Skolornas digitala språng vacklar

DATORISERAD LEKTION. Elever på klasserna fem och sex i Vårberga skola Bild: Kristoffer Åberg

Varför frågade man inte lärarna vilket slag av datorutrustning som behövs i Borgåskolorna undrar fullmäktigeledamot Laura Karén som jobbar i skolan i Hindhår.

Under Borgåfullmäktiges budgetmöte i början av november klev två av fullmäktigeledamöterna upp i talarstolen och ondgjorde sig över att det saknas pedagogisk målsättning för de nya digitala satsningarna i skolorna. Både Pasi Siltakorpi, Gröna, obunden, och Laura Karén, SFP, jobbar i lågstadieskolor i Borgå och har upprört sig över nya datoranskaffningar.

– Planeringen fattas och ingen frågar dem som vet, alltså skolornas lärare, säger Karén.

– Om staden lägger ut enorma summor på nya datorer, trots att skolorna ska spara, så är väl det minsta man kan vänta sig att man börjar med att fråga vad som behövs.

Bakgrunden är att skolornas lärare i höst har fått nya datorer.

– Trots att det är eleverna som behöver ny utrustning, nya plattor eller vad man nu kommer överens om, säger Karén. Dessutom är det fortfarande problem med nätförbindelserna, åtminstone i de skolor som ligger litet utanför centrum.

En del skolor har satsat mycket på bland annat digikameror och på videokanoner. När lärarnas nya datorer anlände kunde man konstatera att de inte var kompatibla med den utrustning som redan fanns.

– Synergin måste fungera, säger Karén. Speciellt på finska sidan finns det redan ett riktigt bra utbud av digitala läromedel. Dessutom förutsätter den nya läroplanen ett visst mått av digitalisering. Det som skolorna önskar sig är att eleverna får möjlighet att ta del av allt det nya.

Vi kom för sent i gång med utbildningen för de nya lärardatorerna. Lärarna i de finska skolorna har fått sin utbildning för en dryg vecka sedan medan de svenska lärarna ännu väntar på sin utbildning i den nya digitala miljön.

Evig sparkur

– Nu har vi så få elevmaskiner att vi blir tvungna att dela på grupperna för att kunna ta in digital undervisning. Till exempel föräldraföreningarna samlar pengar för att kunna skjuta till några plattor i taget.

Ett annat problem i skolorna är de många datorerna som inte kan användas, av en eller annan orsak. Det har bland annat visat sig att vissa skolor har fått alla nya anslutningar gjorda, men någon har glömt att koppla ihop de nya delarna med de gamla. Och fortfarande kvarstår problemet med alltför svaga trådlösa nät i en del av skolorna.

– Det känns mycket frustrerande att skolorna måste betala dyra leasingavgifter för maskiner som inte kan användas, säger Laura Karén.

– Om man inte vill lyssna på pedagogerna kunde man åtminstone lyssna på it-avdelningen. Nu har vi skolor där it-tekniken fungerar på olika sätt från rum till rum.

Det mest frustrerande är enligt Karén att skolorna går på en evig sparkur, men att det samtidigt finns pengar för sådan utrustning som ingen har bett om.

Försenad utbildning

Bildningsdirektör Hilding Mattsson förstår till en del lärarnas frustration.

– Vi kom för sent i gång med utbildningen för de nya lärardatorerna. Lärarna i de finska skolorna har fått sin utbildning för en dryg vecka sedan medan de svenska lärarna ännu väntar på sin utbildning i den nya digitala miljön.

– Ett annat problem är att det inte går att på ett enkelt sätt ansluta de nya maskinerna till skolornas gamla dataprojektorer. De äldsta är tio år. Tekniken har gått så mycket framåt att vi måste byta ut till en början minst etthundra projektorer. Det här är en satsning som vi prioriterar och ska klara av på det här årets sida eller senast i början av nästa år.

Mattsson räknar med en kostnad per projektor på drygt 700 euro, priset på projektorn adderad med installationskostnaderna.

– Men det stämmer inte att alla lärare är negativa till de nya maskinerna, vi har också fått tack.

Viktiga verktyg

Mattsson säger att de nya lärarmaskinerna har införskaffats för att arbetsgivaren anser att de är viktiga verktyg som lärarna behöver för att kunna utöva sitt yrke.

– Tidigare har en del lärare har varit tvungna att använda sina egna maskiner, och det är ju inte meningen.

Målen för digitaliseringen av Borgåskolorna är klar. De sista satsningarna på de trådlösa näten, till alla skolor, görs 2017.

– Därefter ska vi anslå märkbara belopp för elevdatorerna. Och det är klart att eleverna också ska kunna använda de fasta lärardatorer som blir onödiga när alla lärare får nya mobila enheter.

När det gäller de plattor och bärbara datorer som till exempel föräldraföreningarna donerar till klasserna uppstår ibland problem.

Eftersom de inte har kommit in i skolorna via stadens it-avdelning finns de inte med i stadens register.

Om det uppstår fel i de donerade maskinerna, eller om de till exempel ska uppdateras, kan det bli svårt att åtgärda dem eftersom de officiellt inte finns.

En möjlighet kunde vara att ta alla donerade maskiner via it-avdelningen.

Borgå deltar också i ett nationellt projekt med lärartutorer som får specialutbildning för att kunna hjälpa till med datoriseringen av skolorna.

– Vi ska satsa på tio tutorlärare på svenska och tjugo på finska, säger Mattsson.

I medeltal finns det i dag 0,20 datorer per Borgåelev. Det kunde betyda att varje elev har tillgång till en dator under en lektion per dag, i medeltal alltså var femte lektion.

Hilding Mattsson vill inte gå med på att satsningarna på digitaliseringen äter en alltför stor del av skolornas driftsutgifter.

– Vi räknar med att elevdatorerna avskrivs på fyra år, medan nätet ska kunna fungera i tio år. Med ett nytt nät för en knapp miljon euro och nya datorer för ungefär 200 000 euro per år kommer vi upp till en årlig summa som är en halv procentenhet av bildningsbudgetens totalsumma.

– Det är klart att driftsbudgeten ändå alltid känns för knapp och att många lärare upplever att de måste spara på allt hela tiden.

Licenser

Rektor Niklas Läckström vid Vårberga skola är i princip nöjd med de nya lärarmaskinerna, men inte med utbildningen i att använda dem, som alltså ännu låter vänta på sig för de svenska lärarnas del.

– Vi fick ett erbjudande om att få gå utbildningen på engelska, det tycker jag ändå att är ganska magstarkt.

Än så länge, säger Läckström, är ett av de största problemen med elevdatorerna att Borgå stad har betalat licensavgifter som är högre än priset på datorerna.

– Men från årsskiftet blir det nya system. Då betalar staden betydligt lägre licenser för eleverna än för sina anställda. Dessutom har man hittat datorer som är nästan häften billigare än de nuvarande. Nu har vi äntligen en chans att få alla pusselbitar att falla rätt.

Axel Ek är chef för Borgå stads dataadministration men har inget direkt ansvar för att lärarna ska klara av att behärska sina nya datorer.

– Vi har kommit överens med Microsoft om utbildning för lärarna och koordineringen för att ordna detta finns hos bildningstjänsten. Jag vet inte hur detta framskridit men ifall det finns ytterligare behov så går det alltid att ordna interna utbildningar.

När det gäller licensavgifterna har Ek en annan syn på situationen än Läckström.

– Licenspriserna i bildningens avtal är billigare än i resten av organisationen och licenseringsmodellen är annorlunda.

– Hittills har licenskostnaderna internt delats i två kategorier, elevdator och administrativ dator. Det har uppstått en viss förvrängning i kostnadsfördelningen då elevdatorernas interna kostnad är betydligt billigare än administrativa datorernas, det har lett till att också lärarnas administrativa datorer har registrerats som elevdatorer. Situationen förbättras nästa år, då kostnaderna fördelas på tre olika kategorier, elevdator, lärardator och administrativ dator.