Snart är nya tingsrätten här – och svenskan verkar lida

Från årsskiftet stänger kundtjänsten på Östra Nylands tingsrätt. Rättegångarna fortsätter tills vidare, men framtiden är oviss. Det finns paralleller till Borgå sjukhus.

Kommentarerna kring den stundande tingsrättsreformen har varit mest kritiska, åtminstone på svenskt håll.

Från nästa år finns 20 tingsrättsorter i stället för nuvarande 27. Bland annat har Folktinget och SFP påpekat att den svenskspråkiga servicen med största sannolikhet kommer att lida.

Östra Nylands tingsrätt slås ihop med Hyvinge, Tusby och Vanda tingsrätter, vilket i praktiken innebär att kundtjänsten flyttar.

Minoriteten lider

Med reformen går Östra Nylands tingsrätt från drygt 100 000 invånare till 545 000 invånare. Samtidigt minskar de svenskspråkigas andel från 30 till 7 procent.

Reformen som helhet ska spara omkring 5 miljoner euro, också om många ställt sig frågande till om det lyckas med bland annat högre resekostnader.

Angående det språkliga skrev Folktinget redan i december 2016 ett utlåtande där de tar för givet att den svenskspråkiga servicen blir sämre. De pekar också på en indirekt följd där svenskan inte längre kvarstår som ett levande språk inom rättsväsendet.

Styrelseordförande och riksdagsledamot Thomas Blomqvist säger att man inte ändrat hållning sedan dess. Han utesluter inte heller att det går ungefär som med Borgå sjukhus, att verksamheten stegvis monteras ned när man en gång börjat.

– Jag brukar undvika att måla upp skräckscenarion, men nog finns den risken. Parallellen med Borgå sjukhus är inte långsökt. När man plockar bort delar så minskar volymerna och i något skede börjar man fundera om det alls är vettigt att fortsätta, säger Blomqvist.

Lagman Anders Cederberg på tingsrätten håller med om språkkritiken.

– Större enheter gagnar inte minoritetsspråk. Den oron kan jag underteckna. Större enheter är inte bra för svenskan i Finland. Tingsrätten gör vad den kan för att garantera svenskspråkig service, men det blir inte som i Borgå där en stor del av personalen har svenska som modersmål.

Thomas Blomqvist förespråkar en utvärdering.

– Vi på Folktinget förutsätter att man gör en uppföljning. Det gäller såväl tingsrätterna som specialsjukvården, bland annat Vasa-Seinäjoki. Om det inte fungerar så är det enda logiska ur vår synvinkel att man korrigerar.

Också fördelar

Anders Cederberg har själv förespråkat en sammanslagning, bland annat eftersom en liten enhet som Borgå är sårbar: fem ordinarie tingsdomare innebär att en sjukledig person minskar på arbetsstyrkan med 20 procent. Större enheter ger också specialiseringsmöjligheter, vilket i förlängningen betyder bättre kvalitet på arbetet och bättre rättssäkerhet.

– Man ska inte svartmåla allt. Större enheter har fördelar, även om det inte får bli för stort. Den nya enheten blir näst störst med 53 eller 54 domare. I jämförelse är Helsingfors tingsrätt störst med cirka 100 domare.

Meningen är att rättegångarna fortsättningsvis äger rum i Borgå, medan pappersarbetet och kundtjänsten sköts i Vanda och Hyvinge. Hur länge Borgå behåller rättegångarna är sedan en annan fråga.

– Propositionen och lagen är skriven så att vi har salar i Borgå. Men inget säger att man inte kommer med en ny reform om till exempel fem år. De verkar ju komma med fem års intervaller, säger Cederberg.

Dörren är låst

Målet är att ingen ska jobba på tingsrätten i Borgå. Det innebär en bakvänd situation där arbetsplatsen finns i Vanda och att man pendlar till Borgå för rättegångarna. Cederberg uppger att man försöker hålla arbetspunkter för distansarbete.

Samtidigt kommer kanslipersonalen som flyttar till Vanda att sitta kvar i Borgå ännu en tid på grund av utrymmesbrist i Vandalokalerna. Där är baracker eller andra tillfälliga lokaler ett alternativ tills man färdigställt en extra byggnad om några år.

– Det betyder den lite underliga situationen att vi efter årsskiftet har personal på plats i åtminstone ett år, men att dörren är låst. Folk vet att vi finns här, men de måste ändå sköta sina ärenden i Vanda eller Hyvinge, säger Cederberg.