Slut på tvister och revirgräl: Gemensam vision över landskapsgränserna ska skydda havet

Finlands kustlandskap har gjort upp en havsplan för 2030. Målet är bland annat att förebygga konflikter kring havsanvändning. Foto: Erik Sandström/SPT Bild: Erik Sandström/SPT

Finland får sin första havsplan. Utkastet nu klart för alla medborgares respons. Åland gör upp sin egen plan.

På måndagen publicerades ett utkast till Finlands första havsplan för år 2030. Planen är både en vision och ett hjälpmedel för att kunna enas om hur havet ska användas och den svarar på ett klart behov, enligt Tiina Tihlman vid Miljöministeriet.

– Vi har sett användningen av havet öka i en sådan takt att det börjar bli brist på utrymme. Vi måste skydda havet, samtidigt som vi behöver få flera intressen att passa ihop i stället för att konkurrera om plats.

Plan för Finska viken görs av Kymmenedalens förbund och Nylands förbund.

Plan för Skärgårdshavet och södra delen av Bottenhavet görs av Egentliga Finlands förbund och Satakunta förbund.

Plan för Norra Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken görs av Österbottens förbund, Mellersta Österbottens förbund, Norra Österbottens förbund och Lapplands förbund.

Åland har sin egen lagstiftning och gör en egen plan.

Utöver behovet finns också ett EU-direktiv som kräver att medlemsländerna gör upp havsplaner. I Finland har de åtta landskapsförbunden längs kusten gjort tre havsplaner: en för Finska viken, en för Skärgårdshavet och södra delen av Bottenhavet och en för norra Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken.

– Planerna passar så bra ihop att man kan tala om en enda plan.

Åland har sin egen lagstiftning och gör sin egen havsplanering, men samarbetet med Ålands landskapsregering beskrivs som tätt. Finland samarbetar också med grannländerna för att havsplanerna ska passa ihop.

Alla kan ge respons

Arbetet med havsplanen har pågått i tre år och målet är att landskapen ska godkänna planen på hösten så att den är redo inför EU:s deadline i mars 2021. Nu samlar man in utlåtanden och respons och alla har möjlighet att kommentera.

– Koordineringsgruppen går igenom all respons och sammanfattar den, säger Heikki Saarento, planeringsdirektör vid Egentliga Finlands förbund och ordförande för koordineringsgruppen.

Då det ska finnas plats för näringsliv, miljö, försvar och rekreation är det klart att det uppstår konflikter, men det finns också synergier. Saarento säger sig ändå vara förvånad över att det varit rätt lite kiv.

– Det kan bero på att planen är på relativt generell nivå. Fiskodlingar har varit ett av de känsligaste ämnena, men vi blickar mot framtiden och det är möjligt att vi får tillgång till teknologi som minskar belastningen av vattnet, men samtidigt tillåter ökad matproduktion.

Ingen detaljplan

Ann Holm, planläggningsdirektör vid Österbottens förbund, beskriver havsplanen som landskapsförbundens gemensamma vision för havet. Den kommer att kunna användas när nästa landskapsplan görs upp.

– Det är ett helt unikt samarbete mellan åtta landskap.

Holm betonar att havsplanen ska läsas som en generell översikt. Gränserna mellan olika områden är riktgivande och ingen detaljplan.

Intresset har varit stort och under de tre åren som arbetet har pågått har man haft ett tätt samarbete med olika myndigheter och intresseorganisationer. Det är knappt 300 personer anmälda till nästa informationsmöte.

2014 godkände EU direktivet om havsplaner.

2017 började kustlandskapen arbetet med Finlands havsplan.

18.5–17.6.2020 är utkastet till planen öppen för respons.

Hösten 2020 är det tänkt att landskapen ska godkänna planen.

Våren 2021 är EU:s deadline för nationella havsplaner.

– Vi har kanske haft nytta av coronasituationen. Knappast skulle så många ha deltagit på en fysisk plats.

Holm är nöjd över att Kvarkens skärgård lyfts fram synligt. Hon beskriver också fisket som en väldigt viktig näring i Österbotten.

– Vi har försökt se på havet som helhet, till exempel på var potentialen är störst för vindkraft. Vi är nöjda med resultatet.

Tapani Veistola, expert vid Finlands naturskyddsförbund, är positivt inställd till att man försöker göra planeringen av havsanvändningen mer överskådlig.

– Tydliga kartor saknas ofta i de planer som finns. Samtidigt är den här planen inte bindande på samma sätt som till exempel landskapens eller kommunernas planer. Havsplanen saknar muskler.

Mer läsning