"Små barn lär sig språk gratis"

Finländarnas allt sämre språkkunskaper stod på programmet när utbildningsminister Sanni Grahn-Laasonen (Saml.) besökte Nickby hjärta. Hennes främsta botemedel är en tidigarelagd språkundervisning, regeringen har reserverat tio miljoner euro för ett pilotprojekt som inleds nästa höst.

Trots att Samlingspartiet i Sibbos tillställning var öppen för allmänheten, bestod publiken på knappt tjugo personer mest av den så att säga "närmaste kretsen". Här fanns politiker, tjänstemän och språklärare. Det kan man kanske beklaga, för diskussionen om problemen inom den finländska språkutbildningen var definitivt av den mer frispråkiga sorten. Särskilt rakt på sak var ordföranden för Språklärarnas förbund Kari Jukarainen men inte heller ministern stack under stol med att något bör göras för att åter väcka finländarnas intresse för språk.

– Världen blir allt mer global och inte minst på grund av handeln har behovet av att förstå främmande språk, människor och kulturer ökat. Men i Finland har utvecklingen de senaste tjugo åren gått i motsatt riktning: många människor, och oftare pojkar än flickor, anser att engelska är det enda språket man behöver, sade Grahn-Laasonen.

Min åsikt är att man hellre borde motivera barn och unga att studera fler språk. Ju fler språk man kan desto lättare är det att lära sig ännu fler.

Debatten om den obligatoriska skolsvenskan har varit intensiv och den resulterade i att riksdagen röstade för ett experiment där kommuner i östra Finland kan byta ut den svenskan mot ryska. Grahn-Laasonen säger att Undervisnings- och kulturministeriet just nu utreder grundlagsenligheten i experimentet och att hon själv ser det som problematiskt med tanke på jämlikheten.

– Finland har två nationalspråk och man ska få betjäning på bägge språken. Därför hör kunskap i finska och svenska till kriterierna i många offentliga jobb. Så är det rätt att barn i åtta års åldern kan välja bort möjligheten att få ett jobb inom offentliga sektorn genom att börja studera ryska? Eller har föräldrarna rätt att göra det valet för sina barn? Min åsikt är att man hellre borde motivera barn och unga att studera fler språk. Ju fler språk man kan desto lättare är det att lära sig ännu fler.

Vad som gick fel

Till vardags jobbar ordföranden för Språklärarnas förbund Kari Jukarainen som rektor för gymnasiet och vuxengymnasiet i Riihimäki. Med sin tiotals år långa erfarenhet av skolor och språk har han en god uppfattning om vad som gått snett i Finland.

– För tjugo år sedan såg allt ännu bra ut. Sedan började landets ekonomi vända neråt och en del kommuner tyckte att språkutbildningen var ett lämpligt ställe att spara pengar på. Alltför stora undervisningsgrupper är ett problem men det är heller inte lyckat att en alltför liten kommun har alltför många språkalternativ. Då får få eller inga valbara kurser tillräckligt med deltagare och ställs därför in.

Det är också ur flera synvinkar problematiskt att språkundervisningen i landet är så fokuserad på studentskrivningarna.

– Ämnesrealen äter upp en stor del av intresset för språkstudier. Unga är bra på att inse vad de har mest nytta av och om språkkunskaper inte beaktas tillräckligt i inträdesproven väljer många bort språken. Ett annat problem är att man med våld tillämpar normalfördelningen på resultaten från studentproven. I till exempel långa tyskan och franskan där maxpoängen är 299 kan normalfördelningen leda till att gränsen för laudatur går vid 289. Det leder till att studentproven mer handlar om att upptäcka brister än att bedöma hur bra studenternas praktiska språkkunskaper är.

Jukarainen tar fasta på Grahn-Laasonens uttalande om att världen förändras och frågar sig om vi inte också skulle behöva en ny slags språkutbildning.

– Är det verkligen nödvändigt att de unga ska lära sig ett grammatikaliskt felfritt språk eller skulle det räcka att de lär sig tillräckligt för att kunna kommunicera på språket? Behöver de behärska skriftspråket perfekt? I en del yrken behöver man ju ett verkligt högt stående språk men man kunde ordna med tilläggsutbildning då det behövs.

Jag hoppas vi kan få i gång en positiv diskussion om motionen så vi kan ansöka om statsstöd i tid.

Yngre desto bättre

Sanni Grahn-Laasonen säger att hennes och partiets åsikt är att finländarnas språkkunskaper bäst kunde förbättras genom att man tidigarelägger språkutbildningen.

– Små barn lär sig nya språk snabbt och utan större ansträngningar. Varför drar vi inte nytta av det här? Det skulle också vara bra att ta in språk i daghemmen också, genom spel och lek kunde barnen lära sig nya språk helt gratis.

Grahn-Laasonen säger att regeringen reserverat tio miljoner euro för ett pilotprojekt som ska inledas nästa höst: kommuner där språkstudierna inleds på årskurs 1 kan ansöka om statsunderstöd. Heikki Vestman som leder Samlingspartiets fullmäktigegrupp i Sibbo berättar för ministern att gruppen under senaste fullmäktigemöte lämnade in en motion för att utreda möjligheterna till språkstudier i ettan (ÖN, 7,9) och ministern uppmanar kommunen att lämna in en ansökan om stöd.

– Jag hoppas vi kan få i gång en positiv diskussion om motionen så vi kan ansöka om statsstöd i tid, säger Vestman.

Jukarainen håller med om att små barn har lättare att lära sig språk än äldre, men han poängterar också betydelsen av kompetenta och inspirerande lärare. Han tar svenskan som exempel.

– I de lägre klasserna borde fokus absolut vara på det talade språket, inte på grammatik. Men i många skolor är det klasslärarna som också lär språk och om läraren själv inte är bekväm med att tala svenska leder det lätt till att man sitter och böjer ord i det oändliga. Flicka, flickan, flickor, flickorna och flickas, flickans, flickors, flickornas.