Skolelever lär sig sköta biografen

De nya företagarna på Kino Marilyn i Lovisa vill framför allt samarbeta med tonåringarna på orten. Att extraknäcka på en biograf låter ju som ett drömjobb för skolelever, så helt oväntat var det kanske inte att arbetsplatsannonsen på Facebook snabbt gav resultat.

De nya företagarna på Kino Marilyn i Lovisa vill framför allt samarbeta med tonåringarna på orten. Att extraknäcka på en biograf låter ju som ett drömjobb för skolelever, så helt oväntat var det kanske inte att arbetsplatsannonsen på facebook snabbt gav resultat.

Företagarna Sini Hakkarainen och Tomi Nordström planerar att låta skolelever sköta det praktiska på biografen, men räknar med att de i början själva får vara rätt så mycket på plats för att skapa rutiner. På lång sikt ska eleverna ändå kunna sköta biografen mer självständigt.

– Vi vill förstås inte att skoleleverna ska prioritera biografen framom skolarbetet, säger Sini Hakkarainen. Därför försöker vi portionera ut arbetspassen på flera ungdomar. Det här ska bara uppfattas som ett extraknäck.

De fyra elever som i inledningsskedet ska jobba på Marilyn är alla 16-18 år gamla.

– Det har ju inte funnits något överflöd av jobb för skolelever här i nejden, så vi är glada att kunna bidra med den här företagsmodellen.

Svårt nå publikframgång

Det här förfaringssättet skiljer sig ganska klart från den tidigare företagaren Rainer Santapukkis metod. Santapukki skötte det mesta själv, allt från biljett- och godisförsäljning till den övergripande planeringen av repertoaren. Samtidigt kvarstår det årliga bidrag som staden betalar till den företagare som driver biografen.

Fastän de nya företagarna saknar tidigare erfarenhet av filmbranschen, verkar de ha ett brinnande intresse för filmer.

– Själv gillar jag actionfilmer, säger Tomi Nordström. Och min hustru meddelade genast att hon vill att vi visar Pelle Kanin (Petteri Kaniini).

– Barnfilmerna har en hedersplats också i vår familj, säger Sini Hakkarainen. Men personligen uppskattar jag thrillers och romantiska komedier.

Lovisa stad äger själva biografbyggnaden som under årens lopp tidvis också har fungerat som allmän samlingsplats för olika lokala evenemang. Lovisa företagare har traditionellt hållit flera av sina seminarier i biografsalongen, och den vackra aulan har också utnyttjats för både småskaliga konstutställningar och olika marknadsjippon.

Även amatörfilmares historiska alster har visats på Kino Marilyn, till exempel inom ramen för Lovisa smalfilmsprojekt som drivs av Eddie Bruce och Thomas Rosenberg. Men samtidigt har de populära smalfilmsförevisningarna synliggjort ett typiskt problem för den som vill driva biografverksamhet i Lovisanejden: det har alltid varit svårt att samla en lika stor publik för det normala kommersiella utbudet som för de mer tunnsådda historiska smalfilmsvisningarna, som visserligen varit sällsynta och kanske därför så populära.

STOR OMSÄTTNING. Sini Hakkarainen vill att filmutbudet ska vara omväxlande, så nya planscher behövs också kontinuerligt. Bild: Kristoffer Åberg

Fritidsföretagare

Men hur har de nya företagarna tänkt få biografen att gå runt ekonomiskt? Att varken Tomi Nordström eller Sini Hakkarainen är heltidsföretagare kan i det fallet faktiskt vara en fördel. De kanske kunde kallas fritidsföretagare eftersom båda två till vardags jobbar som anställda på Lovisa hamn, vilket betyder att de för att överleva lyckligtvis inte är beroende av inkomsterna från biografen. Båda två planerar också att fortsätta livet som anställda vid hamnen, och ser engagemanget på biografen främst som en kulturgärning.

– Vi läste i en intervju med Rainer Santapukki att biografen kanske stänger sina dörrar, och det fick oss ringa upp Rainer, berättar Tomi Nordström. Rainer blev glad över att vi kontaktade honom och på den vägen är det.

– Orsaken var alltså ursprungligen en förskräckelse över att vi kanske i framtiden inte längre kunde gå på bio i Lovisa, säger Sini Hakkarainen. Därför försöker vi förstås nu få fler Lovisabor att besöka Kino Marilyn. Vi planerar att ytterligare bredda utbudet och köra med fler föreställningar.

Den rätt så nya digitala filmprojektorn gör det möjligt att enkelt och till skäligt pris bredda utbudet av filmer. Genom att utöka antalet föreställningar hoppas Hakkarainen och Nordström kunna erbjuda fler alternativ till de potentiella biobesökare som tidigare av olika skäl inte hittat en film de gillar eller en tid som passar dem.

– Vi utgår från en bred repertoar med filmer för alla åldrar, barn, ungdomar och vuxna, säger Sini Hakkarainen. Och vi är förstås hela tiden öppna för nya förslag.

En annan utmaning blir att kontinuerligt informera alla filmvänner om nyheter och visningstider.

– Här planerar vi att i högre grad utnyttja sociala medier så att potentiella besökare inte själva behöver anstränga sig för att söka upp informationen, säger Hakkarainen.

Skäligt låg hyra

Fastighetens ägare, Lovisa stad, har ännu inte i detalj specificerat hur man önskar sig att biograflokalen i framtiden kunde utnyttjas mer allmänt.

– Nästa vecka ska vi avtala närmare med stadens representanter, säger Sini Hakkarainen. Så här långt har staden närmast visat tacksamhet över att någon över huvud taget vill ta över verksamheten.

En möjlighet kunde vara att jämsides med filmvisningarna upprätthålla ett allmänt kafé i den stilfulla funkisaulan.

– Det här är nånting vi har funderat på, säger Sini Hakkarainen. Den vackra lokalen står ju tom mest hela tiden, och kunde utnyttjas för annat. Men vi har inte fattat några beslut ännu utan planerar vidare.

Trots att den hyra företagarna betalar staden är låg, har det inte förekommit någon anstormning av företagare som visat intresse för att ta över verksamheten. När Hakkarainen och Nordström nästa vecka möter stadens representanter för att skriva under ett nytt hyresavtal, hoppas de på en långsiktig lösning.

– Om avtalet blir tidsbundet hoppas vi få ett kontrakt på fem till tio år, säger Tomi Nordström.

– Att sätta i gång allt för bara ett år skulle inte kännas meningsfullt, inflikar Sari Hakkarainen. Men ett hyreskontrakt som gäller tillsvidare är ju också ett bra alternativ. Och gällande hyresnivån så är det skäligt att den är låg för att någon ska våga ta sig an den här verksamheten.

PELLE KANIN RULES. Både Tomi Nordström och Sini Hakkarainen vill visa barnfilmer på Kino Marilyn. Bild: Kristoffer Åberg

Ättling till Ragnar

Den respons som Nordström och Hakkarainen fått från Lovisaborna har i alla fall varit uppmuntrande.

– Vi har fått många gratulationer och lyckönskningar, säger Tomi Nordström. Människor som jag mött på gatan har stannat upp för att tacka.

Både Sini Hakkarainen och Tomi Nordström har från tidigare en stark anknytning till Lovisa. Förutom att de båda jobbar i hamnen och bor med varsin familj rätt så nära varandra mellan Köpbacka och Lovisa centrum, så är Tomi Nordström också ättling till Ragnar Nordström.

– En viss anknytning till Lovisa finns där förstås, säger Nordström med ett understatement som samtidigt låter både självironiskt och okonstlat.

Föreställningar

www.facebook.com/KinoMarilyn

www.kinomarilyn.fi/kino/