Slarvig kritik urvattnar

Bild: Anni Reenpää

Nej, man kan inte påstå vad som helst om Turkiet. Sveriges utrikesminister Margot Wallström gjorde igen ett modigt uttalande om mänskliga rättigheter i Mellanöstern – som ändå blev lite fel.

Över en månad försenat snappade medier i väst upp att Turkiets författningsdomstol skulle ha rekommenderat att sex med barn under 15 år skulle avkriminaliseras. "Beslutet måste tas tillbaka", tweetade ministern prompt, "barn behöver mera skydd [...] inte mindre".

Turkiets barn och särskilt flickor behöver sannerligen skydd. Över tre miljoner flickor i landet har lovats och gifts bort som minderåriga, inte sällan genom illegala, religiösa ceremonier.

Desto mera synd för själva saken är då att Wallström inte hade fakta rätt.

Nyheten, för vilken hon flög upp ur sitt bo, var inte sann. I Turkiet hade något beslut om legaliserat barnsex inte fattats, vilket globala nyhetsbyråer och nordiska, seriösa mediers korrespondenter i detalj också påpekade.

En lokal domstol hade tvärtom bett Turkiets högsta rätt om en riktlinje för när man kan anse att minderåriga (i Turkiet under 18 år gamla) är vuxna nog att samtycka till sex. I Norden står svaret i lagen: vid 16 år i Finland, 15 i Sverige.

I Turkiet ville man snarast få till en tydligare lag som liknar vår – även om problemet där kan bli att 15-åriga fästmör pressas socialt att säga att de samtycker till att gifta sig.

Den allmänna utvecklingen i Turkiet förskräcker och färden mot ett odemokratiskt, konservativare och måttfullt islamistiskt samhälle oroar.

Men vi kommer ingen vart med slarvig kritik.

Det var inte heller särskilt stiligt när en temperamentsfull människorättslärd i Finland efter den turkiska statskuppen sade att vi härnäst ser "kyrkans män hugga händerna av folk". (Professorn hade dessutom fel skiva i spelaren; det är inte den kristna kyrkan som minoritet som styr i Turkiet, utan moderata islamister).

Det är en utmaning för Europa att inte förfalla till fiendebilder som utmålar "de andra" som om de var på väg tillbaka till det primitiva, till tsartiden, medeltiden, stenåldern.

Nya världsåskådningar som inte delar våra värderingar växer fram i både yngre och i många avseenden modernare samhällen än vårt. För vår del måste vi ha nyktra fakta och bildad kunskap om det som sker.

Jan-Erik Andelin Reporter, jobbar i HBL:s Nordenteam

Mer läsning