökande, man måste hoppas.

Vi har kunnat sluta avtal med tillräckligt många hyresläkare.

På vårdarfronten är utsikterna mycket mer positiva.

– Inom hemvården och avdelningsvården är läget mycket bra och vi brukar få tillräckligt med ansökningar till lediga tjänster, säger Carita Schröder. Vi har inte heller problem med att hitta sommarvikarier. Vår äldreservice har ett gott rykte.

En möjlighet att locka sökande är att satsa mer på marknadsföringen av tjänsterna.

– Hos oss kan alla som vill få ett eget arbetsrum, säger Carita Schröder. Det är också möjligt att göra en del av arbetsveckan på distans och arbetstiden är flexibel.

Hos oss kan alla som vill få ett eget arbetsrum.

Marknadsföring

I Borgå är det socialarbetare och närvårdare som är största bristvaran. Psykologer och talterapeuter som behärskar svenska är det inte heller lätt att hitta.

– Under den senaste tiden har vi anslagit tre tjänster för socialarbetare lediga att sökas och vi har fått en till två behöriga sökande till varje tjänst, säger social- och hälsovårdsdirektör Ann-Sofie Silvennoinen. Det är ändå rätt så stor turbulens inom branschen, en del anställda söker internt nya platser och en del söker sig bort.

Under den senaste tiden har vi anslagit tre tjänster för socialarbetare lediga att sökas.

I Borgå måste de anställda inom social- och hälsovården behärska både svenska och finska.

– Delvis är det språkkunskaperna som gör det svårare att få behöriga sökande, säger Silvennoinen.

För att hålla koll på situationen har Borgå en arbetsgrupp som regelbundet går igenom löner, arbetsvillkor och samarbetsmöjligheter med andra kommuner

– Jag tycker att kommunerna inte borde konkurrera ut varandra med lönerna. Alla har ju lika svårt att hitta behörig personal, säger Ann-Sofi Silvennoinen. Vi ska också tänka på nya kanaler att marknadsföra Borgå som arbetsgivare.

Jag tycker att kommunerna inte borde konkurrera ut varandra med lönerna.

– Marknadsföringen kan ske på samma sätt som Borgå marknadsförs för turister. Jag tänker på hur jag själv blev intresserad av att jobba i Borgå. Jag gjorde ett turistbesök, gick på restaurang och solen sken, här skulle jag vilja jobba tänkte jag.

Uppsägning och pensionering

Samtidigt som kommunerna kämpar med rekryteringen kommer informationen om att många kommuner i år måste säga upp och permittera, på grund av den allt sämre kommunekonomin.

Kommunarbetsgivarna varnar i ett färskt ställningstagande att man i år räknar med att permittera över 8 100 och säga upp över 750 anställda.

Marknadsföringen kan ske på samma sätt som Borgå marknadsförs för turister.

Det finns många sidor av den här frågan. Samtidigt som kommunerna hotar med uppsägningar och permitteringar meddelar Keva, som sköter de kommunanställdas pensioner, att var tredje kommunalt anställd går i pension under de närmaste tio åren.

I Lovisa har man känt av pensioneringsboomen.

– Hittills har vi ändå kunnat hitta bra ersättare, säger Carita Schröder.

Hon oroar sig däremot för stadens behov av att ytterligare skära i utgifterna.

– Det passar inte alls för vår sektor. Vi har redan sparat i många år. När man jämför våra kostnader med andra medelstora kommuner och sätter det i proportion till vår stora andel äldre invånare så är vi mycket kostnadseffektiva i Lovisa.

Hittills har vi ändå kunnat hitta bra ersättare.

Specialister är svåra att hitta

Personalchef Jan Rosenström i Sibbo kan ge exempel på många andra yrkesgrupper än bara social- och vårdpersonal som det är svårt att hitta till lediga kommunala tjänster.

– Inom småbarnspedagogiken har vi en skriande brist på barnträdgårdslärare och speciallärare är också en riktig bristvara. Vissa ämneslärare och lärare med mer ovanliga ämneskombinationer kan också vara svåra att hitta.

– Man kan konstatera att ju mer specialiserat kunnande vi är ute efter desto färre är de sökande.

Inom småbarnspedagogiken har vi en skriande brist på barnträdgårdslärare.

Jan Rosenström lyfter också fram yrkesgrupper inom den tekniska sektorn.

– Vi hade länge brist på planläggare men nu har det lättat litet. Vi tävlar med de stora byggföretagen om byggnadsinspektörer och ingenjörer som planerar kommunala byggen, sköter upphandling och övervakning. Experter inom IT och ekonomi kan det också vara svårt att locka till kommunala tjänster.

– Så länge byggbranschen är överhettad är det svårt för den kommunala sektorn att tävla med lönerna. Men på den sidan kan utbud och efterfrågan svänga ganska snabbt.

Goda arbetsförhållanden

Kommunerna kan inte så lätt tävla med lönerna med den privata sektorn. Däremot är det viktigt att följa med löneutvecklingen i grannkommunerna.

– Små lönejusteringar gör vi vid behov, så att vi inte halkar efter, säger Jan Rosenström. Men vi måste alltid minnas att vår betalningsförmåga är begränsad eftersom vi använder skattemedel.

– Lönen har förstås betydelse, men goda arbetsförhållanden lockar också och där tycker jag att vi inom kommunerna kan göra oss attraktivare. Det handlar om till exempel gott ledarskap, om enhetens resurser, arbetsutrymmen och arbetstider. En kommun kan vara bättre på att beakta sina anställdas familjeförhållanden än ett privat bolag.

Vi måste alltid minnas att vår betalningsförmåga är begränsad eftersom vi använder skattemedel.

För att tackla problemen med alltför få behöriga experter anser Jan Rosenström att kommunerna borde satsa på att organisera om arbetet, rationalisera och bygga upp större enheter.

– Barnatillsyningen är ett exempel på hur de östnyländska kommunerna samarbetar liksom miljöhälsovården. Dessutom har vi en del mindre kommuner som avtalat med större grannkommuner att de större sköter servicen också till de små kommunernas invånare.

Mer läsning