Skottpengar ska hålla pesten utanför gränsen

HOT. Vildsvin som vandrar in till Finland kan bära på afrikansk svinpest. Bild: Arkiv/Reijo Orava

Med gemensamma krafter försöker myndigheterna, jägarkåren och intresseorganisationerna se till att den afrikanska svinpesten (ASF) inte ska få fotfäste i Finland.

Svinfarmarnas intresseorganisation Suomen sikayrittäjät vill sätta fart på vildsvinsjakten och betalar sedan den 1 april ut en ersättning på 90 euro per nedlagt djur till jaktföreningarna.

– Alltså endast till registrerade föreningar, ett oregistrerat jaktlag är inte berättigat till ersättningen, säger Antti Piironen, viltplanerare på Finlands viltcentral.

Provet ska först undersökas av livsmedelssäkerhetsverket Evira och protokollet skickas vidare till Suomen sikayrittäjät innan beloppet betalas ut.

– Det vi eftersträvar med verksamhetsbidraget är att aktivera vildsvinsjakten och det verkar ha lyckats. Under de senaste veckorna har antalet ansökningar fördubblats jämfört med starten i våras, säger Ari Berg, verksamhetsledare för Suomen sikayrittäjät.

Han påpekar att antalet mottagna ansökningar tydligt visar var det finns mest vildsvin i landet. Ungefär 90 procent av ansökningarna har skickats in av jaktföreningar i sydöstra Finland och östra Nyland.

Antti Piironen kommenterar verksamhetsbidraget.

– Skottpengar kan uppmuntra jägare att jaga mera vildsvin eftersom ersättning är att vänta. Å andra sidan, om man får en peng för varje nedlagt vildsvin kan det också uppmuntra till att hålla kvar eller öka stammen. I vilket fall som helst är det omöjligt att bedöma hur utbetalningarna påverkar jakten eftersom systemet varit i kraft så kort tid.

Ökning

Antti Piironen berättar att vårens markräkningsresultat på området Lappträsk-Lovisa-Borgå-Sibbo var 360 vildsvin.

– Det är en grov uppskattning. Vi har bättre koll på bytets storlek och det är också ett mera pålitligt index om stammens utveckling. Förra jaktsäsongen uppskattades bytet till 133 individer, men sannolikt är totalsiffran högre. Men både uppskattningen av stammen och bytet ökar årligen. Det är ett faktum att stammen växer.

Evira analyserar prover, men vill också belöna jägarna för det gjorda arbetet. Ersättningen är 40 euro per insänt vildsvinsprov, alternativt gratis trikinundersökning av köttet. För vildsvinshonor betalas en extra belöning på 60 euro. I det fallet ska ett prov av livmodern ingå i provförsändelsen. För anmälningar om vildsvin som påträffats döda eller uppvisar sjukdomssystem betalar Evira en belöning på 100 euro per vildsvin.

Antti Piironen står också till tjänst med provpåsar och blanketter. Närmare uppgifter om provtagningen finns på Eviras webbsidor.

Täcker kostnaderna

Under tiden 1 januari–15 juni 2017 har jägarna i Lappträsk sänt in 19 vildsvinsprover till Evira jämfört med totalt 18 i fjol. Till Lappträsk jaktvårdsförening hör tio jaktföreningar och elva älgjaktlag.

– Vi har en stabil vildsvinsstam och vi gör vårt bästa för att hålla stammen i schack. Det skulle vara en katastrof för det finska lantbruket om vi fick in ASF i landet. Det skulle bli ett stopp på exporten av svinkött omedelbart. För jägarna är ersättningarna inte någon drivkraft, men i och med den nya som Suomen sikayrittäjät betalar ut, kommer vi upp till en nivå som täcker kostnaderna för jakten och det är positivt, säger jaktvårdsföreningens ordförande Kenneth Levin.

Han påpekar att Evira innehåller 50 procent skatt på sina bidrag.

– Det går inte heller att anlita Eviras laboratorium för trikinundersökningen eftersom man är tvungen att vänta två veckor på svaret. I stället måste man anlita ett privat laboratorium för att få svaret följande dag och få vetskap om köttet går att använda eller inte.

Vildsvinen är skygga och svårjagade djur.

– Till all lycka har vi några jägare som har satt sig in i jakten och offrat otaliga timmar på vakjakt.

Han säger att för 20-30 år sedan, på den tiden när vintrarna fortfarande var kalla, var vildsvinsstammen obetydlig i Finland.

– Nu har vi inga ordentliga vintrar längre och det har blivit lättare för vildsvinen att hitta mat också på vintern. När suggan har tillräcklig tillgång till foder blir också kullarna större. Jag är övertygad om att vildsvinen har kommit för att stanna. Det går inte att utrota dem. I Sverige har man försökt, men det lyckades inte.

Större risk

Evira gjorde en riskprofil över den afrikanska svinpestens invandringsrutter 2011. Profilen uppdaterades i våras. Evira säger att risken har ökat eftersom sjukdomen har spritt sig till de baltiska länderna (inte Dagö), Polen och nu också till Tjeckien. Dessutom har Finlands egen vildsvinsstam fyrdubblats sedan 2011 och är nu ungefär 2 000 individer.

ASF kan nå Finland via vildsvin som bär på smittan. Människan kan också bära på AFS-viruset efter kontakt med smittade svin, vildsvin eller sekret från dem eller genom att delta i vildsvinsjakt. Viruset kan sprida sig genom människors kläder och saker, till exempel fordon, jaktredskap och jaktsouvenirer.

Ari Berg säger att ASF i Finland skulle ha stora konsekvenser för hela köttindustrin, inte bara för svinköttsproduktionen. Exporten väntas upphöra så gott som helt och producentpriserna sjunka.

– Om en svingård drabbas måste gårdens alla svin avlivas. Efter det införs en karantän som kan vara ända upp till sex månader lång.

Han sitter själv med i en arbetsgrupp som tillsatts av jord- och skogsbruksministeriet.

– Vi håller på med en uppdatering av lagstiftningen. Det nya är till exempel att rastgårdar utomhus måste förses med dubbla stängsel för att vildsvinen inte ska kunna komma i kontakt med produktionsdjuren. Det finns också förslag som ska underlätta jakten. Det ska till exempel bli tillåtet för jägarna att locka vildsvinen till ett inhägnat område och sedan skjuta dem där.

Oro

I ministeriets arbetsgrupp ingår företrädare för bland annat producenterna, Evira och Finlands viltcentral.

– Samarbetet har gått bra. Det finns inte olika viljor utan vi har alla en gemensam fiende, säger Ari Berg.

Men trots skottpengar och upplysning finns det en stark oro för att Finland inte klarar sig undan svinpesten.

– Det finns många och stora utmaningar, men vi gör så gott vi kan. Vad annat kan vi göra? säger Teija Kokkonen, specialforskare på Evira.

Antti Piironen är också han skeptisk.

– Jag anser det vara svårt. Vi kan varken stoppa eller minska trafiken över Finska viken. Det enda sättet är att försöka förhindra svinpestens spridning till Finland är att hålla biohygienen på hög nivå. Problemet är att det handlar om ett stort antal människor och olika grupper som rör sig över gränsen. Att få dem alla att kämpa mot svinpesten är väldigt svårt.

Klövdjur från den europeiska kontinenten. Har vandrat in till Finland över gränsen i sydost.

Är allätare, men äter mera vegetarisk föda än animalisk.

Galten väger 50–200 kg, suggan 35–150 kg.

Brunsttiden infaller på förvintern. Suggan är dräktig i fyra månader, föder i allmänhet 6–10 grisar.

Stammen i Finland uppgår för tillfället till ungefär 2 000 djur.

Jakten på vildsvin ändrades den 1 mars 2016. Numera får vildsvin utan kultingar jagas året runt, men sugga som åtföljs av årsunge är fredad från den 1 mars till den 31 juli.

Källa: Finlands viltcentral