Societetsbal, allmogejul och etikettbeteende uppmärksammas i julutställning

Lovisa stadsmuseum plockar fram sina dräktskatter till jul. Kommendantshusets julutställning handlar bland annat om hur olika julen firades i societets- och allmogehemmen.

I slutet av 1800-talet var annandagsbalen på Societetshuset en av höjdpunkterna i julfirandet, åtminstone om man tillhörde societeten i Lovisa. I själva verket var julfirande så socialt att man kunde ha olika begivenheter till och med fem dagar i följd.

– För borgerskapet var det då helt naturligt att fira julen även utanför den närmaste släktkretsen, berättar museiintendent Ulrika Rosendahl. Inför annandagsbalen klädde man sig till tänderna, och på programmet fanns ofta först en teaterföreställning och sedan själva dansen som alla såg fram emot.

– Inte så sällan kunde festandet pågå fram till morgontimmarna, skrattar museiassistent Carina Nygård.

Museipersonalen har nyttjat Maria Nyströms anteckningar från början av 1900-talet som en av sina viktigaste källor. Maria hade exakta minnen av bland annat annandagsbalen i slutet av 1800-talet när hon själv var barn. Efter att hon gifte sig hette hon Maria Gratschoff och bodde på Drottninggatan ungefär mittemot den nuvarande Gallerian.

BALDRÄKTER. För borgerskapet i Lovisa var julen ofta en rad sociala evenemang. Bild: Peik Henrichson

Dans under uppsyn

Dansen var både kollektivt styrd och bevakad. Ofta dansades fransäs (française) som utförs i en fyrkant med herr- och en damsida efter utrop från en anförare.

– En skojig detalj var att man inför dansen placerade en trappa upp till scenen i Societetshuset för att några äldre damer sedan kunde sitta uppe på scenen och hålla dansarna under uppsikt, berättar Ulrika Rosendahl.

Under pausen kunde herrarna sedan besöka den så kallade restaurationsdelen där man serverades förfriskningar.

– Damerna kunde inte besöka restaurationsdelen, men en herre kunde nog flörta med sin dam genom att beställa ut en drink åt henne, säger Rosendahl.

– Etiketten var viktig, och anförararen hade också på sitt ansvar att granska att inte vem som helst kom in på balen, tillägger Carina Nygård. Det gällde att tillhöra den rätta samhällsklassen.

För julutställningen har stadsmuséet nu plockat fram flera fina baldräkter, av vilka en av de största sevärdheterna är Alexandra Gratschoffs välbevarade krinolinklänning i siden som beställdes i Sankt Petersburg år 1841. Utställningen synliggör i detalj hur julfirandet i stadens societet skilde sig från firandet ute på herrgårdarna eller i allmogehemmen.

En pikant detalj var att herrarna ofta samlades i Tenngjutarens hus för att spela kort inför julen, det vill säga samma hus som tyvärr brann upp för några dagar sedan.

JULENS EVANGELIUM. En bibel fanns ofta även i allmogehemmen. Bild: Peik Henrichson

Brandfarligt julfirande

Allmogehemmens jul präglades ofta av tydliga övergångsriter av olika slag. Det kunde exempelvis handla om att bortgångna släktingar under natten hemsökte allmogehemmen där julmaten stod framme på bordet i flera dagars tid, och sängar lämnades tomma för att användas av de framlidna.

Ett fascinerande inslag var ytterligare att golvet ofta täcktes med halm, vilket förstås också ökade brandfaran, i synnerhet som man ständigt brände pärtor som barnen ofta hade som uppgift att övervaka.

– Därför försökte den tidens myndigheter få allmogen att bränna ljus i julgran i stället för hålla brandfarliga pärtor nära golvhalmen. Julgranarna var ju ändå relativt sett mindre farliga, säger Ulrika Rosendahl

Utställningen i Kommendantshuset pågår mellan den 1 december och 6 januari.