Utredning: För många skolsalar i Borgå

BEHOVET AVGÖR. Tänker man kapacitetsmässigt, kan till exempelvis Albert Edelfeltin koulu i framtiden användas också av svenskspråkiga elever. Bild: Kristoffer Åberg

Nyheten om att skolnätet i Borgå har en överkapacitet på 50 salar, rent matematiskt räknat, har startat en ny sorts diskussion om framtidens behov. Tankarna förs in på rätt revolutionerande banor.

En skolnätsutredning väntas bli klar inför sommaren och skolfrågorna dryftas ur många synvinklar. Exempelvis har ekonomiplaneringschef Johnny Holmström gjort en kapacitetsutredning och resultatet är intressant.

– Jag kontaktade alla rektorer för att få veta hur skolornas lokaler i dag används. Jag utgick i från att en sal ska vara minst 55 kvadratmeter stor och rymma 20 elever och att varje undervisningsgrupp ska ha sin egen sal. Gymnastiksalar och slöjdsalar räknades inte.

Han kom till att det finns 350 dylika salar. Överkapaciteten är cirka 50 salar.

Holmström vet att dessa salar inte står tomma hela tiden, men i teorin är det fråga om överkapacitet.

– Var sjunde sal är för mycket.

Ett skolhus är ett skolhus och bör kunna utnyttjas enligt behov.

Nytänkande

Informationen ger mycket att tänka på för beslutsfattarna. Visserligen är de här salarna ju spridda rent geografiskt, även om till exempel Hamarin koulu har 3 outnyttjade salar av 9.

Han anser personligen att nytänkande behövs.

– Vi kan inte längre resonera så, att om ett skolhus måste utrymmas exempelvis på grund av problem med inomhusluften och eleverna flyttas ut i baracker, måste man bygga en ny likadan skola. Det finns kanske andra sätt att agera.

Johnny Holmström tror att man inte heller i framtiden kan tänka finskt/svenskt på samma sätt som nu.

– Ett skolhus är ett skolhus och bör kunna utnyttjas enligt behov.

Det betyder exempelvis att en finskspråkig skola kan bli en skola för svenskspråkiga elever eller tvärtom, eller ett bildningscenter med två undervisningsspråk. Byggnader viks inte för ett enda ändamål.

Alla elever kanske inte heller behöver hemklasser.

Jag vill inte uttala mig om enskilda skolor i det här skedet, men nog ska ju Borgå följa med sin tid och inte fastna i gamla mönster.

Tankespår

Undersökningen har lett till flera tankespår. Enligt vad Östnyland erfar, har man till och med kastat fram en idé om att västra enhetsskolan kanske ändå inte är nödvändig i den storleksklass man tidigare talat om. Bygget skulle ju kosta omkring 18 miljoner euro. Är en mindre version nog?

Kunde svenska elever i stället flytta in i Albert Edelfeltin koulu?

SFP:s Anders Rosengren som sitter i både stadsfullmäktige och stadsstyrelsen, tycker att staden ska utreda vad som är möjligt.

– Jag vill inte uttala mig om enskilda skolor i det här skedet, men nog ska ju Borgå följa med sin tid och inte fastna i gamla mönster.

Han påpekar ändå, att man inte kan flytta enstaka svenskspråkiga klasser in i finska skolor.

– Nog ska vi ha starka språkenheter. Det är också viktigt att pedagogiken fungerar och att eleverna känner sig hemma.

Bildningsdirektör Hilding Mattsson framhåller också att kapacitetsutredningen är enbart matematisk.

– Den pedagogiska biten tas in härefter.

Väckarklocka

Han säger att utredningen är som en väckarklocka och visar att outnyttjade lokaler finns.

För den som nu river spelbrallorna, bör påpekas, att inga förslag eller beslut finns om någonting. De som gör skolnätsutredningen vill bara ha olika sorters information att falla tillbaka på.

Johnny Holmström säger visserligen att diskussionen aldrig under hans tid varit så öppen som nu. Det gläder honom.