Skuldsättningen utmanar i Borgå

TÄNK EFTER FÖRE. Johan Söderberg varnar för stor investeringsiver. Skolorna ska ändå sättas i skick.Bild: Kristoffer Åberg

Borgåstyrelsens första vice ordförande Johan Söderberg (SFP) oroar sig för stadens skuldsättning och säger att ekonomin måste prioriteras hårt i strategiarbetet. Men även positiva signaler och framtidssatsningar behövs.

– Det är svårt att enbart bromsa sig ur den växande lånebördan. Stadens image är ändå utmärkt och vi ska vara försiktiga med att överdramatisera. Tack vare vårt goda varumärke och den logistiska situationen har vi bättre förutsättningar än många andra kommuner att klara oss, framhåller han.

Med exempelvis en 100 miljoner euros satsning på skolorna och lån på över 200 miljoner (efter årsskiftet cirka 150 miljoner) går Borgå mot den planerade vård- och landskapsreform som naggar ekonomin i kanterna.

Skattesatsen sjunker

Johan Söderberg påminner om att efter reformen, om den förverkligas som man tänkt, har staden en skattesats på bara 7-8 procent.

– Visserligen minskar utgifterna också då social- och hälsovården plus lite annat försvinner, men fortsätter vi med en hård investeringstakt kommer det vara väldigt svårt att få lånen amorterade med en ekonomi som har betydligt mindre marginaler än dagens.

Han påpekar att det är besvärligt att ganska många beslut måste fattas utan att känna till om landskapsreformen med säkerhet genomförs.

Redan nu finns en lång lista på viktiga framtida investeringar, men han hoppas att beslutsfattarna tar skeden i vacker hand och väljer bara det absolut viktigaste, ändå så, att at de beslut som redan tagits om skolinvesteringar, exempelvis i Tolkis, verkställs i rask takt.

– Skolorna måste vi ju få i skick, det är klart. I övrigt borde investeringarna gallras så långt som möjligt.

Lånen blir kvar

Söderberg framhåller att även om social- och hälsovården tas över av landskapet och även de viktigaste fastigheterna flyttas över, blir lånen kvar hos kommunen.

– Privatiseringar har ju gjorts på förhand i en del kommuner, men den modellen dög som bekant inte i Borgå.

Han är ganska övertygad om att då pengarna nästa gång tryter väcks igen en diskussion om att sälja till exempel Borgå Energi och Borgå A-bostäder.

– Säljs energibolaget värmer det förstås en stund, men lösningen är inte långsiktig. Kommunborna har dessutom redan en gång betalat för nätverket. Det enda vi uppnår med en försäljning är högre nätavgifter för de kunder som redan betalat för elnätet och indirekt högre skatteintäkter åt staten via mervärdesskatten.

Han framhåller att innan staden realiserar avkastande egendom måste de egna strukturerna vara i skick. Det måste stadsstyrelsen ta itu med.