Snart blir det stekta fettet diesel

I renad form ger en liter skinkfett ungefär en liter biodiesel. Resultatet från Kemiindustrins fettinsamlingskampanj klarnar i början av året.

– Där finns inte så många burkar, eller va, konstaterar en man i overall som sitter på en av stolarna utanför Neste-stationen på Möntörsvägen.

Han syftar på insamlingskärlet för skinkfett som mycket riktigt har knappt tio mjölkburkar med skinkfett på bottnen.

– Jag begriper inte varför de ställt kärlet här, det borde ju vara i närheten av någon butik för att folk ska hitta det, konstaterar mannen som inte vill säga vad han heter.

Inne på Neste-stationen kan ändå förman Mervi Juvani berätta att skinkinsamlingen trots allt inte varit det fiasko som det ser ut att vara.

– Insamlingskärlet var alldeles fullt efter julhelgen men nu har det tömts, säger hon och visar upp en bild på sin mobiltelefon som styrker hennes utsago.

Det är främst vid stora K-affärer i huvudstadsregionen som insamlingskärlen placerats ut och Juvani säger att det länge såg ut som att Borgå inte skulle få ett enda kärl.

– Fettet ska ju bli biodiesel på Nestes anläggningar i Sköldvik och man tyckte det var pinsamt om raffinaderiets "hemstad" inte skulle ha något kärl. Så i sista stund placerades ett kärl här utanför.

Sväng via Österbotten

På kampanjens initiativtagare Kemiindustrin kan beredskapschef Petri Ahola-Luttila berätta vad som händer med fettet efter att det placerats i kärlet.

– Vår logistikpartner Lassila & Tikanoja samlar in fettet under sina vanliga soptömningsrundor och allt fett samlas först på deras depå. När allt samlats in körs fettet till Honkajokis anläggning i Österbotten där alltsammans hälls i stora behållare. Där separeras fettet, förpackningarna, salterna och de övriga vätskorna från varandra. Fettet körs till Neste i Sköldvik där man årligen använder 400 000 ton djurfett till sin biodieselproduktion.

Hur lyckad skinkfettskampanjen än blir så kommer fettet därifrån att utgöra bara en mycket liten del av dieseltillverkningens totala behov, men Ahola-Luttila hoppas att kampanjen ändå får folk att tänka mera på energins kretslopp.

– I januari samlas arbetsgruppen för att sammanfatta kampanjen. Vi har fått positiv feedback men i den här formen tror jag inte kampanjen får en fortsättning. Men kanske vi hittar på något annat.