Små skolor är billigare än stora

UTREDARE. Tuomo Kanervala har tillsammans med andra skolaktivister sammanställt en gedigen rapport över stadens bildningsnät Bild: Karolina Ketola

Borgå stads kostnader per elev sjunker inte om en liten skola läggs ner och eleverna flyttas till en större. Det konstaterar den så kallade skuggutredningen som arbetats fram av skolaktivister.

Efter det att bildningsledningens utredning över bildningsnätet 2026 hade presenterats i oktober, sammankallade Tuomo Kanervala till ett möte. Han och många andra ansåg att utredningen inte gav tillräcklig information om läget.

Han bjöd in föräldrar och föräldraföreningar i skolor och daghem som hotades av indragning. Han är själv förälder och har barn i Kerkkoon koulu och Karsby daghem.

– Vi fattade beslut om en egen utredning och delade upp arbetet mellan oss. De som hade insikter i byggande och fastighetsunderhåll tog hand om den delen. Jag riktade in mig på siffror och en del av oss granskade hur barnet påverkas av ändringar i skolnätet.

Han säger att ofta tar känslorna över när det egna barnets skola är hotad.

– Men vårt mål var att göra en objektiv utredning och gå in för arbetet utan förhandsinställning. Själv var jag till exempel övertygad om att stadens kostnader sjunker om en skola läggs ner. Men det visade sig att så inte är fallet. Kostnaderna per elev minskar inte.

Han berättar att staden har dragit in tio skolor under de senaste tio åren. Samtidigt har antalet elever gått ner med tre–fyra procent. Men kostnaderna har fortsatt att öka.

– På annat håll i Finland har man granskat vad som händer med kostnaderna om en skola läggs ner. Det vanliga är de sjunker med 20–30 procent. Så har det inte gått i Borgå utan bildningsväsendets kostnader har ökat. Ökningen är ett faktum oberoende av om man räknar in interna hyran eller lämnar den utanför.

Gammalt står sig

Skolaktivisterna är också kritiska till lokalitetsledningens rapport över skolornas skick, framför allt till konstaterandet om att gamla hus har kommit till sin vägs ände eller är i behov av totalrenovering som kostar miljoner.

– Jag har talat med ett företag som specialiserat sig på träbyggande. De sade att trähus byggda före 1960 inte behöver totalrenoveras. Det räcker att man sköter underhållet på rätt sätt.

Han tycker också att bildningssektorns utredning fokuserar för mycket på framtiden.

– Man talar om läget 2026, men vad vet vi om det? Vem hade för fem år sedan kunnat förutsäga att 2017 undervisas 1 500 av stadens 5 500 skolelever i baracker? Och det om något är dyrt. Om man utgår från kostnaderna för barackerna i december 2016 kommer staden att lägga ut 3,4 miljoner euro på dem i år.

Skolaktivisterna lägger inte fram ett förslag om vilka skolor eller daghem som bör dras in, utan de vill öppna en diskussion om kostnadseffektiverare sätt att upprätthålla skolnätet.

Orsakerna till skillnaderna i kostnad/elev i de olika skolorna utreds, så att det mest kostnadseffektiva sättet att driva en skola klarläggs.

En utredning över vad kostnadsökningen inom bildningssektorn beror.

En utredning över hur skolornas underhåll sköts.

Barnens åsikt beaktas.

Elevupptagningsområdena granskas.

Man bekantar sig med andra kommunernas beslut om skolnätet och beslutens effekter på sikt.

Källa: Skuggrapport över bildningsnätet i Borgå.

Mer läsning